Dör getingar när de sticker?
Frågan vi ställer i dag är enkel: dör getingar när de sticker? Dessa hymenoptera, som är så vanliga i världen och aggressiva mot människor om man stör dem, väcker många frågor hos oss. Det är ganska svårt att observera dem på nära håll på grund av deras hastighet.
Bland många märkliga fakta om getingar finner vi deras försvarsmetod – en gadd med förmåga att injicera gift. Vi vet hur vi ska undvika dem och hur vår hud reagerar efter ett sting av dem, men vad händer med getingar när de väl har tryckt in sin gadd i vår kropp? Läs vidare för att ta reda på det.
Allmänna egenskaper hos getingar
Innan vi svarar på denna fråga måste vi definiera vad en geting är. Dessa ryggradslösa djur är sexfotingar (dvs. de har sex ben) som tillhör ordningen Hymenoptera, en grupp där vi också hittar bin och myror. Cirka 153 000 olika arter har registrerats i detta taxon, varav mer än 30 000 är getingar.
Getingar har antagit många olika former och levnadssätt. Det finns parasitoider och jägare (t.ex. släktet Pompilidae), ensamlevande getingar (t.ex. underfamiljen Eumeninae) och eusociala getingar. De flesta hymenoptera inom denna grupp är ensamlevande och tar hand om sin avkomma på egen hand, men representanter för familjen Vespidae har en social struktur som liknar den hos bin eller myror.
Vi lägger särskild vikt vid den sistnämnda gruppen, eftersom den art som angår oss här (Vespula vulgaris) tillhör den. Från och med nu kommer vi att hänvisa till den typiska europeiska getingen. Detta på grund av att den har mest kontakt med människor till följd av dess stora utbredning och förmåga att anpassa sig till stadsmiljöer.
Vespula vulgaris är en social insekt, den lever i vaxkakor och har en karakteristisk gul färg med svarta ränder.
Getingstick
Nu när du vet att den vanligaste arten på innergårdar och i städer är Vespula vulgaris kan vi titta närmare på dess gadd. Denna anordning är faktiskt ett modifierat äggläggningsrör. Det betyder att gadden hos dess förfäder användes för att lägga ägg i marken eller i trädens håligheter för att skydda dem från eventuella rovdjur och väder.
Hos getingar är denna konstruktion härdad, har en spetsig form och har direkt kontakt med de tillhörande giftkörtlarna. Den substans som insekten injicerar innehåller aminer (histamin, tyramin, serotonin och katekolamin), peptider och proteiner, men den är sällan livshotande (om inte människan är allergisk).
Gadden är en tydlig försvarsmekanism hos steklar. En geting kan sticka av två skäl:
- Skydd: Getingar är mycket mer benägna att sticka när människor passerar nära deras bon eller om de försöker förstöra dem. Deras skäl är att skydda larverna, så de tvekar inte att använda sin gadd om deras bo är i fara.
- Agitation: Om du viftar med händerna kan du förvirra och agitera en geting när den flyger, vilket gör att den till sist sticker.
Eftersom äggläggningsröret är exklusivt för honor har hanar ingen gadd och kan därför inte sticka.
Dör getingar när de sticker?
I det här fallet är svaret enkelt: nej, det gör de inte. De som dör efter att ha injicerat sitt gift genom gadden är bin, inte getingar. Varför denna biologiska skillnad om de båda tillhör ordningen steklar och är relativt nära släktingar?
Lösningen finns i gaddens form. Bin har ett modifierat äggläggningsrör med hullingar eller taggar i spetsen, vilket gör det omöjligt att avlägsna den från huden när den väl har trängt in i den. Därför fastnar gadden i överhuden på det stuckna djuret och biet förlorar en del av sin bakkropp när det drar ut gadden, vilket gör att det till slut dör.
Getingar däremot har en mycket slätare och starkare gadd som den kan dra in i kroppen och sticka flera gånger med på mycket kort tid. Inte nog med att de inte dör, de kan också jaga offret i flera meter och injicera gift vid mer än ett tillfälle.
Stick eller bett?
Slutligen bör man också notera att getingar har mycket utvecklade käkar som gör att de kan bita djur och till och med orsaka blödning. Bettet injicerar dock inget gift, så reaktionen är endast ytlig och mindre uppenbar. Symptomen på ett riktigt getingstick sammanfattas i följande lista:
- Svår smärta i området för sticket.
- Svullnad (ödem) och rodnad
- En vit knöl i mitten av ödemet, som visar exakt var gadden stacks in.
Dessa symtom bör normalt bli mindre märkbara inom några timmar efter sticket och vanligtvis behöver man ingen läkarvård. Om personen är allergisk och man ser symptom på anafylaktisk chock krävs dock en omedelbar adrenalininjektion. Detta sker antingen på ett sjukhus eller en hälsocentral eller med hjälp av en EpiPen som patienten kanske har med sig.
Svåra allergiska reaktioner på getingstick kan vara dödliga. Lyckligtvis är dessa inte vanliga.
Sammanfattningsvis kan vi dra slutsatsen att getingar inte dör när de sticker ett djur, men bin gör det. Just därför är det viktigt att inte störa dem alltför mycket och att försöka hålla sig borta från deras bon. En arg geting kan sticka dig flera gånger och jaga dig tills du är tillräckligt långt bort från dess bo, så det är bäst att du inte ger den något skäl att bli arg!
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Kolarich, D., Léonard, R., Hemmer, W., & Altmann, F. (2005). The N‐glycans of yellow jacket venom hyaluronidases and the protein sequence of its major isoform in Vespula vulgaris. The FEBS journal, 272(20), 5182-5190.
- Griesbacher, T., Althuber, P., Zenz, M., Rainer, I., Griengl, S., & Lembeck, F. (1998). Vespula vulgaris venom: role of kinins and release of 5-hydroxytryptamine from skin mast cells. European journal of pharmacology, 351(1), 95-104.
- Golden, D. B., Breisch, N. L., Hamilton, R. G., Guralnick, M. W., Greene, A., Craig, T. J., & Kagey-Sobotka, A. (2006). Clinical and entomological factors influence the outcome of sting challenge studies. Journal of allergy and clinical immunology, 117(3), 670-675.