Typer av, och exempel på, indikatorarter

Att i tid upptäcka förändringar inom ett ekosystem är avgörande för dess bevarande, indikatorarter kan spela en viktig roll i den saken.
Typer av, och exempel på, indikatorarter

Senaste uppdateringen: 05 april, 2022

De många förändringarna som för närvarande sker i våra ekosystem, bland annat på grund av luftföroreningar, avskogning eller övergödning av vatten, orsakar variationer i planetens olika ekologiska nischer. Tack vare indikatorarter kan dessa dock i vissa fall kvantifieras.

Dessa variationer kan analyseras med hjälp av fysikalisk-kemiska metoder som kan ge oss relevant information. Det som inte erhålls genom denna teknik är information om hur dessa förändringar påverkar levande varelser. För att göra detta används ibland indikatorarter, och här berättar vi allt om dem.

Vad är indikatorarter?

Indikatorarter, även kallade biologiska indikatorer, är levande ting och deras samhällen som kan reagera på olika miljöförändringar. Dessa förändringar kan ske både på fysiologisk och beteendemässig nivå och genom ackumulering av föroreningar. Dessa kan ge information om miljöns ekologiska egenskaper eller den påverkan som orsakas av specifika processer.

Egenskaper hos indikatorarter

Innan en studie med biologiska indikatorer påbörjas är det nödvändigt att genomföra en förutvärdering för att välja de arter som bäst reagerar på typen av miljöproblem och dess geografiska och tidsmässiga förlängning. För detta måste arterna som används uppfylla en rad krav, bland annat följande:

  • Vara särskilt känsliga för störningar av olika miljöfaktorer.
  • Vara enkla att studera och välkända av vetenskapen.
  • Finnas rikligt i alla möjliga livsmiljöer.
  • Vra möjliga att mäta vad gäller reaktion på stress.
  • Vara representativa för hela ekosystemet, i största möjliga utsträckning.

Om individer från en specifik population används som indikatorarter måste deras ålder och genotyp beaktas. Dessutom är det nödvändigt att verifiera att andra miljöfaktorer inte stör studien och beräkningarna. För att säkerställa detta kan fysikalisk-kemiska studier av miljön utföras.

Vad är indikatorarter bra för?

Indikatorarter är särskilt användbara i dessa tre situationer:

  • När miljöfaktorn inte kan mätas – till exempel för att rekonstruera tidigare miljöfaktorer, även känd som paleo
  • Vid bioövervakning – när den angivna faktorn är svår att mäta
  • När miljöfaktorn är svår att tolka.

Därför används indikatorarter huvudsakligen i följande fall:

  • För att bedöma effekterna av gifter. Biologista indikatorer kan vara användbara för att förutsäga framtida skador efter ett giftigt utsläpp och kan till och med representera de skadliga effekterna av kemikalier genom sin egen fysiologi.
  • För att utvärdera effekten av mänsklig aktivitet. Frånvaron, närvaron eller förändringarna hos vissa arter när en påverkan inträffar i ett ekosystem gör att vi kan utvärdera effekten i det specifika området.
  • Att varna för miljöförändringar. Känsligheten hos indikatorarter ger tidig information om miljöförändringar, så att man kan förutse de möjliga konsekvenserna av en specifik händelse.
  • För att bedöma artrikedom. Ekosystemens komplexitet och trofiska relationer gör det ofta svårt att bedöma förändringar i artrikedom, men med indikatorarter kan den erhållna datan extrapoleras till miljöns mångfald.

Det måste beaktas att vid många tillfällen kan en enda art, hur representativ den än är, inte extrapoleras till hela biomet på platsen. Detta måste beaktas vid tolkning av data.

Typer av indikatorarter

Vi kan klassificera biologiska indikatorer på flera sätt. En av dem är genom mediet som studeras. Nedan kommer vi att täcka olika möjliga arter med dessa egenskaper.

Jordindikatorer

De många mänskliga aktiviteterna i samband med stadsplanering och utnyttjande av resurser har genererat många variationer och effekter på marken. Som en konsekvens har livsmiljöer gått förlorade, hydrografi och erosion har ändrats och många substrat har förorenats. Tre indikatorarter sticker ut för utvärderingen av dessa effekter:

  • Svampar: Dessa organismer används för att studera främst jordens radioaktivitet. Svampar ackumulerar radionuklider i sina vävnader, som sedan kan överföras till andra näringskedjor som gnagare eller människor. Av denna anledning genomförs kvalitetsstudier av deras vävnader för att kontrollera om de har en ackumulering av radioaktivitet.
  • Kvalster: Djuren är rikligen tillgängliga, representativa och lätta att samla. De är känsliga för flera föroreningar och tack vare deras stora geografiska spridning tillåter de en enkel jämförelse av deras respons på olika ekosystem. Normalt är de mycket känsliga för insekticider vilket snabbt orsakar populationsminskningar.
  • Hoppstjärtar: Dessa är några av de viktigaste faunagrupperna på marken. Deras höga antal, mångfald, överflöd av olika arter och aktivitet gör dem till utmärkta indikatorarter. Exponeringen av dessa organismer för syror, tungmetaller, kvävehaltiga föreningar och bekämpningsmedel orsakar deras minskning, både i överflöd och i artrikedom.
mykotoxiner och animalieproduktion

Vattenindikatorer

Antropisk förorening påverkar utbredningen och tillväxten av vattenlevande arter, förutom klimatmässiga, geografiska och symbiotiska faktorer. Följande indikatorarter sticker ut på denna front:

  • Fisk: När miljön där de lever förändras kan fisk visa etologiska, morfologiska, fysiologiska, biokemiska och molekylära förändringar som orsakas av stressen som genereras av miljöförhållandena. De är mycket känsliga för dessa förändringar och dör ofta eller försvinner. Närvaron av öring och lax i en flod indikerar ekosystemets hälsa.
  • Amfibier: Dessa djur är mycket känsliga för både torka och eventuella föroreningar. Eftersom de andas genom sin hud absorberas föroreningar, surt regn, gödningsmedel och insekticider mycket lätt i kroppen. Det är därför de är en av de första arterna som försvinner när deras ekosystem förändras.
  • Insekter: Bland djur som lever i vatten är insekter en av de mest lämpliga biologiska grupperna för att bestämma ekosystemets kvalitet. Egenskaper som deras känslighet för föroreningar, snabba reaktioner på förändringar och det faktum att de utnyttjar praktiskt taget alla tillgängliga livsmiljöer gör dem till en bra studiegrupp.
En liten groda på mossa.

Luftindikatorer

Luftföroreningar är ett av de största miljöproblemen idag. Att kunna kontrollera luftkvaliteten är avgörande för ekosystemens och människors hälsa. Några indikatorarter som används är följande:

  • Bin: Bin är viktiga arter i ekosystem. Olika studier har visat att de tydligt visar på effekterna av klimatförändringar och fragmentering av livsmiljöer. Dessutom används de för att övervaka förekomsten av miljöföroreningar, tungmetaller, radioaktivitet, industriavfall och föroreningar, bekämpningsmedel och herbicider.
  • Lav: Lavar är symbiotiska förhållanden mellan alger och svampar. Eftersom de får de flesta av sina näringsämnen från atmosfären är de mycket känsliga för förändringar i luften. En av dess främsta orsakerna till försvinnandet är svaveldioxid, som orsakar försurning av miljön.
  • Geckos: Dessa reptiler är bra indikatorarter eftersom de tenderar att ackumulera giftiga ämnen från luften som huvudsakligen härrör från deras kost. Några av dessa element är bland annat Cd, Se, As, Pb. Dessutom förekommer det vanligtvis ett lägre antal exemplar i förorenade områden på grund av minskad fertilitet.
Bin är indikatorarter.

Exempel på indikatorer

Enligt de olika tillämpningarna av bioindikatorer kan vi skilja på tre kategorier:

  • Ekologiska indikatorer: Arter som är kända för att vara känsliga för föroreningar, fragmentering av livsmiljöer eller andra påfrestningar. Indikatorns svar är representativt för samhället.
  • Miljöindikatorer: Arter eller grupper av arter som reagerar förutsägbart på miljöstörningar eller förändringar.
  • Indikatorer på biologisk mångfald: Artrikedomen hos en indikatortaxon används som en indikator på artrikedomen i ett samhälle. Det kan ocksåske genom mätbara parametrar för mångfald, såsom endemism, genetiska parametrar eller specifika parametrar för populationen.

Många indikatorarter kan utgöra ekologiska, miljömässiga och biologiska mångfaldsindikatorer samtidigt, så de utgör inte exklusiva kategorier. Låt oss titta närmare på några specifika exempel som avslutning.

Uttrar

Dessa köttätande däggdjur från familjen Mustelidae bebor i stort sett hela planeten. De livnär sig huvudsakligen på fisk och kräftdjur, och därmed är de ett av de viktigaste primära rovdjuren i vattenlevande ekosystem.

Det har bevisats att när ekosystemet störs så lämnar uttrarna territoriet. Detta kan också kopplas till minskad eller förlorad kvalitet på maten.

Dessutom har undersökningar framgångsrikt genomförts genom avföringen för att kontrollera mängden tungmetaller och andra ämnen som kan hamna i kroppen på grund av bioackumulering i näringskedjan. Djurets spillning kan på ett ganska exakt, enkelt och snabbt sätt återspegla kvaliteten på vattnet som den lever i.

Skillnaderna mellan bäver och utter är mycket uppenbara.

Skalbaggar

Dessa insekter kan vara effektiva indikatorarter. Beroende på familj och art kan de ge oss relevant information om ekosystemet.

Dyngbaggar, som livnär sig på avföring, är mycket känsliga för fragmentering och omvandling av skogar. De kan också hjälpa till att utvärdera ekosystemens restaureringsprocesser.

Barkborren är ett viktig skadedjur som uppstår när det föreligger långvariga perioder av torka i ekosystemet. Dessa insekter kan förutsäga en förändring i miljön på grund av klimatförändringar och eventuell ökenspridning. Bortsett från dessa finns det flera andra arter som uppträder vid torka.

Ett annat bra exempel är contortabastborren, som är mycket känsliga för temperaturförändringar och ofta uppvisar endemismer. Dessa skalbaggar migrerar i höjd när temperaturen stiger, eller för vattenbaggar kan det leda till att de försvinner.

En biologisk indikator.

Fåglar

Fåglar är ett bra verktyg för att bedöma ekosystemens mångfald och integritet globalt. Detta beror på att de reagerar snabbt på förändringar i näringskedjan eller på förändringar i sin fysiska miljö.

Ett välstuderat exempel – som har att göra med näringskedjan – är med våtmarksrelaterade fåglar. Om maten de äter finns i förorenade områden så ackumuleras tungmetaller och andra toxiner i deras kroppar.

Fåglar är ibland indikatorarter.

Att öka förståelsen och studiet av biologiska indikatorer är viktigt för att kunna skydda och korrigera de förändringar som kan inträffa i ekosystemen. Dessa levande organismer tillåter oss ibland att snabbt och effektivt upptäcka tecken på miljöförstöring.

Detta kanske intresserar dig

Egenskaper och fakta om jätteuttern: en riktig bjässe!
My Animals
Läs det My Animals
Egenskaper och fakta om jätteuttern: en riktig bjässe!

Idag ska vi tala om några intressanta egenskaper och fakta om jätteuttern. Den bor i bland annat Amazonas och gör verkligen skäl för sitt namn!



  • Anze, R., Franken, M., Zaballa, M., Pinto, M. R., Zeballos, G., Cuadros, M. A., … & Del Granado, S. (2007). Bioindicadores en la detección de la contaminación atmosférica en Bolivia. Redesma1(1), 5374.

  • Badii, M. H., Cuevas, R. G., Almanza, V. G., & Flores, J. L. (2005). Los indicadores biológicos en la evaluación de la contaminación por agroquímicos en Ecosistemas acuáticos y asociados. CULCyT: Cultura Científica y Tecnológica2(6), 1.

  • Gerhardt, A. (2002). Bioindicator species and their use in biomonitoring. Environmental monitoring1, 77-123.

  • Uribe-Hernández, R., Juárez-Méndez, C. H., Montes de Oca, M. A., Palacios-Vargas, J. G., Cutz-Pool, L., & Mejía-Recarmier, B. E. (2010). Colémbolos (Hexapoda) como bioindicadores de la calidad de suelos contaminados con hidrocarburos en el sureste de México. Revista mexicana de biodiversidad81(1), 153-162.

  • Herrera, F., & Cuevas, E. (2003). Artrópodos del suelo como bioindicadores de recuperación de sistemas perturbados. Venesuelos11(1-2), 67-78.

  • Valenzuela, V. H., Herrera, T., Gaso, M. I., Silva, E. P., & Quintero, E. (2010). Acumulación de radiactividad en hongos y su relación con roedores en el bosque del centro nuclear de México. Revista Internacional de Contaminación Ambiental20(4), 141-146.

  • Jimeno-Calle, E. (2016, May). El uso ácaros (Arachnida: Acari) como bioindicadores: 8 excusas para utilizarlos. In PROCEEDINGS II CONGRESO LATINOAMERICANO DE ACAROLOGÍA (p. 25).

  • Romano, L. A. (2016). Bioindicadores de contaminación acuática en peces. Revista AquaTIC, (7).

  • Barba-Álvarez, R., De la Lanza-Espino, G., Contreras-Ramos, A., & González-Mora, I. (2013). Insectos acuáticos indicadores de calidad del agua en México: casos de estudio, ríos Copalita, Zimatán y Coyula, Oaxaca. Revista mexicana de biodiversidad, 84(1), 381-383.

  • Ramírez, V. M., Ayala, R., & González, H. D. Abejas como bioindicadores de perturbaciones en los ecosistemas у el ambiente.

  • Información obtenida en el día 03/07/2021 en la web: https://diario.madrid.es/cieacasadecampo/geckos-los-dragones-de-nuestras-paredes/

  • Información obtenida en el día 03/07/2021 en la web: https://mountainbeetles.wixsite.com/main