11 intressanta fakta om vildsvin

Här följer en rad intressanta fakta om vildsvin; däggdjur som trots sitt skrämmande utseende har en uppsjö fascinerande egenskaper.
11 intressanta fakta om vildsvin

Senaste uppdateringen: 14 juni, 2022

Vildsvin är i dagsläget vanligen förekommande och levnadskraftiga djur världen över. Med sin robusta kropp, sin storlek och sina betar kan de verka skrämmande. Det finns dock kanske aspekter inom deras biologiska sammansättning, deras beteende samt andra intressanta fakta om vildsvin som du kanske inte känner till.

Deras vetenskapliga namn är Sus Scrofa, och de ingår i familjen Suidae tillsammans med andra grisar, både vilda och tama. Om du vill lära dig lite mer om dessa fascinerande djur, då har du kommit till rätt ställe. Här presenterar vi elva intressanta fakta om vildsvin som kommer att göra dig fascinerad!

Intressanta fakta om vildsvin

1. En av de mest destruktiva invasiva arterna i världen

Ett vildsvin.

Dessa djur kallas också europeiska eller eurasiska vildsvin på grund av sitt ursprung. De är inhemska i Europa, Asien och vissa regioner i Nordafrika. De har dock fått stor spridning över hela världen på grund av att de har introducerats i andra områden och har en stor anpassningsförmåga.

Dessa däggdjur finns med på IUCN:s lista över de 100 mest skadliga invasiva arterna i världen (IUCN). De har förtjänat den här titeln eftersom de skadar grödor, fastigheter, vegetationsområden och mark när de går på jakt efter föda.

En av orsakerna till artens framgång är att de vet hur de ska utnyttja resurser mycket väl, både från naturliga miljöer och från mänsklig jurdbruksverksamhet.

2. Pälsen varierar beroende på ålder

Ett av alla intressanta fakta om vildsvin är deras päls. De unga vildsvinen har en päls med karakteristiska ränder, med bruna eller gula toner, som tjänar till att kamouflera dem. Dessa försvinner vid ungefär 6 månaders ålder.

När de är mellan 6 månader och 1 år gamla blir deras päls rödaktig och brunaktig. Efter den tiden blir den mörkare och vita hårstrån kan dyka upp på vissa delar av kroppen, till exempel på huvudet och flankerna.

3. De har stora övre betar

Ett annat uppenbart inslag hos en vildsvinshane, även när munnen är stängd, är de övre betarna. Dessa kan mäta mellan 5 och 10 centimeter i längd, vilket är större än de nedre. De växer dessutom konstant under hela livet.

4. Utmärkt lukt- och hörselsinne

Vildsvinens ögon är små och inte särskilt utvecklade. Detta kompenseras dock av andra sinnen, såsom utmärkt lukt- och hörselförmåga, vilket gör att de kan leta efter mat och upptäcka hot.

5. De avger en mängd olika ljud

Dessa djur är sociala djur och har en högt utvecklad vokaliserad kommunikation. De avger en mängd olika läten under sitt liv. En av kuriositeterna med vildsvin är att när de är unga är denna typ av uttryck särskilt relevanta, eftersom de då utvecklar upp till 106 olika ljud som lätt kan förstås av modern.

Hos vuxna djur finns det också en mängd olika ljud, bland annat grymtningar, gnissel, skrik och olika tonlägen däremellan. De mest frekventa är korta grymtningar, relaterade till varningar eller höga utrop, med en efterföljande flyktfunktion. Dessutom förekommer vokaliseringar under reproduktionsstadiet.

6. Vildsvin är allätare

Bland de intressanta fakta som finns angående vildsvin hittar vi deras diet, och trots deras skrämmande utseende föredrar de att äta växter. De gillar särskilt frukter, rötter, blad, skott, frön och andra delar.

De är dock inte idisslare, så även om de väljer grönsaker kan de inte tillgodogöra sig mer än 30 % av proteinerna i dessa produkter. Därför behöver de komplettera sin kost med animaliska källor.

De djur som vildsvinen äter är varierande, allt från ryggradslösa djur (så som maskar, insekter, blötdjur och krabbor) och små ryggradsdjur (inklusive reptiler, amfibier, fåglar och vissa ägg). Människor har observerat att de också äter as, vilket gör dem till djur med ett brett trofiskt spektrum.

Vildsvinen vet hur de kan dra stor nytta av resurserna, oavsett årstid eller ekosystem, därmed är deras matvanor säsongsbetonade.

7. Reproduktionscykeln sker i tider av överflöd

En fantastisk aspekt med vildsvinen är att deras reproduktionscykel är relaterad till den säsong då det finns mest resurser i överflöd. I medelhavsmiljöer sammanfaller den till exempel med ekollonsäsongen, mellan oktober och november.

Detta beror på att vildsvinen måste uppnå en idealvikt för att kunna bli befruktade. Dessutom har de förhållanden som råder i närmiljön en betydelse. Deras första brunst inträffar när de når en vikt på minst 30 kg.

8. Mottaglighet för hanar

Ett annat imponerande faktum om vildsvinens liv är det sätt genom vilket de förbereder sig för fortplantning. Hanarna förföljer honorna, jagar dem och knuffar dem med nosen och huvudet. Vildsvinshonor kan svara med att urinera. Om detta inte sker tappar grisarna intresset efter några minuters försök.

9. De svettas inte

Liksom tamgrisar har vildsvin inga svettkörtlar och det är därför omöjligt för dem att svettas. På grund av detta är det mycket viktigt för dem att bada i vatten eller lera för att svalka sig och reglera sin kroppstemperatur. Dessutom tror man att denna vana är nyttig mot parasiter och flugor. Ett enkelt bad blir snabbt något oumbärligt, som dock ger dem omfattande komfort.

Man tror också att gyttjebad är användbara under parningssäsongen, eftersom de hjälper till att fixera de feromoner som produceras av hanarna.

10. De överför sjukdomar

Förutom de skador som vildsvinen orsakar för de med sig andra negativa aspekter. En av de mest oroande är att de överför flertalet olika sjukdomar, eftersom de bär på parasiter, kvalster, fästingar, bakterier och virus.

Dessa smittämnen kan drabba människor och andra djur och skapa allvarliga folkhälsoproblem. En av de sjukdomar som är av intresse är bovin tuberkulos, som orsakas av bakterien Mycobacterium bovis.

11. Vildsvin korsar sig med tamgrisar

Vildsvin med kultingar

Korsning mellan dessa djur blir allt vanligare. Exempelvis har fall rapporterats mellan japanska vildsvin och tamsvin i områden nära platsen för kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011. Det förekommer också korsningar med vietnamesiska vildsvin, vilket ger upphov till vad de kallar cerdoli.

Till en början förekom dessa fall sporadiskt. Numera, i och med den större omfattningen av vildsvin, blir mötena mer frekventa eller kan till och med vara avsiktliga. Det som oroar många experter är dock framtida problem, till exempel sådana som rör genpoolen hos de inblandade och sjukdomsutbrott, bland annat.

Som ni kan se är dessa intressanta fakta om vildsvinen fascinerande. Djurvärlden upphör aldrig att överraska oss, även när det gäller dessa däggdjur som är så nära besläktade med tamgrisar och som ibland skrämmer oss med sitt utseende.

Detta kanske intresserar dig

Vad äter vildsvin?
My Animals
Läs det My Animals
Vad äter vildsvin?

Ta reda på vad vildsvin äter, hur de får tag på mat och andra intressanta fakta om dessa däggdjur som är tamsvinens förfäder.



  • Anderson, D., Negishi, Y., Ishiniwa, H., Okuda, K., Hinton, T., Toma, R., Nagata, J., Tamate, H., & Kaneko, S. (2021). Introgression dynamics from invasive pigs into wild boar following the March 2011 natural and anthropogenic disasters at Fukushima. Proceedings of Royal Society B, 288: 20210874.
  • Animal Diversity Web (ADW). (05 de abril de 2022). Sus scrofa. https://animaldiversity.org/accounts/Sus_scrofa/
  • Delibes-Mateo, M. & Delibes, A. (2013). Pets becoming established in the wild: free–living Vietnamese potbellied pigs in Spain. Animal Biodiversity and Conservation, 36.2: 209–215.
  • Fernández-Llario, P. (2014). Jabalí – Sus scrofa. En A., Salvador, J., Luque-Larena (Eds.). Enciclopedia Virtual de los Vertebrados Españoles (1-25).
  • García, M., Gingras, B., Bowling, D., Herst, C., Boeckle, M., Locatellis, Y., & Fitch, T. (2016).Structural Classification of Wild Boar (Sus scrofa) Vocalizations. Ethology, 122, 1-14.
  • Graves, H. (1984). Behavior and Ecology of Wild and Feral Swine (Sus Scrofa). Journal of Animal Science, 58(2), 482-492.
  • Keuling, O., & Leus, K. (2019). Sus scrofa. The IUCN Red List of Threatened Species 2019: e.T41775A44141833. https://www.iucnredlist.org/species/41775/44141833
  • Lowe, S., Browne, M., Boudjelas S., De Poorter M. (2004). 100 de las Especies Exóticas Invasoras más dañinas del mundo. Una selección del Global Invasive Species Database.  https://portals.iucn.org/library/sites/library/files/documents/2000-126-Es.pdf