Finns det maskar som äter plast?
Upptäckten av larver och maskar som äter plast har spridit både hopp och skepticism. Enligt experter använder vi över 320 miljoner ton plast globalt varje år. Faktum är att nästan alla sektorer i samhället använder plast på ett eller annat sätt.
Mellan 1950 och 2015 har man räknat ut att vi ackumulerade ungefär 6,3 miljarder ton plastavfall globalt. Den överdrivna plastanvändningen har länge förorenat världens alla landsmassor, floder, sjöar och hav.
Så att hitta djur som kan hjälpa till vid nedbrytningen av plast har tänt hoppets låga. Här berättar vi mer om detta.
Maskar som äter plast: Nytt hopp
Sedan 1950-talet har forskare studerat insekters förmåga att äta plast och bryta ner förpackningar. De skalbaggar och larver som har visat detta beteende tillhör främst familjerna Tenebrionidae, Anobiidae och Dermestidae. Dock så förlorade de flesta intresset för dessa studier med tiden.
Senare, på tidigt 1970-tal, började många forskare istället studera nedbrytningen av polystyren (PS) i jord, havsvatten, sediment från soptippar, överskotsslam och kompost. I och med det fastställde forskare att vissa insekter med tuggförmåga kan tugga och äta plastförpackningar, inklusive polyvinylklorid (PVC), polyeten (PE) och polypropen (PP). Dock visste man inte tills nyligen om uppäten plast kunde brytas ned i insekternas tarmar.
Vilka maskar kan äta plast?
Nyligen rapporterade en grupp kinesiska forskare att indiskt mjölmott (Plodia interpunctella) har förmågan att tugga och äta PE-plast. De fann även två bakteriestammar, isolerade från deras tarmar, som har förmågan att bryta ned den.
Samma grupp upptäckte också att mjölmaskar kan äta polystyren som enda föda. Mjölmaskar är larvformen av mjölbaggen Tenebrio molitor, som är mycket större i storlek än indiskt mjölmott.
Utöver detta rapporterade en grupp forskare från University of Cantabria att larvformen av större vaxmott också kunde bryta ned PE-plast.
Denna förmåga att äta plast finns även hos larvformen av skalbaggen Zophobas morio, även den från familjen Tenebrionidae.
Vänner eller fiender?
Dessa plastätande maskar befinner sig i regel i det andra stadiet av fyra livsstadier: ägg, larv, puppa och vuxen. Experter anser dem vara ett skadedjur eftersom de attackerar bikakor (indiskt mjölmott) samt grödor och spannmål (mjölmaskar), vilket leder till stora ekonomiska förluster.
Dock så kan mjölmaskar också vara en resurs. Dessa larver är en kostnadseffektiv näringskälla för djur och går att köpa i de flesta djuraffärer. Man föder upp dem som föda för fåglar, reptiler, amfibier och fiskar. Larverna äter främst kli, en agrikulturell biprodukt. Vanligtvis är det enkelt att föda upp dem i färska havregryn, vetekli eller korn tillsammans med potatis, kål, morötter eller äpple.
Den maskkompost som mjölmaskar genererar säljer man även som gödningsmedel.
Vad är det som möjliggör biologisk nedbrytning av plast?
Under 2015 bevisade en grupp kinesiska forskare att en stam mjölmaskar från Beijing, Kina, kunde överleva med plast som enda föda i en månad.
När de behandlade maskarna med antibiotika försvann denna förmåga, vilket skulle tyda på att det är deras mikrobiotiska tarmflora som möjliggör nedbrytningen av plast. Man har byggt på dessa studier genom att använda maskstammar från USA.
Därför vet vi nu att förmågan att bryta ned plast finns hos flera olika stammar av mask. Det är också värt att notera att man upptäckt att nedbrytningen av polystyren (PS) förbättras avsevärt av att komplettera maskarnas kost med en konventionell näringskälla.
Slutligen fastslog forskare också att mjölmaskar med denna kost kan fortplanta sig och föda fram en ny generation med samma förmåga att bryta ned PS.
Bakteriefloran är naturens hemliga vapen
Samma grupp forskare har även analyserat tarmfloran hos mjölmasken Tenebrio molitor, och har lyckats upptäcka två bakteriegrupper (Citrobacter sp. och Kosakonia sp.) som starkt associeras med nedbrytningen av PE och PS.
De kunde också identifiera andra bakteriegrupper som var och en kunde associeras med nedbrytningen av en viss sorts plast. Dessa resultat tyder på att det är tarmbakteriernas anpassningsförmåga som möjliggör för dessa maskar att bryta ned olika sorters plast med olika kemiska sammansättningar.
Forskningen som man utfört kring dessa maskar som äter plast bekräftar att deras tarmar möjliggör den snabba nedbrytningen av olika typer av plast. Detta tyder på att det finns en chans för en lovande plastnedbrytningsprocess – en som kan visa sig användbar för att förbättra miljön.
Detta kanske intresserar dig
