Vad är alternerande fortplantning hos djur?

Alternerande fortplantning är inte bara typiskt för växter, vissa djur utnyttjar också denna strategi. Få reda på vad det är.
Vad är alternerande fortplantning hos djur?

Senaste uppdateringen: 03 oktober, 2021

Fortplantningsmekanismer är vanligtvis inriktade på ett specifikt mål – till exempel att producera en stor mängd avkommor eller genetisk mångfald – men det finns andra sätt som kombinerar fördelarna med olika strategier. Detta är fallet med alternerande fortplantning.

Även om denna reproduktiva anpassning är vanligare hos växter så tillämpar även vissa djur den. I den här artikeln får du lära dig hur den här typen av fortplantning fungerar och vilka fördelar den har jämfört med sexuell och asexuell fortplantning. Det får du inte missa.

Vad är alternerande fortplantning?

Alternerande fortplantning är en strategi som består av två faser, en sexuell och en asexuell, som avlöser varandra i tur och ordning. Hos växter utan blommor, för vilka denna strategi är mer vanlig, är faserna följande:

  • Sporofytfasen : Växten producerar sporer som bildar andra sporer som är genetiskt identiska med originalet.
  • Gametofytfas: I den här fasen producerar växten kvinnliga och manliga könsceller som förenas med andra växters könsceller för att skapa genetisk mångfald samt undvika inavel och homozygotism. Med andra ord förhindrar sexuell fortplantning att alla individer av en art är “lika”.

Fördelar med alternerande reproduktion hos djur

När det gäller djur med denna strategi förekommer också de sexuella och asexuella faserna, men de tar olika former beroende på art. Det slutgiltiga målet är att maximera avkomman och minimera reproduktionskostnaderna.

På så sätt ser djuren med asexuell fortplantning till att producera ett stort antal avkommor. Samtidigt upprätthåller de genom den asexuella fasen den genetiska mångfald som är nödvändig för artens överlevnad. Härnäst kan du läsa om de djurarter som tillämpar denna fortplantningsstrategi.

Exempel på alternerande fortplantning hos djur

Alternerande fortplantning förekommer främst hos ryggradslösa djur. De exempel som vi presenterar nedan är arter som du säkert har stött på någon gång i din vardag.

Myrors och bins fortplantning

Både bin och myror har en drottning som genom sexuell fortplantning ansvarar för att skapa nya medlemmar till kolonin när den börjar skapas. Under denna fas kommer alla drottningens döttrar att vara ett resultat av ihopblandningen av lagrad sperma från en hane med honans gener.

Vid en viss tidpunkt i livet för kolonin, när den är färdigutvecklad och funktionell, kommer drottningen att lägga obefruktade ägg ur vilka hanar kläcks för en ny cykel av sexuell fortplantning. Detta är den asexuella fasen av fortplantningen hos bin och myror, eftersom dessa hanar föds via drottningens jungrufödelse.

Hanmyror har hälften så mycket genetisk information (haploid) som drottningar och arbetare (diploid).

Silvermyror söder om Sahara.

Maneters fortplantning

De flesta nässeldjur eller maneter genomgår en livscykel som kombinerar de två typerna av fortplantning. Alterneringen sker enligt följande:

  • Vuxna maneter : Den frilevande maneten fortplantar sig sexuellt med andra individer av sin art och producerar ägg.
  • Larva: Från dessa ägg föds ett varierande antal larver som genomgår en metamorfos för att bli en polyp.
  • Polypfas: I detta livsskede splittras polyperna för att föröka sig. Varje polyp som bildas genom asexuell fortplantning ger upphov till en vuxen manet, vilket innebär att cykeln börjar om på nytt.
Maneternas typiska livscykel.

Kräftdjur med alternerande fortplantning

Kräftdjur av släktet Daphnia, även kallade vattenloppor – trots att de inte har något med insekter att göra – fortplantar sig sexuellt men parar sig endast med honor under gynnsamma miljöförhållanden. I tuffa förhållanden – till exempel vid en plötslig köldknäpp – förökar sig dessa honor genom partenogenes.

Denna alternerande fortplantning med anpassning till plötsliga förändringar i omgivningen är särskilt optimal, eftersom endast hanar kommer att födas från denna partenogenes. På så sätt säkerställer bestånden artens överlevnad, eftersom antalet hanar aldrig kommer att vara större än antalet honor.

En dafnia på en blå bakgrund. Dessa kräftdjur använder sig av alternerande fortplantning

Andra insekter med alternerande fortplantning

Det finns en insekt som heter Phylloxera ( Phylloxera vitifoliae ) som parasiterar på vinrankor. I deras sexuella fas parar sig hanar och honor så att honan lägger ett enda ägg. Detta kläcks under sommaren och ger upphov till enbart honor. Dessa honor kommer att lägga ägg genom partenogenes vilket ger upphov till ytterligare honor.

En insekt med alternerande reproduktion.

Vilken är den dominerande fasen?

Den sexuella fasen i dessa cykler är vanligtvis den dominerande av en enkel anledning. Studier förklarar att närvaron av en faders- och en moderskromosom i arvsmassan hos de avkommor som uppstår genom sexuell fortplantning förhindrar skadliga mutationer från att uppstå.

Om ett djur har ett par kromosomer av varje typ i stället för bara en, är det möjligt att den andra kan kompensera för denna brist om en av dem är dysfunktionell. Eftersom de asexuella faserna däremot är exakta kopior av modern är det mer sannolikt att negativa avvikelser eller mutationer visar sig i en hel generation.

En vit DNA-dubbelspiral.

Om det finns bevis för att alla levande varelser har samma ursprungsplats, exemplifierar processer såsom alternerande fortplantning detta. Det kan tyckas att djur har biologiska processer som liknar dem hos växter. Verkligheten är dock att de egentligen aldrig var helt åtskilda.

Detta kanske intresserar dig

Upptäck hur maskar förökar sig
My Animals
Läs det My Animals
Upptäck hur maskar förökar sig

Alla levande varelser förökar sig, oavsett hur primitiva. Maskar är inget undantag. Här berättar vi hur maskar förökar sig.



  • Granett, J., Walker, M. A., Kocsis, L., & Omer, A. D. (2001). Biology and management of grape phylloxera. Annual review of entomology46(1), 387-412.
  • Galván, E. I. N. (2020). Reproducción en medusas comunes (escifozoos). Recursos Naturales y Sociedad.
  • Huertas Rodríguez, C. K., & Arrieta Violeta, L. (2015). Taxonomic Revision of the Subgenus Daphnia and Hyalodaphnia (Daphnia genus) using Molecular Markers and Barcodes (COI). Ciencia en Desarrollo6(1), 77-86.http://www.scielo.org.co/scielo.php?script=sci_arttext&pid=S0121-74882015000100010