Skötselråd för apotekarskink (Scincus scincus) i fångenskap

I många länder är det lagligt att ha apotekarskink som husdjur, och tyvärr har det lett till att folk ofta tar dessa vilda ödlor direkt från sin naturliga miljö och säljer dem.
Skötselråd för apotekarskink (Scincus scincus) i fångenskap

Senaste uppdateringen: 05 juni, 2021

Apotekarskink (Scincus scincus) är en ödla som nyligen blivit populär som ett exotiskt husdjur. Den kanske ser ut lite som en fisk, men den är faktiskt en ödla. Reptilälskare beundrar den för sättet den rör sig under sand som en fisk, där den dyker och “simmar” som om den vore under vatten.

Arten lever i öknar, som Sahara, samt i sandiga och torra områden i Saudiarabien, Irak och Iran. Reptilerna är enkla att ta hand om som husdjur – faktum är att de tillbringar mestadels av sin tid nedgrävda i sanden i sitt terrarium.

Här nedan berättar vi hur du ger denna ödla optimala levnadsförhållanden i fångenskap.

Saker att tänka på

Det här är ett riktigt iögonfallande djur tack vare den avlånga kroppen, de korta benen och den gyllene hudfärgen. Faktum är att apotekarskink är en sällsynt art. International Union for Conservation of Nature (IUCN) har ännu inte kunnat fastställa artens bevarandestatus eftersom den anses svår att övervaka.

CITES (Convention of International Trade in Endangered Species) har heller inte kunnat lägga till arten i några av sina listor på grund av en avsaknad av information. Utöver detta är det sällsynt att arten fortplantar sig i fångenskap, så det finns ingen tillförlitlig information om hur den reproducerar sig. Faktum är att experter inte ens är säkra på om honorna lägger ägg eller föder levande ungar.

Experter vet heller inte om arten förökar sig genom partenogenes, eller “jungfrufödsel”, en typ av asexuell fortplantning.

Därför säljs apotekarskink i vissa djuraffärer eller av individer som fångar in dem i det vilda istället för att föda upp dem i fångenskap. Köper man en apotekarskink stöder man därför den illegala handeln av dessa djur och allt vad det innebär.

Närbild på apotekarskink

Skötselråd för apotekarskink i fångenskap

Även om denna art inte går att avla i fångenskap, och sannolikheten att det händer är minimal med tanke på hur lite information som finns om detta, är det fortfarande enkelt att ta hand om apotekarskink som husdjur. Så länge du uppfyller alla ödlans behov kommer den att trivas i sitt terrarium.

Terrarium

Apotekarskinken tillbringar den största delen av sitt liv nedgrävd i sand, men den är aktiv under natten då den söker efter föda eller en partner. Eftersom den kan bli upp till 20 cm är det viktigt att terrariet är stort nog.

Terrariet bör vara ungefär lika stort som ett akvarium som rymmer 75 liter. Det måste dessutom ha ett tak som hindrar djuret från att rymma.

Det måste fyllas endast med finkornig sand upp till ca 5 cm. Detta beror på att apotekarskink nästan alltid är nedgrävd, även om den vanligtvis inte gräver ner sig mer än 2-3 cm.

Reptiler kan smälta vissa typer av sand, som består av kalciumkarbonat, om de oavsiktligt råkar svälja den. Det här är alltid det bästa alternativet för att undvika problem på lång sikt.

Du kan också välja att dekorera terrariet med artificiella eller naturliga växter, som kaktusar och suckulenter, som klarar sig bra utan vatten. Det rekommenderas också att du dekorerar med små grottor och stenar där ödlan kan gömma sig.

Klimatförhållanden

Apotekarskink kommer från ökenklimat, men även om den tål höga temperaturer är det bäst att temperaturen i terrariet inte överstiger 35 °C. Den optimala temperaturen ligger på mellan 22 och 26 °C. Under natten, när ljuset är släckt, bör temperaturen sjunka till ca 21 °C.

Värme och ljus är båda viktiga faktorer att tänka på. Du måste installera en lampa med ultraviolett ljus, och denna ska bytas ut var sjätte månad. Utöver detta behöver du en värmelampa såväl som en kall lampa för att hjälpa ödlan att skilja mellan dag och natt.

Slutligen måste du ta hänsyn till fuktigheten i terrariet. Du måste hålla fuktigheten under 30%. Detta innebär att du endast bör använda växter som kaktusar, suckulenter och andra växter som överlever långa perioder utan vatten.

Föda för apotekarskink

Apotekarskink är en insektsätare. Den har förmågan att känna av de små vibrationerna från insekter när de rör sig över sand. Därför är den en utmärkt jägare. Du bör aldrig ge din apotekarskink fler insekter än den kan äta på 10 minuter.

Enligt information från flera ägare till apotekarskink kan arten också ibland äta blad och grönsaker, som tillhandahåller lite mer vatten. Trots detta är det bra om du ställer en skål med vatten i terrariet så att din apotekarskink har tillgång till det när den behöver.

Apotekarskink på sand

Som du har läst i artikeln kräver apotekarskink liknande skötsel som andra ökenödlor. Den största skillnaden ligger i hur svår arten är att avla i fångenskap, vilket är varför folk helt enkelt fångar in ödlorna i det vilda. Om en person väljer att köpa en apotekarskink eller inte beror helt på personens egna värderingar.

Den här artikeln kanske kan intressera dig…

Detta kanske intresserar dig
Saker att tänka på innan du skaffar en reptil som husdjur
My AnimalsLäs det My Animals
Saker att tänka på innan du skaffar en reptil som husdjur

När du väljer en reptil som husdjur är det viktigt att vara välinformerad innan... Inte bara om reptiler generellt, utan om den specifika art du vill ha.



  • Haley, M. (2021). Sandfish Shopping List. Reptifiles. Disponible en: https://reptifiles.com/sandfish-care-guide/shopping-list/
  • Hetherington, T. E. (1989). Use of vibratory cues for detection of insect prey by the sandswimming lizard Scincus scincus. Animal Behaviour, 37, 290-297.
  • Smith, K. (2021). Scincus scincus: Sandfish Skink. Animal Diversity Web. Disponible en: https://animaldiversity.org/accounts/Scincus_scincus/
  • Stadler, A. T., Vihar, B., Günther, M., Huemer, M., Riedl, M., Shamiyeh, S., … & Baumgartner, W. (2016). Adaptation to life in aeolian sand: how the sandfish lizard, Scincus scincus, prevents sand particles from entering its lungs. Journal of Experimental Biology, 219(22), 3597-3604.