Lek och spelbeteende hos djur: lek och sexuellt urval

23 september, 2020
Lek är ett spelbeteende hos djur där hanar visar sin styrka för att locka honor, i många fall riskerar de till och med sina liv. Detta är en typ av sexuellt urval.

Naturen är en tuff och obeveklig miljö. Framgång i djurvärlden går hand i hand med en inneboende risk, även känd som en kompromiss. Lek är ett spelbeteende hos djur, vilket är en del av det “sexuella urvalet”, en av de selektionskrafterna som definierar naturen.

Nedan tar vi en närmare titt på dessa termer och hur mycket de har att göra med reproduktion inom djurvärlden. Både naturligt urval och sexuellt urval spelar en viktig roll i djurets förmåga att producera avkomma, vilket är dess yttersta roll i livet. Därför finns det en mängd olika strategier som naturen använder sig av för att maximalt locka till sig honors uppmärksamhet. Framgångsrika hanar kommer att överföra sina gener till kommande generationer. Men framgång innebär i många fall att de också måste sätta sitt liv på spel för att hitta en parningsvillig hona.

Spelbeteende hos djur visas upp i fåglars parningsdans.

Många djur är villiga att göra vad som helst för att reproducera sig

Sexuellt urval påverkar en individs förmåga att reproducera sig. Denna kraft är så stark att den kan motverka vissa djurs chanser att överleva. Ett exempel, som vi alla säkert känner till, är påfåglarnas dans. Dessa fåglar visar upp sina extravaganta och färgglada stjärtfjädrar för att vinna över en potentiellt parningsvillig hona. Men, när en hane ställer till med denna spännande show, så ökar också risken att han blir upptäckt och dödad av ett rovdjur.

Detta är inte det enda sättet på vilka hanar i naturen uttrycker sitt intresse och sin tillgänglighet för honor. I naturen hittar vi allt från ”bröllops”-gåvor till byggandet av färgglada bon. Men vad händer när hanar faktiskt tävlar ansikte mot ansikte för att vinna över sina romantiska partners?

Spelbeteende hos djur: riktiga slagfält

Uttrycket “lek” hänvisar till det specifika system som en djurart uppvisar då hanar försöker vinna över honor. Lek är ett spelbeteende hos djur som är särskilt typiskt för fåglar, men vi kan också hitta exempel på denna typ av sexuellt urval hos fiskar, däggdjur, amfibier och insekter. Ordet lek hänvisar också till en fysisk plats där grupper av hanar av samma art samlas för att locka till sig honorna. 

Fåglarnas parningsdans kan till och med bli aggressiv.

På dessa arenor antar hanarna en hierarkisk ordning. Alfahanen upptar ett centralt område som erbjuder den bästa utsiktspunkten och försvarar där bara några meters territorium. Resten av hanarna bildar grupper efter sin egen styrka. De svagaste hanarna kommer att vara på de områden som är minst attraktiva och har sämst synlighet.

När djuren väl har valt sin plats är det dags för striden att börja. Hanarna ställer till med en show med dans, olika rörelser, sång och läten. Syftet med evenemanget är att fånga uppmärksamheten hos potentiellt parningsvilliga honor.

Naturligtvis finns det ett högt pris att betala för det här. Man har gjort visa studier med strålstjärtshönan (Centrocercus urophasianus) i fokus, och de visar att den energi ett djur gör av med ökar linjärt i enlighet med frekvensen av dans och showande. De hanar som får para sig mest är också de som rör på sig mest. Därför ökar varje ansträngning ett djurs chanser att lyckas.

En fråga om gener

Honor granskar dessa lekar som om de var ute och handlade. Men hur väljer de i slutändan sin blivande partner?

Vi kan sammanfatta preferenser i den naturliga världen med ett enkelt ord: genetik. De hanar som är mest synliga och som gör den största ansträngningen genom sina rörelser och dans skickar ett tydligt budskap. Det är som om de säger “Jag är starkare än resten”. Och därmed aktiverar de processen för sexuellt urval.

Studier har visat att det hos orrar (Lyrurus tetrix), finns en korrelation mellan en hanes uthållighet och hans chanser att överleva. Så valet verkar enkelt. Honor väljer hanar som lockar till sig mest uppmärksamhet, eftersom de har de starkaste generna. Detta ger parets avkommor de största chanserna att överleva.

Honorna har ett mycket tydligt mål. Detta är att få spermier från den dominerande hanen och därefter ge sig av så snart som möjligt. Sedan tar honorna ensamt ansvar för sina avkommor.

Därför finns spelbeteende som en strategi och medel för sexuellt urval endast hos de djur där hanar inte hjälper till att ta hand om sina avkommor. Honor får ingenting tillbaka av att hålla sig trogen till sin partner eftersom att partnern inte kommer att bidra till uppfostran av avkommorna. Honorna kan därför söka upp den bästa kandidaten och sedan överge honom.

En stortrapp ser efter sin vinge.

Spelbeteende hos djur bland gräsmarkerna i USA och Europa

All denna information kan verka lite främmande för många av oss. När allt kommer omkring är detta slags spelbeteende typiskt för djur som lever i tropikerna och på savannen. Denna typ av sexuellt urval sker dock också på grässlätterna i Amerika och Europa. Vi kan till exempel nämna strålstjärtshönan (Centrocercus urophasianus) i USA och orren (Otis tarda) i Europa.

Låt oss ta en titt på orren. Denna fågel använder bara en metod för uppvaktning. Vi kan observera orren främst i Norrland och kan se dess parningsdans på mossar frusna kärr eller sjöar under tidiga morgnar om våren.

Hanar visar upp sig genom att blåsa upp halsen, gömma sina huvuden, burra upp fjädrarna och sedan utföra cykliska rörelser. Detta reproduktiva beteende är verkligen fascinerande, och det bästa är att du kan bevittna det med egna ögon. Naturligtvis bör du bara göra det under övervakning av experter på vilda djur.

Sexuellt urval är en kraft som förutbestämmer allt

Sexuellt urval är en kraft som förutbestämmer alla vilda djurs sätt och beteenden. Det är därför vi i naturen hittar vi så många konstiga former, bjärta färger och högljudda parningsrop. Processen är baserad på konkurrens inom arten, med andra ord så konkurrerar hanar av samma art med varandra. Processens yttersta syfte är att producera så många avkommor som möjligt. De hanar som riskerar mest har de bästa chanserna att lyckas, men de utsätter sig också för predation.

Spelbeteenden hos djur är ett tydligt exempel på krafterna för sexuellt urval. Genom att visa upp sig som om de befann sig i ett skyltfönster, visar hanar tydligt att de djur som sätter upp det största skådespelet kommer att föra sina gener vidare till kommande generationer.

 

  • Colaboradores de Wikipedia. Otis tarda [en línea]. Wikipedia, La enciclopedia libre, 2020 [fecha de consulta: 5 de marzo del 2020]. Disponible en <https://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Otis_tarda&oldid=123898479>.
  • Kruijt, J. P., & Hogan, J. A. (1967). Social behavior on the lek in black grouse, Lyrurus tetrix tetrix (L.). Ardea55(1–2), 204-240.
  • Spurrier, M. F., Boyce, M. S., & Manly, B. F. (1994). Lek behaviour in captive sage grouse Centrocercus urophasianus. Animal Behaviour47(2), 303-310.
  • Evolution.berkeley.edu. (2020). La selección sexual. [online] Available at: https://evolution.berkeley.edu/evolibrary/article/0_0_0/evo_28_sp.