Varför har katter morrhår på frambenen?

Visste du att katter har morrhår på baksidan av frambenen? Ta en titt! De kallas carpal vibrissae och utgör en del av kattens sjätte sinne.
Varför har katter morrhår på frambenen?
Luz Eduviges Thomas-Romero

Skriven och verifierad av Biokemist Luz Eduviges Thomas-Romero.

Senaste uppdateringen: 21 december, 2022

Blev du överraskad av titeln på den här artikeln? Det är faktiskt sant att katter har morrhår på frambenen, och det är också mycket möjligt att du aldrig lagt märke till dem tidigare.

Ta en titt på din katt. Du kommer se att morrhåren på benen är precis som de på ögonbrynen och hakan. Dessa morrhår växer på baksidan av frambenen, nära tassens femte tå.

Morrhårens anatomi

Det tekniska namnet för morrhår är vibrissae, och morrhåren på baksidan av kattens framben kallas carpal vibrissae.

För det första är det viktigt att inse att morrhår inte bara är hårstrån. Folliklarna under huden skiljer sig från vanlig päls, både i sin struktur och funktion.

De här folliklarna är mycket styvare och mer djupt rotade än vanliga hårsäckar. En speciell egenskap hos dem är att de är väldigt känsliga. De har mycket nerver och har en stor mängd blod.

Tack vare det så skickar morrhåren signaler till hjärnan även om katten bara snuddar något med sina morrhår.

Närbild på en katts morrhår.

Varför har katter morrhår på frambenen?

Först, låt oss sammanfatta vad morrhår är och vad de gör. Morrhår är tjocka hårstrån som växer inuti en sensorisk cell och deras huvudfunktion är att upptäcka rörelse. Det är de väldigt bra på.

Morrhåren på ansiktet är så känsliga att de kan upptäcka även små luftströmmar. De agerar som en katts inbyggda radar. Tack vare morrhåren kan katten jaga, orientera sig och förutse rörelse.

Morrhåren på en katts framben finns inte till för att hjälpa katten att beräkna hur stort ett utrymme är. Det är morrhåren i ansiktet som har det jobbet.

Morrhåren på frambenen hjälper katten att beräkna sitt bytes position. Detta gör dem mycket viktiga för att jaga och fånga byten.

Vissa studier av carpal vibrissae tyder på att deras jobb är att justera styvheten på benen och förutse varje steg beroende på terrängen katten befinner sig i. Det är en intressant idé som man för närvarande testar.

Morrhåren på benen är rester från en tidigare vild existens. Även om många huskatter idag inte behöver jaga sin mat, jagar många fortfarande för att de vill.

Carpal vibrissae, den viktigaste delen av kattens sjätte sinne

Trots vad du kanske tror så är kattens syn inte särskilt bra när det kommer till en kort räckvidd. Det betyder att en katt inte kan se små rörelser när den är mycket nära något, som till exempel sitt byte.

Det kan naturligtvis vara skillnaden mellan att få äta middag och att gå hem hungrig. Det är här som carpal vibrissae ordentligt kommer in i bilden.

katt använder sina morrhår för att jaga en mus.

Katter har morrhår eftersom att de behöver dem. Du ska aldrig klippa av morrhåren. Det är faktiskt ett vanligt misstag att man tror att kattens morrhår behöver trimmas.

Vissa katter, som cornish rex, har till och med lockiga morrhår! På grund av det antar en del människor felaktigt att de bara är vanliga hårstrån som kan trimmas. Det är ett misstag!

Klipp aldrig en katts morrhår! Utan dessa taktila hårstrån kan katter bli mycket desorienterade och rädda.

Sammanfattningsvis hjälper morrhåren en katt att mäta saker och förstå sin omgivning.

De behöver sina morrhår för att förbli intakta, och de använder dem på samma sätt som vi använder nerverna på fingrarna för att känna oss igenom mörker.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Ahl, A. S. (1986). The role of vibrissae in behavior: a status review. Veterinary research communications, 10(1), 245-268.
  • Nilsson, B. Y., & Skoglund, C. R. (1965). The tactile hairs on the cat’s foreleg. Acta Physiologica Scandinavica, 65(4), 364-369.
  • Helbig, T., Voges, D., Niederschuh, S., Schmidt, M., & Witte, H. (2014, July). Characterizing the Substrate Contact of Carpal Vibrissae of Rats during Locomotion. In Biomimetic and Biohybrid Systems: Third International Conference, Living Machines 2014, Milan, Italy, Proceedings (Vol. 8608, p. 399). Springer.
  • Schmidt, M., Witte, H., Zimmermann, K., Niederschuh, S., Helbig, T., Voges, D., … & Steigenberger, J. (2014, September). Technical, non-visual characterization of substrate contact using carpal vibrissae as a biological model: an overview. In Proceedings of the 58th International Scientific Colloquium.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.