Den vita storkens flyttbeteende: förändrade mönster

20 november, 2020
Den vita storkens flyttbeteende har förändrats med tiden. Under flera år har dessa fåglar nu stannat i Europa på vintern. Låt oss ta en titt på orsakerna till förändringarna.

Den vita storkens (Ciconia ciconia) flyttbeteende har förändrats under den senaste tiden. De flesta av dessa fåglar brukade till exempel flyga flera tusentals mil varje år efter häckning. Under denna migration så tog det nästan en hel månad för dem att korsa delar av Europa, Gibraltarsundet och Saharaöknen.

Om de överlevde denna svåra resa, skulle de tillbringa vintern i länder söder om Sahara, som till exempel Mali, Niger eller Tchad. De stannade här från september till början av februari och återvände sedan till Europa till våren.

När vi talar om denna migration finns det ett spanskt ordspråk som säger: “Du kommer att se storkar på Sankt Blasius dag“, som är den 3:e februari.

Den vita storken: en fantastisk flyttfågel

Det är dock inte alla fåglar som avslutade denna resa. Denna resa var mycket svår och lång, och det var många individer som omkom under migrationen. För att undvika att korsa Medelhavet, där de varma uppgående luftströmarna som storkar använder för att upprätthålla långvarig flygning inte bildades, följde storkarna två migrationsvägar:

  • Ett alternativ var att korsa Bosporen och Dardanellerna genom Balkan och Turkiet.
  • Ett annat alternativ var att korsa Gibraltarsundet genom den Iberiska halvön.

Som ett resultat av den sistnämnda rutten finns det många storkar i Spanien. Men under flera årtionden så har den vita storkens flyttbeteende och migrationsmönster förändrats. Vi förklarar hur nedan.

En vit stork flyger.

Den vita storkens flyttbeteende: inte precis som förr

Flera experter har under flera årtionden observerat att migrationsbeteendet hos den vita storken har förändrats. Många tillbringar numera vintern i samma område som de häckar. Detta beror delvis på temperaturökningen som orsakar mildare vintrar i stora delar av Europa. Storkar kan nu också hitta mat under hela året på grund av närvaron av soptippar och annan mänsklig aktivitet.

Det finns dessutom många laguner och våtmarker där de kan tillbringa vintern och hitta mat. I Spanien finns till exempel Tablas de Daimiel i Ciudad Real eller Laguna del Campillo i Rivas Vaciamadrid. Från att ha varit utdöd i Sverige häckar återigen friflygande vita storkar i Skånetrakten.

En fortsatt migration, bara lite kortare

Allt detta betyder dock inte att den vita storken inte migrerar alls. Enligt en SEO/BirdLife-studie häckar många storkar på landsbygden i Spanien. Sedan, när vintern kommer, så flyttar de till utkanten av städer som till exempel Madrid. Där hittar de mat vid soptippen Valdemingómez, som är en av de största i Europa.

Denna studie verifierades av radiosändare som forskare placerade på ett par storkar, Goyo och Enara. Dessa fåglar migrerade söderut i augusti, mot Madrid från bergen.

Denna förändring i den vita storkens migrationsvanor verkar positiv för artens överlevnad. Genom att slippa ta sig ut på en så lång och farlig resa så överlever fler och fler storkar. De har nu också kontinuerlig tillgång till mat, vilket hjälper dem att överleva.

Unga storkar fortsätter att migrera

En annan intressant aspekt av SEO/BirdLife-studien är skillnaden mellan vuxna storkar och unga storkar. Dessa forskare fann att unga storkar fortsätter att migrera. De ger sig ut på den farliga resan till Afrika, medan de vuxna stannar i Europa under vintern.

Vit stork med ungar.

Enligt samma studie flyttar många fåglar från kallare delar av Europa till Spanien för att tillbringa vintern. Som ett resultat ökar antalet storkar i Spanien kraftigt: nu finns de som inte flyttar till Afrika på vintern, samt de storkar som migrerar från norra Europa.

Vita storkens flyttbeteende: Migrationsvägar i detalj

Den spanska ornitologiska föreningen har, i samarbete med andra europeiska organisationer, tillbringat flera år med att studera den vita storkens migrationsvägar. De publicerade nyligen en detaljerad studie där de för första gången inkluderade data från GPS-radiosändare på storkar som migrerat. Resultaten varierade:

  • Först bekräftade de hypotesen att unga storkar migrerade till Sahel, medan vuxna storkar övervintrade i Spanien.
  • Centraleuropeiska storkar, av vilka majoriteten tillbringade vintern i Spanien, hade en högre överlevnadsgrad (cirka 50%) än de spanska storkar som migrerade till Afrika. Av de senare återvände bara 1 av 10 till sin häckningsplats.
  • Vuxna storkar övervintrade mestadels i Europa. Detta hjälpte de allra flesta att överleva till året därpå.

Sammanfattningsvis så är storkens migrationsbeteende och denna förändring avgörande. Faktum är att det troligen förutsäger en allmän förändring för många flyttfåglar. Men, även om det verkar som om storkens minskade migration har en positiv effekt på dess överlevnad, återstår det att se hur klimatförändringarna kommer att påverka denna fågel.

 

 Bécares, J.; Blas, J.; López-López, P.; Schulz, H.; Torres-Medina, F.; Flack, A.; Enggist, P.; Höfle, U.; Bermejo, A. y De la Puente, J. 2019. Migración y ecología espacial de la cigüeña blanca en España. Monografía n.º 5 del programa Migra. SEO/BirdLife. Madrid. https://doi.org/10.31170/0071.