Kirurgfisken: livsmiljö, egenskaper och reproduktion
Kirurgfisken är en av de mest kända fiskarna i världen tack vare Disneyfilmen Hitta Nemo och dess uppföljare. I de populära filmerna hittar vi Dory i en framträdande roll; en blå kirurgfisk. Men förutom att vara en karaktär på filmduken är det dessutom en vacker fisk med ett fascinerande liv.
Flera arter som är grupperade i familjen Acanthuridae är kända som kirurgfiskar. De utmärker sig genom sina slående, ljusa färger, och de används ofta i akvarier. I dagens artikel ska vi berätta allt om dem, inklusive deras livsmiljö, egenskaper, reproduktion och andra viktiga aspekter.
Livsmiljö
Dessa fiskar är spridda i världens tropiska och subtropiska vatten (förutom i Medelhavet). De lever i korallrev, och den största mångfalden finns i Stilla havet och Indiska oceanen.
De varierar mellan de olika typerna; till exempel kan vi hitta några som föredrar kustområden med sandiga eller steniga bottnar.
Kirurgfisken: kännetecken
Acanthuriderna har ett märkligt utseende, en sidledes tillplattad kropp och små munnar. Generellt sett är de små fiskar som inte blir längre än 40 centimeter. Vissa exemplar kan dock vara större. De har slående färger, vilket gör dem mycket vackra och perfekta för akvarier.
Det utmärkande för den här gruppen är deras taggar, eller vassa plattor, som de använder för att försvara sig mot sina fiender. Dessutom har de ganska stora rygg- och analfenor som upptar en stor del av kroppslängden. Svansfenan har en märklig avtrubbad eller halvmåneformad form.
Hos vissa arter förekommer en sexuell dimorfism, det vill säga att hanar och honor är olika. I synnerhet när det gäller storlek eller vissa andra aspekter av deras morfologi.
En mycket populär art är den palettkirurgen (Paracanthurus hepatus) som har en mycket prålig färgsättning, djupblå med svarta ränder och en gul stjärt, samt ett streck av gult på kanten av bröstfenorna.
Beteende
Dessa fiskar är dagaktiva, på natten söker de skydd. De uppvisar en accelererad tillväxt i de tidiga utvecklingsstadierna. De utmärker sig också genom sin livslängd då de flesta exemplar lever i mer än 30 år. Under reproduktionssäsongen är det vanligt att man observerar kamper mellan hanar.
En intressant aspekt hos dessa fiskar är att de kan bilda grupper av varierande storlek för att äta, även tillsammans med andra arter. Det finns dock arter som inte följer dessa vanor utan håller sig på egen hand.
De flesta kirurgfiskar är växtätare, men vissa av dem äter smådjur. Deras diet är bred och kan omfatta plankton, alger och dött organiskt material. Tänderna har också en viss variation, men munnen har vanligtvis en rad med vassa tänder. De kan transportera sig för att äta, från grunda områden till andra djupare områden.
Ett annat märkligt faktum är att vissa av dessa vackra fiskar äter, tillsammans med alger, ett stort antal olika typer av sediment som hjälper deras matsmältningsprocess. De uppnår detta eftersom de har tjockväggiga magar som klarar av de ämnen de äter.
Tack vare sina matvanor spelar kirurgfisken en mycket viktig roll i energibalansen i korallreven genom att omvandla växternas energi. De är också involverade i transport och återvinning av näringsämnen under sina resor.
Hur förökar sig kirurgfisken?
Förökningen hos medlemmarna i denna familj är sexuell, med äggproduktion och extern befruktning. De använder sig av olika strategier som aggregationer, haremsbildning, vandringar och även lek på födosöksområden. Vissa arter genomgår sekventiell hermafroditism, det vill säga att de kan byta kön under sin livstid.
Det vanligaste reproduktionsbeteendet är lek i grupp. Leken kan ske under hela året med varierande äggproduktion. Vissa exemplar uppvisar färgförändringar under lek och regelrätta slagsmål mellan hanar.
Föräldraskap förekommer inte i denna grupp. Äggkläckningen sker 2 till 3 dagar efter leken och befruktningen. Under sin livscykel genomgår de ett pelagiskt larvstadium (då de uppehåller sig på djupt vatten). Könsmognad inträffar vanligtvis mellan 1 och 2 års ålder.
Bevarandestatus
Acanthuridae är fördelade på sex släkten som omfattar totalt 83 arter. Även om de flesta av dem inte är utrotningshotade är ett exemplar katalogiserat som sårbart, enligt Internationella naturvårdsunionen (IUCN). Detta är Acanthurus chronixis som hotas av ett intensivt uttag och överfiske.
Ett latent hot mot dessa arter är förstörelsen av korallrev världen över, på grund av ett antal olika faktorer. Dessa inkluderar temperaturhöjningar, fångst, havsförsurning, föroreningar och sjukdomar.
Kirurgfisken är en fängslande fisk på grund av sitt utseende, sin färgning och sitt beteende. Som du kanske har märkt spelar de en viktig roll i ekosystemet.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Animal Diversity Web (ADW). Acanthuridae. Recuperado el 17 de abril de 2022 de https://animaldiversity.org/accounts/Acanthuridae/
- Díaz-Ruiz, S., Alva-Basurto, C., & Aguirre-León, A. (2007). Distribución y abundancia de las especies de peces “cirujano” (Acanthuridae) en arrecifes coralinos del caribe mexicano. ContactoS, 63, 52-58.
- Duarte, S., & Acero, A. (1988). Hábitos alimentarios de los peces del género Acanthurus (Perciformes: Acanthuridae) en la región de Santa Marta (Caribe colombiano). Revista de Biología Tropical, 36 (2B), 399-405.
- Myers, R., Choat, J.H., Abesamis, R., Clements, K.D., McIlwain, J., Nanola, C., Rocha, L.A., Russell, B. & Stockwell, B. (2012). Acanthurus chronixis. The IUCN Red List of Threatened Species 2012: e.T177966A1505213.
- Vilanova, R., Gómez, M., Vieira, F., Vasconcelos, P. (2018). Reproductive biology of Acanthurus coeruleus (Bloch & Schneider, 1801) (Perciformes: Acanthuridae) in the north coast of the State of Pernambuco, Brazil. Pan-American Journal of Aquatic Sciences, 13(1), 25-35.