Kan man ha en kanin som terapidjur?

02 oktober, 2020
Du har säkerligen hört talas om att man använder hundar som djurterapi. Men visste du att man också kan ha en kanin som terapidjur?

I flera århundraden så har människan tagit hjälp av djur för att förbättra sitt emotionella tillstånd. Detta kan vara så enkelt som att njuta av ett djurs sällskap. Dessutom kan vissa arter erbjuda direkt fysiskt stöd under vissa typer av rehabilitering. Det finns till och med en typ av terapi som använder kanin som terapidjur.

Det är många arter som tar del i djurassisterad terapi. Några exempel är hundar, katter, kycklingar, sköldpaddor, grisar, fiskar och hästar. Var och en av dem erbjuder olika typer av stöd tack vare deras temperament, förmågor och sätt att agera.

Hundar, till exempel, är mycket vänliga och fogliga djur. Som ett resultat är de bra på att underlätta interaktioner. Ett annat exempel är hästar som kan hjälpa till med fysisk rehabilitering och återhämtning av muskelton.

Även om människor förmodligen har använt djur inom terapi i många år, daterar de första dokumenterade terapidjuren till år 1792 i York Retreat, England. Denna anläggning använde olika husdjur, som till exempel kaniner, för att förbättra humöret hos patienter med psykiska sjukdomar.

För närvarande är det lätt att se att hundar fungerar bra som terapidjur. Men det finns också många andra alternativ och var och en kan erbjuda olika typer av stöd. Vi uppmuntrar dig att fortsätta läsa den här artikeln för att upptäcka mer om hur man kan använda kanin som terapidjur.

Varför använda sig av kanin som terapidjur?

Djurassisterad terapi är en kompletterande rehabiliteringsmetod för många mänskliga tillstånd, både fysiska och psykologiska. Som vi redan nämnde är hundar det vanligaste terapidjuret. Men människor kan också använda kaniner som en alternativ art.

Flicka äter morot med sin kanin.

Det finns flera egenskaper och kvaliteter som gör en kanin till ett bra terapidjur, i synnerhet:

  • Kaninens lilla storlek
  • Dess intelligens och vänlighet gentemot människor
  • Lekfullheten
  • Det är lätt att umgås med en kanin
  • Tydlig icke-verbal kommunikation för att förmedla vad den gillar och inte gillar

Dessutom är det tydligt att barn och kaniner kan utveckla mycket starka band. Kaniner är faktiskt ett populärt husdjur bland barn. I själva verket är barnlitteraturen full av kaniner, och det är normalt att barn mellan 7 och 10 år dras till dessa bedårande djur. Terapi med kaniner kan ge mycket positiva känslor hos barn. Dessutom kan kaniner hjälpa till att förbättra ett barns fantasi.

Enligt studier från olika barnsjukhus så är det lätt för barn med emotionella eller fysiska problem att acceptera kaniner.

Fördelar med kanin som terapidjur

Liksom andra typer av djurterapi ger terapi med kaniner många fördelar för barns hälsa. Det främjar till exempel kommunikation och uttryck, uppmuntrar acceptans av fysisk kontakt och ger även stunder av lugn.

Främjar kommunikation och uttryck

Att leka med en kanin är en positiv, avslappnande och rolig upplevelse. Som ett resultat ger det barn mental stimulans. Det gör barn angelägna om att dela med sig av upplevelsen med människor de litar på, till exempel deras familjer eller vårdgivare.

Uppmuntrar acceptans av fysisk kontakt

Vissa barn som använder en kanin som terapidjur har väldigt lite fysisk kontakt med andra människor på grund av olika orsaker. Kaniner är mycket gosiga varelser som kan uppmuntra barnen att utveckla förmågan att använda fysisk kontakt och kommunikation.

En pojke kramar om sin kanin.

Ger stunder av avkoppling

Precis som med alla terapidjur, så kan det vara lugnande att klappa en kanin. Det kan spela en stor roll när det handlar om att reducera stress, vilket har betydande fördelar för kroppen och därför hjälper den att läka.

Omsorg för kaniner

När man arbetar med terapidjur får man inte glömma bort att det här är levande djur med komplexa känslor och behov, och att dessa djur också förtjänar respekt. Därför finns det alltid en assistent närvarande under terapisessioner. Assistenten följer ett strikt protokoll som psykologer och veterinärer har utformat. På så sätt säkerställs djurens välbefinnande samt deras fysiska och mentala integritet.

Genom forskning och information från sjukhus, vårdhem och andra institutioner vet vi hur bra hjälp djur kan vara. Detta är dock fortfarande ett forskningsområde under utveckling. Vi måste fortsätta att lära oss av djur, medan de lär sig av oss.

 

  • Loukaki, K., Koukoutsakis, P., & Kostomitsopoulos, N. (2010). Animal welfare issues on the use of rabbits in an animal assisted therapy program for children. Journal of the Hellenic Veterinary Medical Society, 61(3), 220-225.
  • Macauley, B. L. (2006). Animal-assisted therapy for persons with aphasia: A pilot study. Journal of rehabilitation research and development, 43(3), 357.
  • Stanley-Hermanns, M., & Miller, J. (2002). Animal-Assisted Therapy: Domestic animals aren’t merely pets. To some, they can be healers. AJN The American Journal of Nursing, 102(10), 69-76.
  • Parshall, D. P. (2003). Research and reflection: Animal‐assisted therapy in mental health settings. Counseling and Values, 48(1), 47-56.