Papegojfågeln ara: en mycket intelligent fågel

Förutom sitt vackra utseende har papegojfågeln ara en häpnadsväckande intelligens. Tyvärr är det en av de mest hotade landfåglarna i världen.
Papegojfågeln ara: en mycket intelligent fågel
Luz Eduviges Thomas-Romero

Skriven och verifierad av Biokemist Luz Eduviges Thomas-Romero.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Papegojfågeln ara tillhör familjen Psittacidae, som också innehåller papegojor, parakiter och kakaduor. Psittacidae innehåller kanske de mest karismatiska och mest populära fåglarna på planeten. Den karisma och den starka tillgivenhet dessa fåglar inspirerar hos människor har främst att göra med deras otroliga intelligens. Det är ett välkänt faktum att dessa fåglar både kan lösa problem och lära sig nya saker genom experiment. Dessutom är det fantastiskt att veta att de kan dela den kunskap de får med andra medlemmar av sin art.

Fysiska egenskaper hos papegojfågeln ara

Fåglarna som tillhör denna familj är en grupp fåglar som är lätta att känna igen, med tanke på deras omisskännliga krokformade näbbar. Deras flerfärgade fjädrar skiljer dem också från den övriga massan. Fjädrarna är övervägande gröna med accentfärger som rött, gult, blått, lila och brunt. Deras klara färger hjälper dem utan tvekan att kamouflera sig bland blommorna och lövverken på de träd som de lever i.

Andra egenskaper som kännetecknar Psittacidae är deras läte och deras förmåga att imitera människors ljud. Denna förmåga har gjort dem till mycket populära husdjur, med tanke på den empati och älskvärdhet det också besitter.

I familjen Psittacidae har fåglar två tår som är vända framåt och två som är vända bakåt. Denna egenskap gör det möjligt för dem att, precis som primater, manipulera verktyg.

En grupp aror sitter på en gren.

Biologi och beteende

Aran har en lång barndom och utvecklas långsamt. I allmänhet lämnar unga aror inte sitt hem förrän de är ungefär 4 år, vilket också är åldern de når sin sexuella mognad. Under denna långa period lägger inte deras föräldrar fler ägg. Detta beteendemönster återspeglar vikten av allt som unga aror måste lära sig av sina föräldrar.

Denna fågel lever i komplexa sociala strukturer med upp till 25 till 50 individer. Detta är en mycket effektiv strategi när det gäller att skydda sig från rovdjur. Aran skapar också monogama partnerskap som varar livet ut. Vidare så har aran ett stort huvud i proportion till sin kroppsvikt. Alla dessa egenskaper kombinerat innebär att dessa fåglar uppfyller alla förutsättningar som korrelerar med utvecklingen av komplex kognition.

En ara som lever i naturen blir i genomsnitt 40 till 50 år. En ara som lever i fångenskap med bra vård kan å andra sidan bli upp till 70 år gammal.

Färgglad skönhet och intelligens

Psittaciformes (papegojfåglar) har alltid setts som fåglarnas primat. Det för att proportionerna mellan en aras hjärnstorlek och dess kropp är jämförbar med de stora apornas.

Medlemmar av papegojfamiljen visar inte bara sin intelligens genom sin förmåga att lära sig att imitera ljud. Vissa arter, som kean (Nestor notabilis), har också stor kapacitet när det gäller att använda verktyg, ungefär på samma sätt som stora antropomorfa däggdjur gör.

Enblå-gul ara sitter på en gren.

Vad säger vetenskapen om intelligensen hos papegojfågeln ara?

För närvarande finns det en utredningsgrupp som bedriver forskning vid Loro Parque (Parrot Park) i Teneriffa, Spanien. Gruppen studerar utvecklingen av denna fågels komplexa kognition. Deras laboratorium studerar för tillfället större soldatara (Ara ambiguus), blåstrupig ara (Ara glaucogularis), rödpannad ara (Ara rubrogenys) och blåhuvad ara (Primolius couloni).

Laboratoriet har publicerat en serie jämförande studier, bland vilka rapporten om deras ekonomiska beslutsfattande är av stort intresse.

Det är intressant att veta att beslutsfattande hänvisar till fågelns förmåga att överlägga olika fördelaktiga alternativ och att sedan välja det alternativ som medför störst fördel. Ibland kräver denna situation att fågeln offrar sin önskan om omedelbar tillfredsställelse. Denna kapacitet anses kognitivt utmanande. Det kräver inte bara att fågeln hämmar sina impulser, utan också att den kan utvärdera de förväntade resultaten för att avgöra om det är värt att vänta.

Vilka beslutsfattande situationer står papegojfågeln ara inför?

Experimenten bestod av att de fyra olika underarterna av aror fick uppgiften att byta ut poletter. Först lärde forskare fåglarna till att byta ut tre typer av poletter mot mat av lågt, medelstort och högt värde. Alla lärde sig att byta ut poletterna i en förutbestämd ordning enligt deras värde.

Senare stod fåglarna inför en situation då de måste välja mellan mat av lågt värde och en polett med en symbol som de kunde byta mot mat av bättre kvalitet. Under försöken kunde alla arter fatta beslut ekonomiskt, men bara de stora ara-arterna kunde överträffa de andra i ett av de avgörande testerna.

Priset som kommer med att vara en magnifik fågel

Kanske är det arans intelligens som lockar oss till dessa fantastiska fåglar. Men tyvärr har användningen av dessa fåglar som husdjur, tillsammans med förstörelse och omvandlande av naturliga livsmiljöer, gjort papegojfågeln ara till en av de fågelarter som står inför en större risk att bli utrotad.

Faktum är att nästan hälften av ara-släktets arter redan har utrotats. Ara-släktet, vilket alla aror tillhör, har cirka tretton erkända arter, varav sex redan är utrotade. Specialister är överens om att en fortsatt illegal handel för att tillhandahålla dessa fåglar som husdjur kommer att leda till att hela släktet försvinner från sin naturliga livsmiljö inom de närmaste tio åren.

 


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Pepperberg, I. M., & Funk, M. S. (1990). Object permanence in four species of psittacine birds: An African Grey parrot (Psittacus erithacus), an Illiger mini macaw (Ara maracana), a parakeet (Melopsittacus undulatus), and a cockatiel (Nymphicus hollandicus). Animal Learning & Behavior, 18(1), 97-108.
  • Krasheninnikova, A., Höner, F., O’Neill, L., Penna, E., & von Bayern, A. M. (2018). Economic decision-making in parrots. Scientific reports, 8(1), 1-10.
  • Emery, N. J. (2006). Cognitive ornithology: the evolution of avian intelligence. Philosophical Transactions of the Royal Society B: Biological Sciences, 361(1465), 23-43.
  • Linden, P. G. (1999). Teaching psittacine birds to learn. In Seminars in Avian and Exotic Pet Medicine (Vol. 8, No. 4, pp. 154-164). WB Saunders.
  • Gaycken, J., Picken, D. J., Pike, T. W., Burman, O. H., & Wilkinson, A. (2019). Mechanisms underlying string-pulling behaviour in green-winged macaws. Behaviour, 156(5-8), 619-631.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.