Den intressanta havsleguanen är Galapagos härskare

Havsleguanen lever i vattenmiljöer och äter endast alger. Lär dig mer i dagens artikel.
Den intressanta havsleguanen är Galapagos härskare

Senaste uppdateringen: 22 augusti, 2019

När man tänker på Galapagosöarna så tänker man vanligtvis på två djur: jättesköldpaddor och den intressanta havsleguanen.

I den här artikeln kommer vi att prata om den senare, en endemisk och fantastisk art som man bör lära sig mer om.

Den intressanta havsleguanen och dess naturliga hemvist

Dess vetenskapliga namn är Amblyrhynchus cristatus, och det är en fjällig reptil som tillhör Iguanidae-familjen.

Det är en endemisk art på Galapagosöarna, där den lever på de steniga kuster som tillhör Ecuador. Den lever dock även vid lokala stränder och i mangroveträsk.

Det är den enda ödlan av sitt slag, och den enda som lever i havsmiljö.

Egenskaper och beteenden hos den intressanta havsleguanen

Hanen blir runt 1,5 meter lång och kan väga upp emot 15 kg. Honan är å andra sidan hälften så stor och betydligt lättare.

Eftersom de är kallblodiga djur måste de spendera många timmar i solen på den steniga kusten. Detta hjälper dem att höja sin kroppstemperatur.

Då ödlan är svart så kan den absorbera värme snabbare då den lämnar de kalla vattnen, eller efter att ha blivit träffad av vågorna på stranden.

Havsleguanen saktar ned sina hjärtslag då den simmar för att se till att den inte tappar för mycket av sin värme. Den kan även hindra hjärtat från att slå under flera minuter utan att löpa risk för att dö.

Havsleguaner vid havet.

Den kan även dyka ned till 9 meter tack vare simhuden mellan tårna. Den intressanta havsleguanen är faktiskt jättebra på att simma!

Tack vare dess storlek och faktumet att den har taggar som löper från huvudet till svansen så har de vuxna hanarna inte några naturliga rovdjur på ön.

Honorna, äggen och de nyfödda ungarna kan dock attackeras. De måste se upp för ormar samt galapagosvråken.

Under parningen sänder honorna ut en väldigt stark doft som “kallar till sig” hanarna. Hanarna kommer sedan att para sig med fler än en partner under samma säsong.

Hanarna letar även upp olika material för att bygga ett så säkert bo som möjligt.

De måste även se till att äggen har rätt temperatur för att de ska kunna överleva. Havsleguaner kläcks inte som fåglar, utan när de kläcks så måste de ta hand om sig själva.

Föda

Havsleguanen äter nästan bara havsalger. De vuxna hanarna är de enda som simmar i sitt sökande efter föda eftersom de är så mycket större än de andra.

Både honorna och de små måste vänta på att tidvattnet ska dra sig tillbaka för att kunna hitta mat. Då detta händer så kommer det att finnas alger på de steniga stränderna.

Havsleguanens vikt kan variera med upp till 25% beroende på vilken tid på året det är och vilken mat som finns tillgänglig.

Under våren och sommaren så kommer det finnas fler alger. De lagrar fett för vintern och hösten, då det förekommer mindre havsvegetation.

Havsleguan på stranden.

Även då de har skarpa klor och tänder så äter de inte kött, trots att många tror det. Dessa “redskap” hjälper dem istället att skrapa bort de alger som fastnat på stenarna.

Vi bör även nämna att havsleguanen måste göra sig av med det överskottssalt som den får i sig från algerna. Hur gör den det? Den gör sig av med saltkristallerna genom nosen.

Andra rovdjur

Människans närvaro på Galapagosöarna har gjort havsleguanen till en sårbar art, som både kan attackeras av hundar och katter eller fastna i fisknät.

Det finns också andra risker gällande föroreningar av vatten och stränder, eftersom de ibland äter plastpåsar som de tror är alger.

Havsleguanen är en fantastisk art som har lyckats anpassa sig till en miljö som befinner sig långt bort från andra ekosystem. Det är därför viktigt att man skyddar den.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Gelin, A., & Gravez, V. (2002). Las aguas Costeras En: Reserva Marinade Galápagos. In Reserva Marina de Galápagos. Línea Base de la Biodiversidad.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.