Boskapsdjurs acklimatiseringsförmåga och hur det påverkar lantbrukare

En bra relation mellan djur och miljön i vilken de utvecklas är viktigt för att boskapsägare ska lyckas med det de gör. Läs i den här artikeln allt du behöver veta om djurs acklimatiseringsförmåga.
Boskapsdjurs acklimatiseringsförmåga och hur det påverkar lantbrukare

Senaste uppdateringen: 04 juni, 2021

Här följer ett exempel som kan hjälpa dig att förstå varför djur behöver acklimatisera sig till sin omgivning. Boskapsdjur som härstammar från Indien anpassar sig lättare till ett varmt klimat än raser från Europa där klimatet är mer tempererat. För att djur ska må bra behöver de uppnå vad som kallas för termisk balans. Läs vidare för att lära dig mer om boskapsdjurs acklimatiseringsförmåga.

Boskapsägare måste analysera klimatförhållandena i sin omgivning och därefter välja en ras. Ett djur som inte är benäget att få värmeslag kommer mer sannolikt att hålla sig friskt, och det är något som alla ansvarstagande bönder tar hänsyn till.

Boskapsdjurs acklimatiseringsförmåga

Baserat på deras termoreglering delas däggdjur in i två breda kategorier. Vi berättar om dessa här nedan:

Ektotermisk (poikiloterma eller växelvarma djur)

Amfibier, reptiler och fiskar, vars kroppstemperatur varierar och är beroende av yttre faktorer, dvs. omgivningen. Kort sagt har dessa varelser inga termoreglerande förmågor.

Endotermisk (homeoterma djur)

De flesta tamdjur faller i denna kategori eftersom de har ett effektivt termoreglerande system. Detta system är ganska komplext, speciellt hos däggdjur, som har många olika sätt att reglera sin kroppstemperatur.

Några av dessa är fysiologiska, som vasodilation eller svettning, medan andra är kemiska, som hormonella och metaboliska variationer.

Närbild på ko
Boskapsdjurs acklimatiseringsförmåga är beroende av omgivningen.

Termoreglering: Kroppens värmeutsöndring

I varma klimat behöver djur kunna reglera sin kroppstemperatur och göra sig av med värme. Detta gäller både värmen de själva alstrar och värme från omgivningen. Annars skulle deras temperatur stiga okontrollerat, och detta skulle kunna vara dödligt.

För att undvika det måste de uppnå termisk balans, dvs. värmen de producerar och gör av med måste vara lika. Ett djur producerar värme på flera sätt:

  • Värme från omgivningen, som solljus och höga temperaturer utomhus.
  • Värme som kroppen producerar genom basalomsättning, matsmältning, muskelaktivitet och många andra metaboliska processer.

För att göra sig av med lagrad värme använder djur olika metoder, som alla är effektiva så länge som den omgivande temperaturen är tillräckligt låg.

Men när den omgivande temperaturen överstiger kroppstemperaturen sviker termoregleringen. Ett djur som inte har acklimatiserat sig till omgivningen kan inte hantera det.

Acklimatiseringsförmåga: Boskapsdjur

Boskapsdjur absorberar energi från solstrålar. I vissa fall är detta jämlikt med eller överstiger energin som produceras av deras basalomsättning. Det finns många faktorer som påverkar denna värmeupptagning hos boskapsdjur.

Till exempel absorberar kor med mörk pälsfärg mycket mer energi än kor som är ljusa. Det är därför som ljusa raser passar bäst i varma och fuktiga tropiska och subtropiska klimat. Tvärtom passar mörka raser bäst på höga höjder där temperaturen är lägre och djuren måste absorbera så mycket värme som möjligt.

Boskapsdjur som har anpassat sig till ökenklimat har ljusare päls på magen såväl som på benen. Detta skyddar deras kroppar från värmen som utsöndras från marken.

Pälsens påverkan på värmeupptagning

I allmänhet har kor två typer av päls:

  • Kort päls som växer ur hårsäckar med associerade svettkörtlar. De utsöndrar mer vatten genom svett och sänker i och med det kroppstemperaturen. Den här typen av päls är typisk för raser acklimatiserade till varma klimat.
  • Lång, tjock päls som växer ur hårsäckar med färre eller mindre svettkörtlar. Den här typen av päls är typisk för europeiska boskapsdjur. Pälsen agerar som ett värmeisolerande lager mellan huden och omgivningen, vilket absorberar fuktighet och håller en jämn temperatur. Perfekt i kalla klimat, dödligt i varma klimat.

Varför det är viktigt för djur att svettas för acklimatisering

Svettkörtlar spelar en stor roll i att svalka ner kroppen. Svettning är till exempel den vanligaste formen av termoreglering bland kor. Faktum är att det är ännu vanligare än flåsning, vilket andra domestiserade djur använder i större utsträckning.

Ett djurs hudtyp avgör hur många svettkörtlar det har. Än viktigare än kvantitet är att dessa körtlar är lokaliserade nära hudens yta, till exempel för boskapsrasen zebu.

Kons storlek och kroppsform

Djur som är acklimatiserade till varma områden har mycket tunnare kroppar, med större mellanrum mellan manken och sternum (bröstbenet) samt en upphöjd mage. Den större kroppsytan gör det lättare för dem att anpassa sig till högre temperaturer, och det hjälper dem också att göra sig av med mer värme.

Kor på fält

Boskapsdjurs acklimatiseringsförmåga och hur det påverkar lantbrukare

Vi vet nu att framsynta bönder har mycket att tänka på för att kunna välja de bästa boskapsdjuren baserat på deras geografiska läge.

Kort sagt påverkar ett djurs storlek, kroppsform, pälslängd och pälsfärg dess termoreglering. De enda djur som kan överleva i klimat med extrema temperaturer är de som kan uppnå termisk balans.

Den här artikeln kanske kan intressera dig…

Detta kanske intresserar dig
Temperaturförändringar påverkar din katt
My AnimalsLäs det My Animals
Temperaturförändringar påverkar din katt

Temperaturförändringar påverkar din katt och kan även medföra hälsokonsekvenser för den som värmeslag eller hypotermi med medföljande symtom.