Den spanska bulldoggen: historia och rykte
Alano español, kanske mer känd som “spansk bulldogg” är, tro det eller ej, en ganska okänd ras i Spanien. Faktum är att det är en mycket gammal ras som anses vara potentiellt farlig. Liksom andra hundar som har oförtjänt dåligt rykte, som pitbull eller staffordshire bullterrier. Läs vidare för att lära dig mer om historien bakom den spanska bulldoggen.
Den spanska bulldoggen: historia och rykte
Dess namn är inspirerat av Alanerna, som anlände till Europa från norra Kaukasusregionen under 300-talet. De hade en ras som kallades alano, som är en förfader till den spanska bulldoggen.
Kung Alfonso XI nämnde denna ras i en av hans Montería-fördrag som ägde rum under 1400-talet. Denna ras förekommer även i målningar av Velázquez och i texter av Cervantes.
Alanerna använde detta djur för kamp, jakt och boskap. Den spanska armén använde rasen under erövringen av Amerika. Tyvärr använde man även dessa djur under tjurfäktningsföreställningar och tvingade dem att möta grupper av hetsade tjurar.
Dess historiska betydelse har inte bara beskådats i konstverk. Den spanska bulldoggen har även blivit känd genom historien. Det bästa exemplet är Becerrillo, Sancho av Aragons hund, som enligt historien ska ha offrat sitt liv för att rädda sin ägare.
Kung Alfonso XI nämnde denna ras i en av hans Montería-fördrag som ägde rum under 1400-talet. Den förekommer också i målningar av Velázquez och i texter av Cervantes.
Egenskaper och beteende
Den här hunden har ett stort huvud, en muskulös käke och en stark kropp. Den kan väga upp emot 40 kg. Pälsen kan ha många olika färger, till exempel med gråa och röda ränder, och den har tjock rynkig hud.
Den spanska bulldoggen har ett beteende som är likt andra jakthundars beteende. Det är ett rastlöst djur som behöver långa promenader och att vara aktivt hela tiden. Det är en komplicerad hund att hantera och svår att träna, men är väldigt trogen.
Historiskt är den känd för sitt stora mod. Det var därför den användes under jakt av de farligaste arterna, som till exempel vildsvinet, som skulle kunna döda dessa hundar utan problem.
Skötsel
Som nämnts ovan måste denna ras vara aktiv. Du bör gå ut med den minst tre gånger om dagen. Även om den har kort päls bör du borsta den åtminstone en gång i veckan och hålla dess öron, ögon och mun ren. Ägna speciellt uppmärksamhet till rynkorna i dess ansikte, eftersom de är ett ställe som lätt kan bli utsatt för dermatit.
På grund av denna hunds grova karaktär och det knappa urvalet av parningspartners har denna ras vanligen inte många sjukdomar. Se till att dessa hundar äter en balanserad kost för att förhindra att de blir överviktiga.
Självklart är det, som med alla husdjur, viktigt att ta den här hunden till veterinären för att lägga upp ett vaccinationsschema, eftersom hunden kan bli smittad med vanliga sjukdomar från andra hundar.
Den spanska bulldoggen kan i vissa fall sova utomhus eftersom den är motståndskraftig mot temperaturförändring. Detta är dock givetvis inte något vi förespråkar, speciellt inte på vintern.
Man måste även vara försiktig under sommarmånaderna och se till att hunden får dricka mycket vatten.
Jobb
Förutom sin roll som kamphund och dess deltagande i tjurfäktning har denna ras för närvarande andra roller. Bland annat utmärker den sig som jakthund under jakt av större villebråd. Likväl kan denna ras hjälpa till med hantering av boskap.
Den spanska bulldoggen var nästan dömd till utrotning på grund av nya jakt- och boskapsuppfödningsmetoder som gjorde dem arbetslösa. Lyckligtvis gör denna ras en comeback tack vare uppfödare i Mena-dalen, som började föda upp dem framgångsrikt. Nu har denna historiska ras en andra chans att visa hur den kan gynna samhället.
Bildkälla: www.ecured.cu