Ekologisk balans: vad är det och vilka faktorer förändrar den?

Idén om ekologisk balans är avgörande för att förstå arternas varaktighet i samma miljö genom århundradena. Lär dig mer om konceptet med oss.
Ekologisk balans: vad är det och vilka faktorer förändrar den?

Senaste uppdateringen: 27 februari, 2022

Ekosystem är biologiska system som består av en gemenskap mellan levande organismer (biocenos) och en långsamt föränderlig fysisk miljö (biotop). Inom ett ekosystem bildas näringskedjor och energiflöden, liksom interna och överskridande förhållanden som modulerar miljön och populationen. Alla dessa faktorer är väsentliga för att upprätthålla en ekologisk balans.

Ekosystemen måste ha förmågan att förbli stabila över tid, men de måste också kunna anpassa sig till naturliga förändringar på ett effektivt sätt och med minimala förluster. Tyvärr har det adaptiva behovet för dessa system exploderat under de senaste århundradena. Detta beror på den snabba tillväxten av mänsklig intervention och allt vad det innebär.

Vad är ekologisk balans?

Termen ekologisk balans hänvisar till en uppsättning teorier som utforskar det långsiktiga underhållet av ekosystem. Enligt dessa antaganden förblir ett fast ekosystem i konstant jämvikt (homeostas) och eventuella yttre störningar kommer att korrigeras genom negativ återkoppling.

Inom ekosystemsmodeller uppfattar vi varje djur som en maskin som maximerar sin energianvändning i syfte att erhålla biomassa från andra organismer. Med andra ord är energi det “pris” som levande varelser betalar för att stanna i miljön, oavsett om detta sker genom jakt, samling eller konkurrens med andra arter inom en specifik nisch.

En kortvarig ekosystemsbalans uppnås då alla levande varelser använder och kräver samma mängd energi eller biomassa inom alla möjliga nischer. Om en art växer sig för stor och en obalans uppstår förväntas de rovdjur som livnär sig på arten också öka. Som ett resultat skulle detta reglera obalansen genom den negativa återkopplingen som nämns ovan.

Ekosystemets jämvikt uppnås när alla arter “frågar” och “ger” lika i en specifik miljö.

En gepard jagar sitt byte.

Stabilitetsparametrar

Även om dessa aspekter kan te sig svåra att fastställa så är verkligheten den att det finns parametrar som kan kvantifiera dem. Så som indikeras av akademiska källor är följande några av de aspekter som indikerar ett ekosystemets uthållighet över tid:

  • Teknisk motståndskraft. Enligt denna parameter är systemet ju mer livskraftigt desto mindre tid det tar för det att nå sitt ursprungliga tillstånd efter en störning. Om det kan lösa problem snabbt kommer ekosystemet att drabbas av minimala skador från förändringarna.
  • Variansstabilitet. Detta innebär variationen i artens populationsantal över tid. Ju mer fluktuerande detta värde är, desto högre är sannolikheten för utrotning.
  • Minsta stabilitet. Minsta möjliga globala densitet av arter. Med andra ord, ju stabilare och mer omfattande de levande befolkningarna i ett ekosystem är, desto svårare blir det för en negativ händelse att få en viss del av miljön att utrotas.
  • Hållbarhet. Ett ekosystem är hållbart när arterna kan förbli i balans trots yttre störningar.

Alla dessa parametrar återspeglar att jämvikt kan vara lättare att uppnå i ett ekosystem än i ett annat. Men ju sämre “hälsan” är hos de populationer som bor i det, desto mer sannolikt är det att en kollaps kommer att äga rum efter en katastrof eller störning.

Interaktioner mellan rovdjur och byte

Ekosystemets balans upprätthålls också genom näringskedjor, eftersom inget öppet system upprätthålls utan ett konstant flöde av energi. För att förklara förhållandet mellan byte och rovdjur i en miljö gör Lotka-Volterra-ekvationerna följande antaganden.

  1. Bytespopulationen har en konstant matkälla. Eftersom de arter som är jagade vanligtvis är växtätande så nås deras övre populationsgräns inte under normala fall av matbrist.
  2. Mängden mat för rovdjur beror helt på bytespopulationen.
  3. Förändringsgraden i populationsantal är direkt proportionell mot populationens storlek.
  4. Under interaktioner förändras inte miljön för att gynna någon av parterna.
  5. Rovdjur har en obegränsad aptit, det vill säga de fångar så mycket byte som de kan.

Även om dessa antaganden inte uppfylls i samtliga fall så tjänar de till att exemplifiera de mest typiska modellerna för rovdjurs och bytesinteraktion. Enkelt uttryckt postulerar ekvationen att ju mer byte det finns i ett system, desto fler rovdjur kommer att födas för att jaga dem. När rovdjurets bytesdjur minskar kommer överflödet av rovdjur att dö på grund av brist på mat.

Enligt denna postulation visar rovdjur och bytespopulationer toppar och dalar över tid. En art är, enligt teorin, alltid i harmoni med den andra.

Agenter som stör ekosystemsbalansen

Som du kan föreställa dig kan ett ekosystem “absorbera” förändringar och variationer till viss del. Men när skadan blir för stor kan kompensationsmekanismerna sluta fungera. Här följer några åtgärder – särskilt sådana med mänskligt ursprung – som kan störa en ekologisk balans.

Massiv avverkning av träd

Som tidningen El País antydde förlorade världen 15,8 miljoner hektar tropiska skogar 2017. Katastrofen är tydlig om vi tar hänsyn till att 80 % av den markbundna biomassan av kolämnen finns i träd och växter. Om sådana mängder växtmaterial avlägsnas från ett enda ekosystem destabiliseras dess trofiska kedjor oåterkalleligt.

Introduktion av exotiska arter

Lotka-Volterra-ekvationen kan uppfyllas i ett system där båda parter har utvecklats i samma miljö i tusentals år. Men om bytespopulationen kommer in i ett ekosystem där den inte har några naturliga rovdjur, då kommer den exotiska arten få en mycket farlig invasiv potential.

En art anpassad till ett främmande ekosystem kan växa exponentiellt om den etablerar sig tillräckligt bra. I dessa fall kan en ekologisk balans gå förlorad och näringskedjorna störs allvarligt.

Mänskliga konstruktioner

Jordbruksmarker, städer och industriområden kan av sig själva bli mikroekosystem. De är dock inte fördelaktiga för hela systemet där de har etablerats. Det är nödvändigt att utföra grundliga planer och miljökonsekvensbedömningar innan man bygger i ett ekosystem, eftersom detta minimerar skador och förhindrar förlust av balans.

Förlust av arter

En exotisk art i en miljö kan vara farlig, men det är lika dåligt att en som redan var etablerad där försvinner. Som framgår av IUCN:s röda lista är 28 % av de utvärderade arterna i fara. Som ett resultat är många ekosystem i fara, särskilt om den art som försvinner bidrar med en betydande mängd biomassa till systemet.

Exempel på ekologisk balans.

Ekosystem är inte okrossbara

Som du kan se är en ekologisk balans inte enkel att fastställa eller bevisa. Den kan dock kvantifieras genom att ta hänsyn till några numeriska variabler som uppstår genom förhållandet mellan levande varelser. Med andra ord är det faktiskt möjligt att med hjälp av idén om ekologisk balans kunna dra slutsatser om en miljö kan förbli stabil eller inte över tid.

Enligt dessa antaganden är ekosystem kapabla att “fixa sig själva” upp till en viss punkt efter en skadlig förändring, men de kan inte följa den förändringshastigheten som fastställts av människor. Om produktionsmodeller och vårt sätt att förstå naturen inte förändras kan vi eventuellt behöva ställas inför en förlust av miljöer som är viktiga för vår överlevnad i framtiden.

Detta kanske intresserar dig

Vad innebär ett ekosystems produktivitet?
My Animals
Läs det My Animals
Vad innebär ett ekosystems produktivitet?

Ett ekosystems produktivitet är en parameter som mäter tillväxten av biomassa i ett ekosystem. Detta värde är mycket användbart.



  • Ecological balance, WWF. Recogido a 28 de junio en https://wwf.panda.org/discover/knowledge_hub/teacher_resources/webfieldtrips/ecological_balance/
  • Pimm, S. L., & Pimm, S. L. (1991). The balance of nature?: ecological issues in the conservation of species and communities. University of Chicago Press.
  • Kricher, J. (2009). The balance of nature: ecology’s enduring myth. Princeton University Press.
  • Egerton, F. N. (1973). Changing concepts of the balance of nature. The Quarterly Review of Biology, 48(2), 322-350.
  • Liu, S., Li, L., Bonenberg, W., Bardzinska-Bonenberg, T., & Zhou, M. (2019, July). Management Balance Between Nature and Rural Settlements in China. In International Conference on Applied Human Factors and Ergonomics (pp. 279-285). Springer, Cham.