7 märkliga fakta om babianer
Babianer är en grupp primater som är kända för att de saknar hår på rumpan och i ansiktet. Även om det är sant att de inte är särskilt sällskapliga djur så är deras fysiska egenskaper omisskännliga även bland andra primater. Tack vare dessa och andra märkliga fakta om babianer är dessa däggdjur välkända världen över!
I motsats till vad man kan tro finns det flera arter som tillhör släktet Papio som är kända som ”babianer”. De är nära släkt med mandriller och gelador, som tillhör så kallade Markattartade apor.
Hur ser babianer ut?
Babianer är medelstora djur som i genomsnitt är mellan 50 och 90 centimeter långa. De har i stort samma fysiologi som andra primater, med en bred kropp, smala lemmar och en böjd svans. De skiljer sig dock åt genom att de har en längre och tunnare käke, med stora hörntänder och ett starkt bett.
Dessa primater finns huvudsakligen i Afrika, även om det finns några exemplar som även bor på Arabiska halvön. Därför omfattar deras livsmiljö både savanngräsmarker och vissa trädbevuxna områden.
Intressanta fakta om babianer
Babianer är kända för sitt märkliga utseende, utöver det finns det dock ett antal märkliga aspekter angående denna grupp som inte många känner till.
1. De är mycket aggressiva
Även om deras utseende kan verka harmlöst så kännetecknas babianer av ett aggressivt och ofta överdrivet beteende. Dessutom intensifieras den här typen av beteende under parningssäsongen.
2. De har inte många rovdjur
En av de mest märkliga aspekterna hos babianer är att de har få djur som jagar dem. Detta beror på deras aggressiva beteende, genom vilket de jagar bort de flesta djur. Faktum är att endast leoparder, krokodiler och lejon normalt kan vinna en strid mot dessa primater, men inte ens de kommer alltid oskadda ur striden.
3. De bildar stora grupper
Trots sitt aggressiva beteende tenderar babianer att bilda grupper med totalt mellan 5 och 200 individer. Naturligtvis upprätthåller de en hierarkisk struktur där den starkaste hanen leder alla andra. Det är dock normalt att interna konflikter (slagsmål) råder i gemenskapen.
4. Deras svans kan inte gripa
Även om babianer har trädklättrande vanor så har de ingen svans som kan gripa trädgrenar. De är ändå mycket skickliga på att klättra i träd tack vare deras motsättliga tummar, även om de föredrar att tillbringa den mesta tiden på marken.
5. Deras vokaliseringar är komplexa
Babianernas vokaliseringar är viktiga för den interna kommunikationen i gruppen. Kombinationen av olika läten (skrik, grymtningar och skall) och ljud (läppsmackningar och gäspningar) är faktiskt deras språk. Dessutom kan de skapa nya kombinationer för att beskriva nya situationer i sin omgivning.
6. Deras bakdel är täckt av hudvalkar
Babianer är kända för att ha en märklig bakdel som är färggrann (hos vissa arter). I motsats till vad man kan tro är detta område faktiskt täckt av en utbuktande hudvalk som skyddar och dämpar dess vikt.
7. Det finns sex arter av babianer
Taxonomin hos babianer har ändrats flera gånger genom tiderna. För närvarande erkänns dock endast sex formella arter:
- Anubisbabian (Papio anubis)
- Röd babian (Papio papio papio)
- Chacmababian (Papio ursinus)
- Papio kindae
- Savannbabian (Papio cynocephalus)
- Mantelbabian (Papio hamadryas)
Som du kan se är babianer en märklig och unik grupp av djur. Även om deras utbredning är begränsad och det är osannolikt att du kommer i kontakt med dem, minskar inte detta hur majestätisk denna art faktiskt är. Man kan faktiskt säga att de är en tydlig referenspunkt för den afrikanska och asiatiska faunan.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Fuchs, A. J., Gilbert, C. C., & Kamilar, J. M. (2018). Ecological niche modeling of the genus Papio. American Journal of Physical Anthropology, 166(4), 812-823.
- Anderson, J. R., & McGrew, W. C. (1984). Guinea baboons (Papio papio) at a sleeping site. American Journal of Primatology, 6(1), 1-14.
- Kemp, C., Rey, A., Legou, T., Boë, L. J., Berthommier, F., Becker, Y., & Fagot, J. (2017). Vocal repertoire of captive Guinea baboons (Papio papio). Origins of human language: Continuities and discontinuities with nonhuman primates, 15.
- Boë, L. J., Berthommier, F., Legou, T., Captier, G., Kemp, C., Sawallis, T. R., … & Fagot, J. (2017). Evidence of a vocalic proto-system in the baboon (Papio papio) suggests pre-hominin speech precursors. PloS one, 12(1), e0169321.
- Owren, M. J., Seyfarth, R. M., & Cheney, D. L. (1997). The acoustic features of vowel-like grunt calls in chacma baboons (Papio cyncephalus ursinus): Implications for production processes and functions. The Journal of the Acoustical Society of America, 101(5), 2951-2963.
- Ennaji, F. E., Fagot, J., & Belin, P. (2022). Categorization of vocal and nonvocal stimuli in Guinea baboons (Papio papio). American Journal of Primatology, e23387.