Kanariefåglars beteende

Att förstå kanariefåglars beteende är inte bara intressant, utan hjälper också till att bättre ta hand om den inhemska varianten av denna fågelart.
Kanariefåglars beteende

Senaste uppdateringen: 29 mars, 2022

Dessa fåglar och deras vackra sång är kända över hela världen. Kanariefåglars beteende är dock inget område som har studerats särskilt mycket utöver deras status som prydnadsfåglar. Till exempel är deras sociala dynamik utanför en bur fortfarande ett mysterium för största delen av allmänheten.

I den här artikeln hittar du en genomgång av den vilda kanariefågelns beteendevanor. Om du någonsin har undrat hur dessa fåglar lever i det vilda har du kommit till rätt ställe. Fortsätt läsa!

Kanariefåglars egenskaper

Kanariesiska (Serinus canaria) är en liten fågel i familjen finkar med ett vingspann på ca 20-23 cm. Till skillnad från tama kanariefåglar är dess gulaktiga färg beströdd med bruna och svarta ränder som gör att den kan smälta in i sin omgivning.

Det är en fågel som inte har några kända vilda underarter och den är utbredd på Madeira, Azorerna och Kanarieöarna. Den har också introducerats på Bermuda, Hawaii och Puerto Rico. Den upptar en mängd olika miljöer och kan ses ända från havsnivå upp till ca 2000 meter över havet, främst i halvöppna områden och skogsmarker.

Kanariefågelns kost består huvudsakligen av frön som den letar efter på marken. På höga höjder livnär den sig på frukter och knoppar från träd. Ibland äter den animaliskt protein i form av små insekter, t.ex. skalbaggslarver eller små hopprätvingar.

Kanariefågeln häckar vanligen två eller tre gånger per år och dess fortplantningsperiod börjar i mars och slutar i juli. Bestånd som lever i varmare områden kan dock börja häcka redan i januari. Honan lägger 3 till 5 ägg som hon ruvar i 2 veckor och ungarna blir självständiga 2-3 veckor efter kläckningen.

Den variant som uppföds i fångenskap är känd som Serinus canaria domestica. Den skiljer sig ganska mycket från den frilevande varianten.

En kanariefågal i naturen.

Kanariefågelns sociala beteende

Kanariefåglar samlas i flockar på upp till 30 individer. Inom dessa grupper umgås de vanligtvis i par som försvarar ett litet område där de äter och vilar. Trots detta är de inte överdrivet territoriella fåglar.

När det blir mörkt ger sig alla kanariefåglarna tillsammans iväg för att leta efter ett lövträd som kan fungera som sovplats. Där uppstår ett sorl av pipande och flaxande tills de alla slår sig ner och tävlar om en bra plats att sova på.

Faktum är att dessa fåglar tenderar att umgås med andra arter på platser där det finns gott om föda, till exempel med den rödpannade gulhämplingen (Serinus pusillus) eller den vanliga hämplingen (Linaria cannabina). Denna strategi gör det lättare för dem att upptäcka rovdjur och hitta nya födokällor snabbare.

Ätbeteende

Kanariefåglarna tröttnar aldrig på att äta: De tillbringar större delen av dagen med att leta efter mat, antingen på marken eller bland träden. Även fast de rör sig i flockar har experter observerat att varje par väljer ett visst område och att det uppstår slagsmål när de vuxna fåglarna invaderar andra artfränders område.

Under dessa perioder när de söker efter föda finns det vilostunder då flocken tar sig upp i träden. Där fortsätter fåglarna att äta om de kan, men på ett mer avslappnat sätt: De föredrar att slumra, umgås, och putsa sig.

Kanariefågelns häckningsbeteende

Kanariefågelns häckningsbeteende är förmodligen det mest studerade området gällande denna art, främst på grund av intresset för deras vackra och komplexa sång. Deras parningsbeteende är direkt kopplat till de toner som hanen skapar, vilket du får se nedan.

När häckningssäsongen börjar konkurrerar hanarna om honorna och bildar par som kommer att vara stabila under hela denna period. För att dra till sig uppmärksamhet använder de sin sång och poserar på ett speciellt sätt, genom att sträcka sig uppåt och röra sig längs grenarna framför honan.

Medan honan ansvarar för att kläcka äggen förser hanen henne med mat. Eftersom de inte är speciellt territoriella fåglar i sin naturliga livsmiljö är det vanligt att flera par delar på samma häckningsutrymme. De bygger vanligtvis sitt bo, som är skålformat, bland grenar av träd eller buskar.

Kanariefågeln bygger sitt bo genom att väva ett tätt nätverk av tunna grenar, rötter, lav och mossa. Den klär även insidan med fjädrar och päls för att göra det bekvämare och varmare för ungarna.

Kanariefågelns sång

Kanariefågelns sång består av en mycket komplicerad serie av drill och kvitter. Även om tonen verkar likartad hos alla hanar, finns det många faktorer som påverkar denna vokalisering:

  • Föräldrarnas uppfostran: Den här fågelns sång har studerats inom den komparativa psykologin på grund av paralleller med människans språkinlärning. Det verkar som om ungarna lär sig sången genom att lyssna på föräldrarnas och andra fåglars sång i närheten.
  • Inlärning under häckningstiden: Honorna har också preferenser som påverkas av erfarenhet när de föredrar en hanes sång framför en annan. Hanarna i sin tur förbättrar sin sång för att locka till sig så många honor som möjligt.
  • Ljud från omgivningen: I ett experiment som utfördes i fångenskap var det möjligt att påverka honornas preferenser genom att tidigt exponera dem för inspelningar av olika läten och sånger.

Kanariefågelns sång har en tydlig hormonell utlösare, något som förklarar varför endast hanar kan sjunga. Honorna avger också vissa ljud, men dessa är mycket enklare.

En kanariefågel på en gren.

Som du kan se har dessa tättingar mycket att säga angående sitt beteende. Låt dig inte luras av dessa små fåglar. De gör allt för att undvika uppmärksamhet, men om du har chansen att observera dem lär du upptäcka en hel värld av kuriosa.

 


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Lerch, A., Rat‐Fischer, L., & Nagle, L. (2013). Condition‐dependent choosiness for highly attractive songs in female canaries. Ethology119(1), 58-65.
  • Depraz, V., Leboucher, G., & Kreutzer, M. (2000). Early tutoring and adult reproductive behaviour in female domestic canary (Serinus canaria). Animal Cognition3(1), 45-51.
  • Diez-Bernardo, M. (2009). Estudio sobre la agresividad del pájaro canario Serinus canaria. Anales universitarios de etología.
  • SEO/BirdLife. (2018, 4 mayo). Serín canario. https://seo.org/ave/canario/

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.