Agroekologiskt jordbruk: Vad handlar det om?
Det råder ingen tvekan om att det nuvarande jordbrukssystem har försett miljarder människor på jorden med mat. Dessa jordbruksmetoder har dock orsakat några av de värsta skadorna på planeten genom till exempel avskogning och förorenande vattenvägar. Detta har i sin tur bidragit till förlusten av biologisk mångfald och ökenspridning. Som svar på dessa skadliga metoder har forskare utvecklat något de kallar agroekologiskt jordbruk, som vi kommer att berätta om i dagens artikel.
Agroekologiskt jordbruk är en ny metod
Agroekologiska förfaranden och tekniker är inget nytt i sig. Faktum är att det första omnämnandet av denna nya typ av jordbruk publicerades år 1920.
Sedan dess har denna vetenskapsgren i stort sett erbjudit tillvägagångssätt för hållbar utveckling på ett sätt som ger verkliga lösningar på lokala problem. Vill du lära dig mer om agroekologi? Fortsätt då att läsa!
Mångfalden i naturresurser
Tre grödor föder idag 50% av världens befolkning: ris, vete och majs. Samtidigt ser den genetiska variationen inom andra grödor, boskap, andra djurarter samt vilda grönsaker en snabb nedåtgående trend.
Agroekologiska jordbrukssystem gynnar å andra sidan mångfald. Ur ett biologiskt perspektiv förbättrar agroekologi mångfalden av arter inom en specifik miljö.
Inom agroekologisk jordbrukspraxis inkluderar jordbrukare ett brett utbud av lokala växtarter, vilket till och med inkluderar att lägga till eller underhåller befintliga buskar och träd. Dessutom kan agroekologiska jordbrukare bidra till att förbättra den lokala biologiska mångfalden genom att göra en kombination av följande:
- Regelbundet rotera grödor och föra in baljväxter för att naturligt öka nivån av kväve i jorden, tack vare deras symbios med bakterier.
- Utveckla boskapssystem med lokala arter och raser.
- Fiskodlare kommer att odla lokala fiskarter.
Dela kunskap: Grunden för agroekologiskt jordbruk
Alla agroekologiska metoder följer inte ett och samma mönster. De beror snarare på regionens lokala miljö, sociala, ekonomiska, kulturella och politiska sammanhang.
Till exempel så är jordbrukare som arbetar tillsammans och delar kunskap grunden för att upprätthålla denna typ av system. Med detta baseras alla innovationer på kunskap och erfarenhet från dem som känner landet bäst, tillsammans med vetenskapligt stöd.
Synergi gör oss alla starkare
Kort sagt är agroekologiskt jordbruk inrättat så att det finns en synergi mellan alla dess jordbrukspraxis och metoder för att mer effektivt bekämpa ett gemensamt problem: klimatförändringar. Agroekologi försöker sakta ner, eller vända, vårt snabbt föränderliga klimat.
För att göra detta kombinerar agroekologiska system fleråriga och årliga grödor, boskap, marina djur, mark, skogsresurser, vatten och andra jordbrukskomponenter. På så sätt har allt sin plats, vilket resulterar i ett positivt symbiotiskt förhållande och gynnar kampen mot klimatförändringar.
Agroekologiskt jordbruk är ett mer effektivt jordbrukssystem
Ett av de största problemen med traditionella jordbruksmetoder är de stora kvantiteterna kväve i kemiska gödningsmedel. Grödor absorberar 50% av kvävet men resten förblir i jorden och hamnar sedan i grundvatten. Växelbruk som innehåller baljväxter kan dock hjälpa till att lösa detta problem. Baljväxter som linser, kikärtor och ärtor fixerar det atmosfäriska kvävet och släpper ut organiskt material av hög kvalitet i jorden. På så sätt lämnar de mycket naturligt kväve för nästa runda av grödor.
Kemiska gödningsmedel med höga nivåer av kväve har en ekonomisk och miljömässig kostnad, och växelbruk minskar dessa kostnader exponentiellt. Naturen känner inte igen termen ”avfall”, allt kan användas igen för att gynna en annan växt-, djur- eller bakterieart.
Främja humana och samhälleliga värden
Agroekologiska odlingar både skyddar och förbättrar livet på landsbygden, jämlikhet och allmänt välbefinnande. Dessa är alla väsentliga aspekter av ett hållbart jordbrukssystem. Ingenting är meningsfullt om jordbrukare exploateras och blir illa behandlade, detta gäller särskilt i utvecklingsländer. Jordbrukarnas försörjning bygger på att odla mat för andra. Vi måste värdesätta deras arbete, tid och den biologiska mångfald som vi alla är beroende av.
Det är här regeringar måste göra sin del. Om de inte utvecklar ett effektivt sätt att skydda sina medborgare och jordbrukare, bör det finnas en global makt som gör det. På detta sätt är internationella lagar som skyddar miljön och de mänskliga rättigheterna ett nödvändigt steg för att säkerställa framgångsrika agroekologiska system.
På samma sätt stöder agroekologiska jordbrukssystem hälsosamma dieter som är tillräckligt varierande för att upprätthålla många olika kulturella kostbehov. Med andra ord främjar den lokala råvaror som är bra för folket, gynnar den lokala ekonomin, ger medvetenhet om inhemska grödor och skyddar olika växtarter.
På så sätt skapar man en lokal, cirkulär och kommunal ekonomi.
Agroekologiskt jordbruk: Övergången till hållbart jordbruk
Agroekologiskt jordbruk är en del av de flesta utvecklade ländernas dagordningar, likväl som utvecklingsländers. Klimatförändringarna är verkliga. Ändringar i globala temperaturer, minskande bördig mark och en ständigt ökande befolkning är problem som vi behöver lösa.
Denna typ av system är ett friskt andetag för planeten. Dessutom visar agroekologiskt jordbruk världen att andra sätt att leva på inte bara är möjliga, utan även bättre för oss och för vår planet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Altieri, M. A. (2002). Agroecología: principios y estrategias para diseñar sistemas agrarios sustentables. SARANDON, SJ Agroecología: el camino hacia una agricultura sustentable. Buenos Aires–La Plata, 49-56.
- Dalgaard, T., Hutchings, N. J., & Porter, J. R. (2003). Agroecology, scaling and interdisciplinarity. Agriculture, Ecosystems & Environment, 100(1), 39-51.
- Francis, C., Lieblein, G., Gliessman, S., Breland, T. A., Creamer, N., Harwood, R., … & Wiedenhoeft, M. (2003). Agroecology: The ecology of food systems. Journal of sustainable agriculture, 22(3), 99-118.
- Gliessman, S. R., Rosado-May, F. J., Guadarrama-Zugasti, C., Jedlicka, J., Cohn, A., Méndez, V. E., … & Jaffe, R. (2007). Agroecología: promoviendo una transición hacia la sostenibilidad. Revista Ecosistemas, 16(1).
- Unknown. (2018). THE 10 ELEMENTS OF AGROECOLOGY GUIDING THE TRANSITION TO SUSTAINABLE FOOD AND AGRICULTURAL SYSTEMS. Food and Agriculture Organization of the United Nations.