5 intressanta fakta om fläckpagellen
Det är fullt möjligt att du aldrig har varit särskilt nyfiken på fläckpagellen, det finns trots allt så många andra underverk som vi skulle kunna undersöka i våra hav. Den främsta kunskapsnivån gemene man har om denna fisk är möjligen hur den ser ut på en tallrik!
Det skadar dock aldrig att lära sig hur den ser ut i sin rätta miljö – som en fri och levande varelse. Det finns mycket mer att lära sig än hur den ser ut på en tallrik, något som är mycket vanligt i södra Europa. Med detta i åtanke vill vi ge dig några intressanta fakta om den.
Kort sammanfattning av dess biologi
Fläckpagellen har det vetenskapliga namnet Pagellus bogaraveo. Den är en abborrartad fisk (Perciformes) inom familjen havsrudefiskar (Sparidae) som tillhör släktet Pagellus, vilket även omfattar andra fiskar som Pagellus bellottii och pagellen (Pagellus acarne).
Fläckpagellen är en utbredd art i västra Medelhavet, liksom i östra delen av Atlanten, från Sydnorge till Mauretanien. Medan andra havsrudefiskar är spridda i hav över hela världen är denna art den enda som är utbredd i norra Europas hav, dock är den mindre vanlig norr om Bretagne.
Det är en allätande fisk och fläckpagellen jagar främst kräftdjur och andra ryggradslösa djur, men även fiskar som är mindre än den själv (den kan bli upp till 70 centimeter lång och väga mer än 6 kilo). Den mumsar även på alger och andra typer av växtmaterial som finns i dess omgivning.
Kuriosa hos fläckpagellen
Nu när du är lite mer bekant med den här fiskens biologiska sammansättning ska vi ta en titt på några mindre kända egenskaper hos den. Det finns fortfarande mycket att upptäcka om haven, med tanke på vår markbundna natur och hur vidsträckta haven är. Därför vill vi uppmuntra dig att lära känna dessa kuriositeter om fläckpagellen.
1. En del av dess population är hermafroditer
Man uppskattar att 10 % av fläckpagellerna utgörs av protandriska hermafroditer. Det innebär att hos dessa fiskar utvecklas det manliga fortplantningssystemet före det kvinnliga, och vid en viss tidpunkt i fiskens liv kommer den att byta kön och bli till en hona.
Fläckpagellen bli könsmogen vid två års ålder, då den är 15-20 centimeter lång.
2. Dess namn är en förolämpning på spanska
Det mänskliga språket ger, ofta oskyldigt, djur ett dåligt namn, bokstavligen. På spanska använder man förolämpningen”besugo” (fläckpagell) när man försöker säga att någon är lite dum eller bakom.
När vi gör detta ger denna ordassociation oss det felaktiga intrycket att den här fisken har förmågan att vara dum, helt enkelt på grund av idiomet om dem. En motsvarighet på svenska skulle kunna vara när vi kallar någon ”bakom flötet”, vilket ju betyder att den är dum.
3. Dess lokalisering beror på ålder
En annan kuriositet med fläckpagellen är att den i allmänhet lever ganska djupt i haven, på cirka 700-800 meter i Atlanten och 400 meter i Medelhavet. När de är unga lever de dock på mer ytliga områden och bildar små stim som blir fler och djupare allteftersom de blir äldre.
4. Den var en matfisk redan under neolitisk tid
Människor har fiskat detta djur för konsumtion sedan urminnes tider. Vid utgrävningar i Skottland har man hittat lämningar som tyder på att de utgjorde en ganska vanlig föda bland människorna under den perioden. Naturligtvis hade utnyttjandet av fisket en mycket mer minimalistisk karaktär än vad vi känner till idag.
5. Den är nästan hotad
Pagellus bogaraveo är för närvarande listad som Near Threatened (NT) enligt IUCN:s rödlista. Trots dess stora utbredning och det faktum att populationerna inte är fragmenterade minskar de år efter år på grund av ett utnyttjande för mänsklig konsumtion.
Det är en art som är känslig för överexploatering eftersom dess mognadsperiod är relativt lång i förhållande till frekvensen av det fiske som den utsätts för. Å andra sidan är den också känslig för klimatförändringar, eftersom lek och äggkläckning i stor utsträckning är beroende av vattentemperaturen.
Det är därför som havsabborren fortsätter att minska i antal, trots att fisket är reglerat i flera länder och till och med begränsat under de reproduktiva månaderna. Det finns många faktorer som påverkar denna art, så för att bevara den krävs inte bara statliga åtgärder, utan även en förändring av vanor i liten skala.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Gil, J. and Sobrino, I. 2001. Studies on reproductive biology of the red sea bream Pagellus bogaraveo from Strait of Gibraltar. Deep Sea Fisheries Symposium, Scientific Council Meeting 2001. Nova Scotia, Canada.
- Barrett, J. H. (2019). An environmental (pre) history of European fishing: past and future archaeological contributions to sustainable fisheries. Journal of Fish Biology, 94(6), 1033-1044.
- Carpenter, K.E. & Russell, B. 2014. Pagellus bogaraveo. The IUCN Red List of Threatened Species 2014: e.T170244A1300216. https://dx.doi.org/10.2305/IUCN.UK.2014-3.RLTS.T170244A1300216.en. Accessed on 11 November 2022.
- Chilari, A., Petrakis, G., & Tsamis, E. (2006). Aspects of the biology of blackspot seabream (Pagellus bogaraveo) in the Ionian Sea, Greece. Fisheries Research, 77(1), 84-91.