Allt om kummelns intressanta migreringsmönster

Kummeln följer flera olika migrationsmönster och migrerar både dagligen och säsongsvis.
Allt om kummelns intressanta migreringsmönster
Ana Díaz Maqueda

Skriven och verifierad av Biolog Ana Díaz Maqueda.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Kummeln följer två väldigt specifika mönster när det kommer till förflyttning. Syftet med det ena av kummelns intressanta migreringsmönster är att hitta mat, och det andra är för fortplantning.

Kummeln är en typ av fisk som vanligtvis används i recept runt om i världen. Den har vissa fysiska likheter med gäddan, men tillhör dock inte samma familj.

De olika kummelarterna finns i flera hav, inkluderat Atlanten och Stilla havet. Den är även väldigt vanlig i Medelhavet, men dess bestånd där har dessvärre minskat  på senare tid.

Typer av kummel

Kummeln tillhör ordningen torskartade fiskare som kännetecknas av en kort ryggfena och en andra lång fena som går längs hela fiskens kropp. De olika kummelarterna hamnar i denna kategori.

Faktum är att de bara är likartade när det gäller deras fysiska uppbyggnad och migreringsmönster.

Följande typer av kummel finns:

  • Merluccius merluccius
  • Merluccius australis
  • Merluccius bilinearis
  • Merluccius hubbsi
  • Merluccius angustimanus
  • Merluccius gayi
  • Macruronus magellanicus
  • Dissostichus eleginoides
  • Urophycis tenuis
  • Urophycis chuss
Ritning av kummel.

Kummelns intressanta migreringsmönster

Kummeln lever på havets botten, vanligtvis mellan 10 och 400 meter. Man har dock hittat vissa som lever i Medelhavet på 1000 meters djup.

Den stor variationen är en av konsekvenserna av den första typen av migrationsmönster.

Som vi tidigare tagit upp följer kummeln två migrationsmönster:

  • Vertikal migration: Detta involverar att fisken rör sig mot vattenytan under natten för att sedan återvända till djupare vatten på dagen. Den vuxna kummeln äter småfisk som ansjovis, sill och sardiner samt bläckfisk. Dessa bläckfiskar äter havsplankton, som bara kommer fram på natten och drar till sig hundratals fiskar. Under dagen rör sig fisken ned mot bottnen, där den väntar på att det ska mörkna för att skyddas av mörkret.
  • Årlig migration: Då det blir parningssäsong så kommer de vuxna hanarna och honorna (de som är ca 7 resp. 5 år gamla) att migrera till kallare vatten. Vid det här laget så har fiskens könsorgan utvecklas så mycket att de sätter tryck på matsmältningsorganen. Detta gör i sin tur att fisken inte kan äta. Då de anländer till kallare vatten så kommer både hanarna och honorna att släppa sina gameter (reproduktiva celler) i vattnet. Befruktningen sker utvärtes.

Kummelns ekonomiska värde

Det har visat sig att fiskeindustrin överfiskar flera arter av kummeln. De främsta metoderna som används är trålning och nät. Dessa metoder är inte alls selektiva och kan även orsaka skador på den marina miljön.

Fiske av kummel.

Fiskeekonomierna i Europa och Sydamerika beror mer på kummel än någon annan bottenfisk.

Dessa länder har därför investerat i biologisk och ekologisk forskning för att försöka förstå lite mer om denna fisk som man inte känner till så mycket om.

Målet med denna forskning är att förstå fiskarnas migrationsmönster, vilka djur de jagar och hur fiskandet påverkar kummelns population.

Man håller också på att utveckla nya forskningstekniker för att bättre kunna skydda denna art och dess miljö.

Flera regeringar försöker även stärka lagstiftningen och etablera fiskeprogram. Målet är att dessa program ska förhindra att hakens bestånd försämras ytterligare.

Vissa länder har exempelvis förhindrat fiske av djur som är mindre än 25 cm.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Bozzano, A., Sardà, F., & Ríos, J. (2005). Vertical distribution and feeding patterns of the juvenile European hake, Merluccius merluccius in the NW Mediterranean. Fisheries Research, 73(1-2), 29-36.

  • Fernandes, P., Cook, R., Florin, A.-B., Lorance, P. & Nedreaas, K. 2016. Merluccius merluccius. The IUCN Red List of Threatened Species 2016: e.T198562A84946555.

  • FishBase. (2009). Rainer Froese y Daniel Pauly, eds. Versión de septiembre del 2009. N.p.:

  • Murua, H., & Motos, L. (2006). Reproductive strategy and spawning activity of the European hake Merluccius merluccius (L.) in the Bay of Biscay. Journal of Fish Biology, 69(5), 1288-1303.

  • Musick, J. A. (1973). Meristic And Morphometric Comparison Of Hakes, Urophycis-Chuss And Urophycis-Tenuis (Pisces, Gadidae). Fishery Bulletin, 71(2), 479.

  • Sommer, M. (2005). Pesca de arrastre. Aniquilación silencionsa. REDVET. Revista Electrónica de Veterinaria6(4).


Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.