Visste du att djur kan bli beroende av ämnen?

Vissa djur kan bli beroende av ämnen som finns i deras närmiljö, antingen naturligt eller på inbjudan av människor.

En del av oss tenderar att tro att vi människor är de enda som får impulser att konsumera ämnen som förändrar nervsystemet. Djur kan dock också bli beroende av dessa kemikalier, eftersom de hjärnmekanismer som påverkas är likartade hos många olika arter (inklusive vår egen).

Oavsett om det på eget bevåg eller på grund av människors agerande så konsumerar många arter föreningar som förändrar deras beteende. Om du vill veta mer om ämnet följer här några av de mest intressanta exemplen som hittills dokumenterats.

Djur och missbruk

Forskning angående olika typer av läkemedel, deras funktioner och effekter på människor har huvudsakligen bedrivits med hjälp av försöksdjur, till exempel råttor, grisar och fiskar (tidigare även primater). Även om syftet var att leta efter medicinska fördelar för människan så har dessa experiment även gjort det möjligt att utforska hjärnmekanismerna bakom missbruk.

Den neurologiska processen bakom missbruk är likartad mellan människor och andra däggdjur: Dopamin och det limbiska systemet är främst ansvariga för att reglera belöningskretsar i hjärnan. Dessa nervbanor har en tydlig funktion, nämligen att driva på en villig upprepningen av beteenden som ger en ihållande njutning.

I det specifika fallet med kemikalier framkallar de en aktivering eller hämning av motsvarande neuronala receptorer, vilket skapar en betingad och onaturlig reaktion i syfte att fortsätta konsumera kemikalien. Hjärnans struktur och fysiologiska funktion kommer också att förändras på lång sikt vid användning av drogen i fråga.

Tyvärr blir hjärnan “van vid” dessa substansinducerade aktivitetstoppar, vilket skapar både ett fysiskt och ett känslomässigt beroende. Detta sker även hos försöksdjur som utsätts för droger.

Även vilda djur kan bli beroende av substanser

I naturen finns det också fall av djur som är beroende av substanser. Det rör sig dock inte om beroenden i den mening som vi människor förstår (där en persons liv försämras av användningen av drogen), utan snarare om återkommande konsumtion på grund av de lustfyllda effekter som drogen ger upphov till.

Du undrar kanske vilka djur det är som kan bli beroende av substanser? Hur skiljer de mellan något som kan göra dem sjuka och något som ger dem ett rus? Här följer några välkända exempel för att stilla din nyfikenhet:

• Renar (Rangifer tarandus): Dessa hjortdjur dras i viss mån till hallucinogena svampar, så som röd flugsvamp (Amanita muscaria). Vittnen rapporterar att efter att ha ätit dem springer och hoppar renarna oregelbundet, gör konstiga ljud och skakar på huvudet.
• Elefanter (Loxodonta africana): Dessa djur söker aktivt efter marulaträdet (Sclerocarya birrea), vars frukter har en söt smak. När frukterna blir övermogna jäser de till etanol. Elefanter uppför sig avvikande efter att ha ätit dem, speciellt eftersom de har svårt att metabolisera alkohol.
• Tamkatt (Felis silvestris catus): Kattdjurens historia med kattmynta (Nepeta cataria) är välkänd. Denna ört ger effekter som sträcker sig från hyperaktivitet och ångest till sömnighet och dreglande. Stora katter visar också en förkärlek för denna växt.
• Delfiner (Delphinidae): Efter att 1995 ha observerat en grupp delfiner som trakasserade en blåsfisk antog biologen Lisa Steiner att dessa små valar var berusade av det tetrodotoxin som fisken aktivt utsöndrar. Detta återstår dock att bekräfta eftersom det inte är uteslutet att förgiftningen var en olyckshändelse till följd av att de lekte med fisken.
• Vallaby (Notamacropus): Vallmoodlare på ön Tasmanien (Australien) rapporterar att vallabyer går in i deras odlingar för att äta upp växterna som de odlar som råvara för produktion av smärtstillande medel. Efter att ha ätit vallmo hoppar pungdjuren i cirklar tills de förlorar medvetandet.
• Flugor (Drosophila melanogaster): Detta är ett mycket intressant fall. Enligt en studie från 2012 tenderar hanflugor som berövats parning att söka etanolkonsumtion. Det verkar som om parningsakten och effekten av alkohol delar vägar i hjärnans belöningssystem, så flugor i celibat söker artificiell lindring genom detta ämne.

Sökandet efter njutning och nya upplevelser är, som du kan se, inte unikt för människor. Det är dock viktigt att vara försiktig när det gäller att förmänskliga djurens beteende, eftersom direkta observationer kan vara vilseledande (som i fallet med delfiner och blåsfiskar). I slutändan skiljer sig innebörden av dessa djurbeteenden ofta sig åt baserad på vem som tolkar dem.

Människans inverkan på djurens missbruk

Det finns andra situationer där djuren inte väljer att konsumera ämnen, utan det är människor som förorenar deras närmiljö med dem. För att ge dig en uppfattning om hur detta sker kunde en studie som publicerades i The Company of Biologists rapportera att metamfetamin som dumpades i floder av kemikaliefabriker gjorde fisken som bodde i dem beroende.

Det har också beskrivits fall där fiskar bytt kön i vatten som förorenats med preventivmedel. En annan dokumenterad händelse är uppkomsten av beteendevariationer hos vattenlevande djur i vars miljö upplösta spår av antidepressiva medel har hittats.

Som ni ser är det faktum att djur kan bli beroende av kemiska ämnen ett tveeggat svärd. Å ena sidan är detta beteende intressant att observera och tjänar som en modell för att undersöka mänskliga beroenden. På ett mer negativt plan påminner allt detta oss om behovet av att omvärdera den påverkan vi har på andra varelser.