Kan råttor känna empati, eller kan enbart människor det?

30 juni, 2020
Återigen visar vetenskapen oss att empati inte uteslutande är en mänsklig egenskap.

Det är en populär tro att de känslor människan känner, såsom empati, uteslutande är mänskliga egenskaper. Men forskare och observatörer har länge visat att det inte behöver vara så. Ett exempel på detta är det uppenbara sättet på vilket råttor kan känna empati.

I decennier har forskare studerat råttors beteende i laboratorier, såväl som deras relationer med människor. Man har genomfört samma typer av studier på duvor, vargar, hundar och även andra primater.

Hos människor är empati den medfödda förmågan att observera och känna igen någon annans känslor. Detta hjälper oss att få kontakt med andra individer i en social grupp på en emotionell nivå.

Forskning genomförd vid Kungliga Konsthögskolan i Haag, Nederländerna har bevisat att råttor visar empati för deras partners lidande. Detta skulle innebära att förmågan att sätta sig in i någon annans perspektiv mycket väl kan ha dykt upp i evolutionen långt innan människan.

Hur kontrolleras empati?

Diagram visar hur man analyserar en råttas hjärna.

Det finns en region i den mänskliga hjärnan som man kallar anterior cingulate cortex (ACC), eller främre gördelvindlingen, som innehåller spegelneuroner. Dessa celler ger respons när en individ upplever en känsla eller smärta fastän det är någon annan som lider. Men utöver detta förstår man dock inte de underliggande cellulära mekanismerna särskilt väl.

”Spegelneuroner är en typ av neuron som aktiveras när en handling utförs och när den handlingen observeras, eller det finns en mental representation av den”.

– Gema Sánchez Cuevas, psykolog –

Nyligen genomförda studier har visat att den främre gördelvindlingen hos råttor också innehåller spegelneuroner. Dessa blir aktiverade när råttan känner smärta eller ser en annan råtta lida. Men de aktiveras dock inte när råttan hör att en annan råtta lider. Enligt annan forskning kan det bero på att en råtta måste ha upplevt rädsla för att kunna känna igen det när de hör att en kamrat lider.

I själva verket blev råttor som gått igenom både rädsla och lidande upprörda när deras följeslagare sände ut högfrekventa signaler för att varna gruppen.

Hur vet vi att råttor kan känna empati?

Två råttor i en bur.

För att genomföra experimentet lät man en grupp råttor bo ihop i par. Man tränade dem sedan till att röra vid en spak för att få ett pris. Råttorna lärde sig mycket snabbt att de, genom att aktivera en koppling, kunde få en bit socker. När det blev tydligt att råttorna visste hur de skulle göra för att få en sockerbit, ändrade man kopplingen så att dem fick en liten chock istället.

Så snart råttorna började få stötar, slutade råttorna att använda spakarna helt. Tillsammans med studierna om spegelneuroner visade detta experiment att råttorna visste när en följeslagare led och försökte förhindra det.

Empati eller själviskhet?

Vid denna tidpunkt är det dock viktigt att vi ställer en annan fråga. Slutade råttorna att växla på spaken tack vare empati för sina vänner, eller var de helt enkelt bara själviska och ville minska sitt eget lidande?

Tack vare spegelneuronerna så matchar råttans känslor vad deras vänner känner, till en viss utsträckning. Därför kommer även deras eget lidande minska när de slutar att växla på spaken.

Samma sak händer hos oss människor. Varför hjälper vi någon som är skadad? Är det ren altruism eller vill vi helt enkelt inte att vi själva ska lida? Det här är frågor som är mycket svåra att ge konkreta svar på.

Men vad vi säkert kan säga är att en liknande process sker hos båda arterna. Det är uppenbart att empati är en anpassningsbar känsla som förbättrar en arts chanser att överleva när de bor i sociala grupper.

  • Carrillo, M., Han, Y., Migliorati, F., Liu, M., Gazzola, V., & Keysers, C. (2019). Emotional mirror neurons in the rat’s anterior cingulate cortex. Current Biology, 29(8), 1301-1312.
  • Hernandez-Lallement, J., Attah, A. T., Soyman, E., Pinhal, C. M., Gazzola, V., & Keysers, C. (2020). Harm to Others Acts as a Negative Reinforcer in Rats. Current Biology.
  • Kim, E. J., Kim, E. S., Covey, E., & Kim, J. J. (2010). Social transmission of fear in rats: the role of 22-kHz ultrasonic distress vocalization. PloS one, 5(12).
  • Sánchez C., G. (2019). Conoce las neuronas espejo. Disponible en La mente es maravillosa: https://lamenteesmaravillosa.com/conoce-a-las-neuronas-espejo/