Hundens roll i förhistorisk tid

I förhistorisk tid hade hunden rollen av beskyddare, herde, jägare och sällskap för människan. Upptäck när denna nära relation av symbios uppstod.
Hundens roll i förhistorisk tid

Senaste uppdateringen: 06 februari, 2021

Hundens roll har alltid varit speciell i människornas liv, från förhistorisk tid till detta nu. Som vår beskyddare, arbetare, vakthund och sällskapsdjur har hunden hjälpt människan sedan urminnes tider. 

Vet du när denna urtida symbios uppstod? Har du någonsin undrat vilka tecken som finns på samexistensen mellan människa och hund för länge sedan? Här ska vi ge dig svaren på de frågorna och många fler.

Hundar hjälpte människan att jaga i förhistorisk tid

Grottmålningar och fossil ger arkeologerna ledtrådar om hur livet var för våra förfäder. De första bevisen på att vi levde tillsammans med hundar daterar sig ungefär 11 500 år tillbaka i tiden, på den asiatiska kontinenten. 

Trots detta tror experterna att samexistensen och domesticeringen av hundar började mycket tidigare. Att man introducerade hundarna för att assistera i jakten kan förklara den stora ökningen av byten som harar och annat småvilt i de arkeologiska kvarlämningarna från neolitikum (yngre stenåldern).

Ett konkret fall är platsen för Shubayqa 6 i nordöstra Jordanien. De ben som man har hittat här visar tecken på att ha färdats genom matsmältningssystemet hos ett djur. Benen är för stora för att människor ska ha svalt dem. Därför tror experterna att hundar som har levt och ätit intill människorna kan ha ätit benen. 

Dessa hundar levde inte åtskilt från de förhistoriska boplatserna. Snarare deltog de i alla aspekter av det vardagliga livet. Detta kunde förklara flera olika saker. Till exempel förekomsten av deras kvarlevor, och ökningen i småvilt som de hjälpte till att jaga. På samma gång skulle det förklara den mat de åt och till och med fossilerade exkrementer vid förhistoriska människoboplatser.

Hundens roll: En grottmålning med hundar som jagar en hjort.

Hundens roll i grottmålningar

På den arabiska halvön kan vi också hitta bevis för att man jagade med hundar i förhistorisk tid. I dessa 8 000 år gamla grottmålningar, ser man hundar som följer med människor när de jagar gaseller, stenbockar och hästdjur, eller som vid flera tillfällen vaktar boskap. 

Lustigt är att dessa hundar också avbildas med halsband runt halsen. Dessutom liknar de rasen Canaan dogMed andra ord har de alla upprättstående öron, korta nosar, mycket kantig bröstkorg och ihoprullade svansar.

Vänskapen mellan hund och människa i förhistorisk tid

Hundens roll var inte bara att vara arbetsdjur. Vi vet detta eftersom arkeologiska kvarlämningar antyder att det fanns känslomässiga band mellan hundar och människor redan i förhistorisk tid. Till exempel kan vi titta på graven i Bonn-Oberkasselsom är daterad till ungefär 14 000 år sedan. Denna grav innehöll skelettet av en äldre man, en yngre kvinna och de ofullständiga kvarlevorna av två hundar. 

Det är inte bara det faktum att de delar graven som tilldragit sig uppmärksamhet. Dessutom indikerar tänderna hos den yngre hunden att den led av valpsjuka. Det är antagligen också orsaken till att den miste livet. Men det verkar som att sjukdomen tog lång tid på sig innan den blev allvarlig, och därför överlevde hunden längre än man kunde vänta sig.

Detta faktum gör att många forskare tror att hunden inte övergavs bara för att den inte kunde arbeta. Snarare lyckades den överleva så pass länge tack vare att den fick omsorg och vård. Med andra ord verkar förhållandet mellan hundar och människan inte bara vara praktiskt. Tvärtom utvecklade de känslomässiga band till varandra.

Även om hundar härstammar från vargar så har domesticering och artificiellt urval gjort dem mycket annorlunda från förhistoriska hundar. Faktum är att hundar är närmare släkt med varandra än någon av dem är med dagens vargar.

Hundens roll: En hund klädd i arkeologkläder.

Det finns ett antal faktorer som har gjort länken mellan hundar och vår egen art särskilt stark. Här inkluderar man bevarandet av ungdomliga egenskaper, läraktighet och sociala förmågor som hunden fått efter att ha tillbringat tusentals år med människan. Det stämmer trots det faktum att hundens initiala roll i förhistorisk tid började som arbetsdjur

Hundens roll: En urgammal symbios

På så vis har varje hundägare en evolutionär partner i sitt eget hem. Hundar har lärt sig att integrera sig i människans samhälle med ett syfte som går långt utöver nyttodjurens. De vet hur de ska tolka vårt språk och har vid många tillfällen räddat våra liv

En sak står klart för oss varje gång vi ser in i en hunds ögon. Samhället, så som vi känner det idag, skulle inte vara detsamma om hunden inte hade existerat. 

Detta kanske intresserar dig
Frusen, förhistorisk häst hittad i Sibirien
My AnimalsLäs det My Animals
Frusen, förhistorisk häst hittad i Sibirien

Utrotade djur har alltid fångat vår uppmärksamhet, och så är även fallet med en förhistorisk häst som hittats i Sibirien.



  • Lisa Yeomans, Louise Martin, Tobias Richter. Close companions: Early evidence for dogs in northeast Jordan and the potential impact of new hunting methods. Journal of Anthropological Archaeology, Volume 53, 2019, Pages 161-173, ISSN 0278-4165.
  • Maria Guagnin, Angela R. Perri, Michael D. Petraglia. Pre-Neolithic evidence for dog-assisted hunting strategies in Arabia. Journal of Anthropological Archaeology. Volume 49, 2018. Pages 225-236, ISSN 0278-4165.
  • Luc Janssens, Liane Giemsch, Ralf Schmitz, Martin Street, Stefan Van Dongen, Philippe Crombé. A new look at an old dog: Bonn Oberkassel reconsidered. Journal of Archaeological Science, Volume 92, 2018, Pages 126-138, ISSN 0305-4403.