Vad äter igelkottar?

Det är viktigt att veta vad igelkottar äter, eftersom vissa arter håller på att ta sig in på marknaden för husdjur.
Vad äter igelkottar?
Samuel Sanchez

Skriven och verifierad av Biolog Samuel Sanchez.

Senaste uppdateringen: 21 december, 2022

Igelkottar är vänliga, vackra och mycket reserverade däggdjur. Deras taggar och deras vresiga personlighet har vunnit många människors hjärtan och därför hålls allt fler exemplar av vissa arter av denna grupp i fångenskap (särskilt den afrikanska igelkotten, Atelerix albiventris). Det är dock viktigt att veta vad igelkottar äter för att kunna ta hand om dem.

Även om dessa djur är söta och små bör man notera att inte alla arter av igelkottar kan hållas i fångenskap. Faktum är att vissa anses vara potentiellt invasiva arter och andra är skyddade enligt lag. Om du vill veta mer om dieten och skötseln av dessa små däggdjur uppmanar vi dig att läsa vidare.

Vad är igelkottar?

Innan vi utforskar igelkottarnas kostval bör vi beskriva dem ur en taxonomisk synvinkel. Termen “igelkott” används för att beskriva alla däggdjur som tillhör underfamiljen Erinaceinae (familjen Erinaceidae). Professionella bedömare uppskattar att det endast finns 17 arter av dessa däggdjur, uppdelade i fem olika släkten.

Igelkottar är lätta att skilja från andra däggdjur eftersom deras kännetecken är de taggar de bär på (gjorda av keratin). Till skillnad från de taggar som piggsvin har är dessa taggar inte så lätta att frigöra från däggdjurets kropp. De lossnar bara hos vuxna igelkottar när de är sjuka eller utsatta för allvarlig stress.

I allmänhet har igelkottar en brun eller solbrun päls med en ljusare mage. Deras nosar är välutvecklade och spetsiga, vilket återspeglar det faktum att de är skickliga på att spåra i och utforska markmiljön. Deras öron varierar i storlek, men den egyptiska igelkotten(Hemiechinus auritus) utmärker sig med att ha de största i gruppen.

Det finns endast en igelkottart som hålls relativt stabil i fångenskap: Atelerix albiventris. Det är lagligt att äga den på vissa platser, men i länder som Spanien är detta däggdjur förbjudet på grund av dess status som invasiv art. Man bör notera att inga exemplar som är endemiska i Spanien (såsom den europeiska igelkotten) under några som helst omständigheter får hållas i fångenskap.

Mycket få igelkottar är tillåtna som husdjur. I vissa regioner är inga tillåtna.

En igelkott

Vad äter igelkottar?

De allra flesta igelkottar lever i det vilda, men vissa har man börjat hålla i fångenskap. På grund av detta kommer vi att besvara frågan angående vad igelkottar äter beroende på vilken omgivning de befinner sig i. Missa inte detta!

Vad äter igelkottar i det vilda?

Enligt webbplatsen Animal Diversity Web är igelkottar allätare. Deras diet är dock mycket mer inriktad på insekter och andra ryggradslösa djur: snäckor, syrsor, sniglar, spindlar, skalbaggar, bin, myror, kackerlackor och malar utgör grunden för deras diet.

Förutom ryggradslösa djur äter igelkottar ibland även grodor, små ormar, paddor, fågelägg, ruttnande kött, svampar, växtrötter, frukter och frön. De är opportunistiska och vissa arter (t.ex. A. albiventris) uppvisar en imponerande motståndskraft mot gifter, eftersom de kan äta giftiga skorpioner och ormar utan några negativa effekter.

Dessa däggdjur är utpräglade nattdjur och har en imponerande förmåga att springa (upp till 220 meter i timmen), simma och klättra på ytor. De tillbringar sina nätter med att leta efter mat i olika skrymslen. De är i allmänhet mycket aktiva så länge som omgivningstemperaturen tillåter det.

Vad äter igelkottar i fångenskap?

Att mata en igelkott i fångenskap kan bli ett problem för ägaren på lång sikt. I många regioner finns det inte specifik mat för igelkottar att tillgå, så ofta använder man kattmat. Problemet är att detta foder innehåller för mycket fett för ett däggdjur av igelkottens storlek. Därför blir den ofta överviktig.

Dessutom måste vi påpeka att en igelkott helst bör kunna lämna sin bur (som är minst 1 meter lång) 2-3 timmar om dagen, helst sent på kvällen eller tidigt på morgonen. Eftersom detta schema inte är alltför bekvämt för många ägare slutar det med att de inte ger djuret den motion det behöver.

För att en igelkott ska må bra är det nödvändigt att ge den specifik mat och låta den röra sig runt i huset så länge som möjligt. Här är den kost som professionella veterinärkällor valt ut för dessa däggdjur:

  1. Grunden för dessa djurs kost bör vara ett specifikt foder för igelkottar. Om det inte finns tillgängligt kan man använda torrfoder för katter, men det är inte optimalt. Man bör undvika foder som innehåller mer än 5 % fett.
  2. Man bör regelbundet erbjuda igelkottar levande insekter. Helst bör djuret äta cirka 5 levande ryggradslösa djur i veckan (syrsor, mjölmaskar eller kackerlackor). Insekterna måste vara välmatade och man bör alltid köpa dem i specialbutiker.
  3. Färsk frukt och färska grönsaker kan erbjudas närhelst det önskas. Många igelkottar avvisar denna typ av mat, men de som godkänner den kommer att vara mycket friskare.

Varje tam igelkott måste äta levande föda då och då. Detta komplicerar djurets korrekta skötsel en hel del, eftersom många ägare inte är villiga att ha syrsor eller kackerlackor i sina hem för att mata det! Detta är dock en nödvändighet för igelkottar som man inte får ignorera.

En igelkott

Igelkottar och fångenskap

Att hålla en igelkott i ett hus eller en lägenhet är en mycket komplicerad uppgift. Som vi har sagt måste den matas med levande bytesdjur då och då, den måste få motionera ganska länge på kvällen och den är dessutom mycket benägen att drabbas av fetma (oavsett art). Därtill drabbas den afrikanska igelkotten regelbundet av en dödlig sjukdom.

På grund av inavel (ibland olaglig) utvecklar många afrikanska igelkottar en neurodegenerativ sjukdom som i samtliga fall slutar i katastrof: wobbly hedgehog syndrome. Det är mycket svårt att rekommendera ett av dessa djur som husdjur på grund av deras ömtåliga hälsa, deras specifika krav och deras juridiska situation.

 


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.