5 kuriositeter angående grisarnas grymtningar
Ett av de sätt genom vilka djur kommunicerar är genom de ljud de avger. Dessa ljud varierar mellan olika arter. Även om vi ofta kan skilja mellan olika typer av skall, jamningar, brölanden och andra läten, är det omöjligt att känna till innebörden av alla olika djurs vokaliseringar. Och hur är det då med grisar? Jo, forskningen har kunnat börja avkoda de tama grisarnas grymtningar, och i den här artikeln får du veta mer!
Grisar (Sus Scrofa Domestica) är mycket sociala och kommunikativa djur. Flera experiment som utförts under de senaste åren har visat på intressanta aspekter vad gäller deras röstkommunikation. Här ger vi dig all relevant information angående dessa fascinerande djurs grymtningar och läten.
Kuriositeter angående grisarnas grymtningar
Vi har alla hört de typiska “nöff, nöff “-ljuden som grisar gör och vi kanske tycker att de inte är särskilt relevanta. Men deras grymtningar avslöjar faktiskt mer än man tror. Här följer fem intressanta fakta angående grisarnas grymtningar.
1. Lätena återspeglar deras personlighet
Långt ifrån enkla slumpmässiga vokaliseringar är grisarnas grymtningar en direkt återspegling av deras personlighet. Intensiteten varierar alltså beroende på om individerna är proaktivt inställda eller inte. Detta visades i en studie som genomfördes med 72 unga djur vid Lincoln och Queen’s University (Storbritannien).
Grisarna placerades i olika miljöer för att bedöma deras reaktioner. De mer proaktiva visade an högre frekvens i rytmen på sina vokaliseringar vid nya händelser. Därmed är sambandet mellan deras ljud och personlighet etablerat.
Det finns bevis för att hos vissa fåglar, så som den australiensiska zebrafinken, väljer honorna partner efter personlighet. Denna aspekt kan vara relevant i sådana relationer och vokaliseringar tjänar som en grund för detta.
2. Grisarnas grymtningar varierar
Även då vi tror att ett enkelt “nöff” definierar ljudet hos dessa söta däggdjur, så är detta inte fallet. Grisar avger mellan 25 och 30 olika typer av ljud, såsom grymtningar och skrik, med varierande frekvens och intensitet, som dock inte överstiger 115 decibel. Det mest imponerande är att varje ljud har sin egen betydelse. Högfrekventa skrik är till exempel kopplade till rädsla.
3. De förmedlar viktig information
Som vi kan se har de olika typerna av vokaliseringar, bortsett från deras variation, en anledning. De ger en bild av djurets känslomässiga och fysiologiska tillstånd. Kort sagt, en fullständig bild av vad som händer i deras liv.
Mjuka grymtningar är till exempel vanliga under tiden de äter, och tros göra det möjligt för dem att kalla på andra gruppmedlemmar. Högfrekventa skrik är relaterade till nödsituationer, vilket hjälper till med att varna andra djur.
Den mest intressanta aspekten av grisarnas grymtningar är den information de ger, särskilt eftersom de gör det möjligt att bättre förstå känslorna hos denna grupp av djur.
4. Grisarnas grymtningar skiljer sig åt beroende på kön och situation
Under forskningen delades tamgrisarna upp i grupper och placerades i olika miljöer. En där de hade mer utrymme och komfort och en annan med mindre yta av lägre kvalitet. I varje enskilt fall varierade deras vokaliseringar. Särskilt hanarna i dåliga miljöer påverkades och deras rop minskade, vilket tyder på större känslighet när situationerna är ogynnsamma.
5. Lätena gör det möjligt att mäta djurens välbefinnande
All den information som samlas in och de observationer som görs hjälper oss att bättre förstå grisars beteende. Dessutom är det möjligt att ta reda på djurens välfärdsstatus, uppgifter som kan vara mycket användbara för djurägare.
I en studie om dessa sociala däggdjur som publicerades i tidskriften Scientific Reports analyserades 7414 läten från 411 grisar i olika åldrar och i olika sammanhang.
Tanken var att få en karakterisering av ljuden för att skapa en databas. På så sätt kan man i realtid utvärdera djurens välbefinnande på gårdarna.
De erhållna resultaten gjorde det möjligt att klassificera lätena inom positiva och negativa sammanhang. När djuren befinner sig i gynnsamma eller neutrala situationer (samling, amning, löpning, utfodring) kännetecknas deras ljud av låga frekvenser, särskilt grymtningar. I andra fall, i negativa situationer (strid, avvänjning, isolering), utgörs vokaliseringarna av skrik eller andra läten med hög frekvens.
Känslor kan påverka och ändra ljudets struktur, så att känna till vokaliseringarna i detalj ger en bild av hur djuren mår.
Som vi kan se ger kommunikationen hos sociala djur en viktig uppsättning av data, inklusive känslor i realtid. Med den här informationen kan du, nästa gång du stöter på grisarnas grymtningar, försöka tyda vad det här söta lilla djuret egentligen menar när det försöker uttrycka sig.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Briefer, E., Sypherd, C.., Linhart, P., et al. (2022). Classification of pig calls produced from birth to slaughter according to their emotional valence and context of production. Scientific Report, 12, 3409. https://doi.org/10.1038/s41598-022-07174-8
- Friel, M., Kunc, H., Griffin, K., Asher, L., & Collins, L. (2016). Acoustic signaling reflects personality in a social mammal. Royal. Society Open Science, 3, 160178. http://dx.doi.org/10.1098/rsos.160178
- Paredes-Ramos, P., Espinosa-Palencia, M., Espejo-Beristaín, G., Ahuja-Aguirre, C., Hernández-Cruz, B., & Coria-Avila, A. (2020). Cognición en cerdos. eNeurobiología, 11(26), 250520.
- Schuett, W., Godin, J., & Dall, S. (2011). Do female zebra finches, Taeniopygia guttata, choose their mates based on their ‘personality’? Ethology, 117, 908–917.