Veterinärimmunologi: Att förebygga och behandla sjukdomar

25 juni, 2020
Veterinärimmunologi är ett område som behandlar virala, bakteriella och parasitiska sjukdomar. Det behandlar också zoonotiska sjukdomar, vilka är de sjukdomar som kan överföras från djur till människor.

När du hör ordet “veterinärimmunologi” kanske du börja tänka på allergier och ditt husdjur. Eller så kanske du löst associerar det ordet med något som handlar om immunitet. Veterinärimmunologi är faktiskt ett studieområde som berör alla delar av djurens hälsa. Mer specifikt så relaterar det till att diagnostisera, förebygga, behandla och kontrollera både infektionssjukdomar och autoimmuna sjukdomar.

Det här studieområdet handlar inte heller bara om husdjur. Veterinärer som arbetar inom detta område arbetar med husdjur, vilda djur och till och med djur som man använder i vetenskaplig forskning.

I tider som dessa ser vi termer som ”immunsystem”, ”vacciner” och ”prevalens” näst intill överallt. Vad många inte vet är att det finns en hel gren av veterinärmedicin som ägnar sig åt denna disciplin. Idag kommer vi därför att ta en närmare titt på veterinärimmunologi.

Leksakshund med en spruta i armen.

Vacciner är en produkt av veterinärimmunologi

Förekomsten av sjukdomar hos djur utgör ett hot mot både mot deras förmåga att fortplanta sig, och även folkhälsan. Sedan man upptäckte vacciner har dessa varit nyckeln till att kontrollera olika smittsamma djursjukdomar. Du kommer säkerligen att tänkta på de uppenbara exemplen, såsom influensa A eller svininfluensa. De är båda zoonotiska sjukdomar, vilket betyder att smitta kan spridas från djur till människor.

För att uppnå en effektiv vaccinationsstrategi måste man vara uppmärksam på flera faktorer, såsom kvaliteten av vaccinet och även tillämpningsmetoden. Det är också viktigt att kontrollera att vaccinet fungerar korrekt. Man kan till exempel göra det genom att verifiera förekomsten av antikroppar i blodet.

Inom veterinärimmunologi behandlar man alla dessa frågor, liksom utvecklingen av nya vacciner och effekten av adjuvanser i tidigare immuniseringar.

Veterinärimmunologi behandlar också lantdjur typ grisar.

Veterinärimmunologi med fokus på hus- och lantdjur

Ett djurs immunsystem använder olika mekanismer för att skydda kroppen. För det första har vi det ospecifika, eller medfödda immunförsvaret, som är allt som finns före exponering för infektion. Det inkluderar:

  • Fysiska barriärer som hud och slemhinnor
  • Molekyler i blodet såsom komplementsystemet
  • Fagocyter, som äter skadliga celler eller bakterier
  • Cytokiner, som är proteiner som rör sig i blodet och styr immunförsvaret, till exempel interferon

Sedan har vi det adaptiva immunförsvaret. Det består av mekanismer som antingen blir inducerade eller stimulerade efter exponering för infektion. De reagerar specifikt på den aktuella infektionen. Det är på så sätt vacciner är effektiva på att skydda kroppen från möjliga infektioner.

Vacciner utsätter immunsystemet för försvagade eller inaktiverade former av en infektion. Djurets kropp lär sig sedan att känna igen och bekämpa infektionen utan att först behöva bli smittad.

Inom diagnosområdet använder man serologi för att upptäckta patogener, såsom virus, bakterier och parasiter. Man utvecklar också nya diagnostiska metoder och använder laboratorieprocesser för att avgöra djurs känslighet för antibiotika.

Ko i närbild

Immunologi är avgörande för djur i varje livsfas

Små variabler i immunsystemet kan vara skillnaden mellan liv och död för unga djur. Idisslare föds till exempel utan antikroppar. Detta beror på att moderkakan inte tillåter dem att föras över från moderns blod till fostret. Som ett resultat är det extremt viktigt att de får i sig antikroppar av typen IgA, som de får via råmjölken från modern under deras första tid i livet.

Immunsjukdomar

Ibland kan immunförsvaret i sig orsaka negativa effekter. Ett klassiskt exempel på detta är allergier. Andra potentiella konsekvenser inkluderar infektioner som valpsjuka, artrit, och kaprin artrit encefalit.

Modern bioteknik och vår ökade förståelse av immunsystemet har gjort det möjligt för oss att utveckla mycket effektiva vacciner. Och som coronaviruspandemin har visat, kan denna upptäckt och hantering av smittoämnen i naturen vara avgörande för att hantera framtida virusutbrott.

  • Charley, B. (1996). The immunology of domestic animals: its present and future. Veterinary immunology and immunopathology, 54(1-4), 3-6.
  • Schmitt, B., & Henderson, L. (2005). Diagnostic tools for animal diseases. Revue scientifique et technique-Office international des épizooties, 24(1), 243.