The Blob: en mystisk organism med 720 kön och ingen hjärna
I naturen finns det många fascinerande arter som de flesta människor inte känner till. Bland dessa organismer hittar vi The Blob, en mystisk varelse med 720 ”kön” som inte har någon hjärna eller något centralt nervsystem. Även om den till utseendet är en enkel mögelform så har den otroliga förmågor.
Det vetenskapliga namnet på denna art är Physarum polycephalum. Den tillhör de acellulära slemsvamparna, en märklig klass som vid första anblicken ser ut som en levande gelé. Läs vidare och få reda på mer om den mystiska organismen som kallas The Blob.
Varför kallas den ”The Blob”?
Denna art av slemsvamp fick namnet ”The Blob” som en hyllning till filmen med samma namn, som släpptes 1958 med den svenska titeln Faran från skyn. Filmen handlar om en märklig geléliknande varelse som attackerar en liten stad och som kan smälta människor.
Fysiska egenskaper hos The Blob
Som tidigare nämnts är The Blob en gul, vit, rosa eller röd geléformad organism som kan ändra form och utseende. Dess rörelse är dock så långsam att den mer liknar mögel som invaderar ytor. Den hittas vanligtvis på fuktiga, varma och svala platser på olika föremål, till exempel trädbark eller svamp.
Även om den vid första anblicken inte ser ut som en särskilt imponerande varelse så innehåller dess inre många hemligheter. Till skillnad från växter och djur består The Blob inte av celler, utan är en gigantisk massa i vilken många kärnor (plasmodium) är nedsänkta. Sett på ett annat sätt är det en enda stor cell som innehåller många kärnor, vilket gör det onödigt med en hjärna.
The Blob kan smälta samman med andra exemplar
Eftersom den består av en enda cell kan två olika individer, när de möts, smälta samman. Detta gör inte bara att en ny, större individ kan bildas, utan de verkar också synkronisera sina uppgifter och dela med sig av sin genetiska information. För att detta ska kunna ske måste naturligtvis de båda organismerna vara kompatibla.
Varför har den så många ”kön”?
Kön kan definieras som levande varelsers egenskap att kombinera och nyskapa sitt genetiska material med andra individer. Även om detta är lätt att definiera hos människor (manligt och kvinnligt) finns det levande varelser som t.ex. The Blob som upprätthåller en mer komplicerad mekanism.
När det gäller slemsvampar bestäms deras ”kön” inte av en könskromosom, utan av en specifik gen som har cirka 720 varianter. När två individer möts och var och en har en annan variant av denna gen, möts de för att kombinera sitt genom (de är då kompatibla). Om båda har samma variant stöter de däremot bort varandra (de är då inkompatibla).
The Blob kan lära sig
Även om The Blob saknar hjärna verkar den kunna bearbeta ett antal komplexa kognitiva funktioner. Flera experiment har faktiskt visat att den har förmågan att memorera och på ett sätt lära sig nya saker för att lösa problem. Till exempel att ta sig ut ur en labyrint med lätthet, undvika giftiga föreningar eller vänja sig vid en ny miljö.
Även om det är sant att denna mögelform visar komplexa förmågor finns det en viss debatt om huruvida det faktiskt rör sig om inlärningsprocesser. Vissa specialister menar att det verkar vara mer av en tillvänjningsprocess, som inte nödvändigtvis innebär komplexa kognitiva funktioner.
The Blob är extremt motståndskraftig
Som om det inte vore nog har den, förutom att uppvisa alla ovanstående förmågor, också visat sig kunna stå emot tuffa miljöer. För att göra detta släpper den mycket av det vatten som finns i kroppen och “torkar ut”, vilket skapar en hård, styv massa som kapslar in dess inre och skyddar det.
Så snart miljöförhållandena är gynnsamma återfår den sin ursprungliga form och återupptar alla sina naturliga aktiviteter. På så sätt kan den klara av drastiska väderförändringar. Tack vare dessa förmågor har den dessutom blivit en populär art i laboratorier som forskningsmodell.
Som du kan se är The Blob en intressant levande varelse som bryter mot många idéer och vetenskaplig kunskap. Flera aspekter av dess natur är dock fortfarande okända, det är mycket troligt att man i framtiden kommer att upptäcka fler otroliga egenskaper hos denna art.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Shirakawa, T., Gunji, Y. P., & Miyake, Y. (2011). An associative learning experiment using the plasmodium of Physarum polycephalum. Nano communication networks, 2(2-3), 99-105.
- Oettmeier, C., Brix, K., & Döbereiner, H. G. (2017). Physarum polycephalum—a new take on a classic model system. Journal of Physics D: Applied Physics, 50(41), 413001.
- Howard, F. L. (1931). The life history of Physarum polycephalum. American journal of botany, 116-133.
- Redfield, R. J. (2001). Do bacteria have sex?. Nature Reviews Genetics, 2(8), 634-639.
- Adler, P. N., & Holt, C. E. (1975). Mating type and the differentiated state in Physarum polycephalum. Developmental biology, 43(2), 240-253.