Varför finns det myror med vingar?

Det finns myror med vingar som tar sig upp i luften när det regnar. Här berättar vi varför de gör det och vad som gör att de har vingar.

Skriven och verifierad av Biolog Samuel Sanchez.

Senaste uppdateringen: 21 december, 2022

Du har säkert sett myror med vingar, eller hur? Hur konstigt det än kan verka är detta inte ett naturens misstag eller en speciellt ovanlig företeelse, det är nämligen ett svar på den reproduktiva mekanismen hos den stora majoriteten av sociala steklar. Den massiva förekomsten av bevingade myror vid idealiska tidpunkter gällande temperatur och luftfuktighet kallas för parningsflykt och är fascinerande.

Myrkolonier lever i allmänhet under jorden eller i ruttnande stockar. Då och då måste dock några bevingade individer födas så att generna kan spridas utanför själva myrstacken. Om du vill veta mer om detta ämne uppmanar vi dig att fortsätta läsa.

Myrors allmänna egenskaper

Innan vi berättar varför det finns myror med vingar tycker vi att det är intressant att kort utforska deras allmänna egenskaper. Myror utgör en grupp eusociala insekter som tillhör familjen Formicidae och ordningen Hymenoptera , dvs. de är nära släkt med bin och getingar.

Som alla insekter är deras kropp uppdelad i tre delar eller kroppar: Ett huvud med sinnesorgan såsom fasettögon, punktögon och antenner, en mellankropp med tre par ben (och vingar när det gäller reproduktiva exemplar) och en bakkropp som innehåller reproduktionsorganen, andningsöppningar och avföringssystemen.

Omkring 14 000 arter av myror har dokumenterats, men det uppskattas att det kan finnas mer än 22 000 arter i världen. De står för upp till 25 % av biomassan hos landlevande djur. De har koloniserat hela planetens yta, med undantag för Antarktis och vissa avlägsna öar.

Ett kastsystem

Myror är eusociala (den högsta graden av samarbete i djurriket), vilket innebär att en myrstack är en funktionell enhet som är mycket mer än bara summan av sina delar. Kolonin består av tusentals individer och är indelad i följande kaster:

• Drottning: Drottningen är en myra som är ett resultat av sexuell reproduktion, så hon är diploid (har dubbelt antal kromosomer, hälften från fadern och hälften från modern). Hon är den enda som kan föröka sig och hela kolonin kretsar kring henne, eftersom det är hon som är ansvarig för att lägga ägg.. Drottningar kan leva i upp till 10 år, vissa till och med 30 år.
• Arbetare: Drottningen är kolonins centrum, men det är arbetarna som agerar och utför allt arbete, från att bygga gångar till att mata larverna. Deras livslängd ligger mellan några månader till ett år (högst 2) och det finns tusentals av dem i varje myrstack. De är också diploida eftersom äggen som de kläcks ur har befruktats av spermier som lagrats av drottningen.
• Hanar: Hanar kommer från asexuell reproduktion och är haploida (de har halva kromosomer eftersom deras ägg inte har befruktats). De saknar drottningarnas och arbetarnas funktionella biologi, så de lever bara för att föröka sig och dör inom några dagar efter födseln.

Varför finns det myror med vingar?

Som vi har antytt tidigare så beror närvaron eller frånvaron av vingar på vilken reproduktiv roll individen har i kolonin. Reproduktiva honor föds i myrstacken i form av bevingade prinsessor och flyger iväg för att bli befruktade. Även hanarna är bevingade. Arbetare och befruktade drottningar saknar dock vingar.

När förhållandena är de rätta (vanligtvis när temperaturen sjunker efter sommaren och när det i samband med detta börjar regna) kommer tusentals prinsessor och hanar av denna art på samma gång ut ur sina bon. Denna biologiska händelse kallar man för parningsflykt. Under denna tid parar sig prinsessorna med mer än en hane och lagrar spermier i en behållare i bakkroppen.

När prinsessan i fråga har blivit befruktad letar hon efter en lämplig plats att etablera sin koloni på. Hon tar sig under marken och sliter av sig vingarna, varpå hon blir drottning i en ny koloni. Som Royal Society uppger kan drottningen lagra de spermier som erhållits i parningsflykten i årtionden, så att hon kan producera fertila ägg tills hon dör.

De flesta bevingade myror dör

Hela processen är dock inte så trevlig som den verkar. Studier visar att upp till 45 % av de etablerade drottningarna hos många arter (t.ex. Acromyrmex subterraneus) dör inom några dagar efter att de tagit sig under marken. Vi måste också ta hänsyn till dödligheten hos myror med vingar i allmänhet. De utgör nämligen föda för fåglar, reptiler, groddjur och ryggradslösa djur.

Den stora majoriteten av jungfruprinsessorerna dör inom några timmar efter att de lämnat boet, utan att ha förökat sig. De blir inte bara bytesdjur för större djur, utan de attackeras också av myror från andra kolonier (av samma eller andra arter), drunknar, drabbas av värmechock eller blir uttorkade. Av alla prinsessor som produceras i en koloni kommer endast 1 eller 2 att lyckas etablera en ny myrstack.

Är myror med vingar farliga?

Sist och slutligen vill vi betona vikten av att inte döda de bevingade myror som du kan stöta på. De är inte myggor, flugor eller någon annan typ av insekt som redan har förökat sig. Det är därför viktigt att du låter dem fortsätta på sin väg så att de fortplanta sig. Om du dödar dem minskar du ytterligare chansen att bilda nya kolonier.

Som du kan se är närvaron av bevingade myror i miljön ett svar på en fascinerande biologisk händelse. Parningsflykten visar oss att även de mest till synes enkla djuren hyser imponerande hemligheter vad gäller det reproduktiva beteendet. Observera och dokumentera om du ser en flykt i ditt område, men ingrip så lite som möjligt.