Allt om färg: 5 intressanta fakta om tropiska fiskar
Tropiska fiskar med livliga färger och mönster är ett av de iögonfallande kännetecknen av korallrevens ekosystem. Intressant nog har dessa varelser en väl utvecklad syn och kan känna igen olika färger och färgmönster.
Vetenskaplig kunskap inom detta område fortsätter att öka. Man har till exempel lärt sig att fiskens färg ger dem vissa fördelar i naturen.
1. Färg används för att kommunicera och locka till sig uppmärksamhet
Färger och mönster spelar en viktig roll när vi pratar om kommunikation för tropiska fiskar. Ett rev är en miljö med hög densitet. Därför finns det en mängd olika färgmönster så att fiskar kan känna igen och identifiera varandra.
Hanar och honor av vissa arter har olika färgmönster. Detta är så att varje fisk känner igen sin partner. Denna distinktion är extremt viktig, till exempel för fortplantning.
2. Tropiska fiskar kan kamouflera sig
Att använda mönster som en resurs är en fördel som man anser ha uppstått tack vare evolution. Mönster tillåter tropiska fiskar att kamouflera och maskera sig, vilket har förändrat förhållandet mellan rovdjur och bytesdjur.
Det är därför du ser ovanliga färgmönster vid korallreven. Du kan se mönster som horisontella och vertikala ränder, linjer som täcker ögat, färger och mönster som efterliknar miljön och mycket mer.
3. Färg kan också vara en varning
Giftiga fiskar har färgmönster som förmedlar tydliga budskap enbart genom sin närvaro. Färgerna varnar andra fiskar om att de är farliga. Varningsfärger är karakteristiska för giftiga fiskar. Bland dem finner vi Pterois antennata, gul koffertfisk (Ostracion cubicus) med svarta prickar och många andra fiskar.
Ogiftiga tropiska fiskar är kända för att också ha utvecklat mönster som simulerar varningsmönstren hos de giftiga fiskarna. Genom att anta dessa mönster kamouflerar fisken sig och lurar även sina potentiella rodvdjur. Detta kallas mimikry.
4. Färger och mönster kan förändras eftersom vissa fiskar kan byta kön
Mer än 500 arter av fisk är sekventiella hermafroditer. Detta innebär att de är födda i ett kön men kan byta till motsatt kön under sina liv. Man kallar arter som byter kön från hane till hona för ”protandrisk” och de som byter från hona till hane ”protogyn”.
Dessa fiskar lever ofta i harem där det finns flera honor, varav en är dominerande, med en hane som tar hand om dem. Om hanen dör, kommer den dominerande honan att anta rollen som en aggressiv hane.
Inom några timmar kommer honan att uppvisa en förändring i beteende och börja följa andra honor. Hon kommer gradvis att utveckla egenskaperna hos den dominerande hanen, det tar sextio dagar att slutföra könbytet.
Fisk som kan byta kön ändrar vanligtvis också färg. Papegojfisken är till exempel orange som hona och lila som hane. Utseende är dock inte den enda förändringen. Hela kroppen förändras, inklusive reproduktionsorganen. Fisken kommer nu att producera spermier i stället för ägg.
Andra exempel på sekventiellt hermafroditiska fiskar är clownfisken, flera arter av papegojfiskar, blå putsarfisk (Labroides dimidiatus) och Thalassoma bifasciatum.
5. Tropiska fiskar ser inte färger som vi gör
För att förstå varför fiskar är färgglada måste du först lära dig hur deras ögon fungerar. För att riktigt förstå detta måste du först veta att färg är en uppskattning av den mänskliga hjärnan.
Vi kan förklara det ganska enkelt: när ljus träffar ett föremål så absorberar det föremålet en del av de elektromagnetiska vågorna och reflekterar tillbaka resten. Dessa når sedan det mänskliga ögat. Ögat tar in de refklekterade vågorna och det är det vi kallar för färg.
Men det mänskliga ögat ser inte alla vågor som utgör ljus. Räckvidden för “synligt” ljus sträcker sig från röd till violett. Det mänskliga ögat kan till exempel inte se varken infrarött eller ultraviolett ljus. Spektrumet för elektromagnetiska vågor är större och innehåller en rad olika våglängder.
Hur ser tropiska fiskar färg?
Fisk är bland de levande varelser som kan se spektrum av ljus som människor inte kan. Fiskar har därför en helt annan bild av världen runt omkring sig. Ungefär hälften av alla fiskar kan se ultraviolett ljus (UV). Dessutom ser mellan 20% och 30% av fisken UV-ljus som en annan färg.
Frökenfisken – från familjen Pomacentridae– ser till exempel det synliga spektrumet av ljus men kan också upptäcka UV-ljus. Eftersom denna fisk äter plankton reflekterar den mycket ljus i UV-spektrumet. Denna förmåga är en väsentlig fördel för den.
Mångfalden av visuell kapacitet beror på fiskens livsmiljö och hur djupt ner den bor. Det är till exempel välkänt att stora rovdjur tenderar att vara färgblinda. Experter hävdar att du inte kan förstå varför en fisk är så färgglad innan du tar reda på hur dess grannar ser färgen.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Todd, E. V., Ortega-Recalde, O., Liu, H., Lamm, M. S., Rutherford, K. M., Cross, H., … & Godwin, J. R. (2019). Stress, novel sex genes, and epigenetic reprogramming orchestrate socially controlled sex change. Science advances, 5(7), eaaw7006.
- Urtubia Vicario, C. (2010). ¿ Por qué los primates son los únicos mamíferos que poseen visión tricromática?. IX CONGRESO NACIONAL DEL COLOR. ALICANTE p112-115
- González-Martín-Moro, J., Hernández-Verdejo, J. L., & Jiménez-Gahete, A. E. (2017). Curiosidades sobre el sistema visual de los invertebrados. Archivos de la Sociedad Española de Oftalmología, 92(1), 19-28.
- Benvenuto, C., Coscia, I., Chopelet, J., Sala-Bozano, M., & Mariani, S. (2017). Ecological and evolutionary consequences of alternative sex-change pathways in fish. Scientific reports, 7(1), 9084..