Alligatorsköldpaddan: livsmiljö och egenskaper

Alligatorsköldpaddan är en art vars kön bestäms av omgivningens temperatur. Dessutom är det en av de största och farligaste sköldpaddorna i världen. Vill du veta mer om den?
Alligatorsköldpaddan: livsmiljö och egenskaper
Cesar Paul Gonzalez Gonzalez

Skriven och verifierad av Biolog Cesar Paul Gonzalez Gonzalez.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

När vi hör ordet “sköldpadda” föreställer vi oss ofta en välvillig, vis och beskedlig reptil med ett vackert skal, men det finns en art som ser mer ut som ett uråldrigt träskmonster. Alligatorsköldpaddan (macrochelys temminckii) har fysiska egenskaper som påminner oss om just en alligator på grund av dess brutala kroppsbepansring.

Som om dess utseende inte räckte har dessutom denna reptil en kraftfullt bett som enkelt kan knäcka ett kvastskaft. Sköldpaddan är stor och robust, och kan orsaka stor skada om du stör den. Läs vidare och lär dig mer om denna fascinerande men farliga art.

Kännetecken hos alligatorsköldpaddan

Alligatorsköldpaddan väger ofta in kring 80 kg i  det fria, trots att exemplar på omkring 100 kg har iakttagits. De kan leva upp till 70 år i fångenskap. Dess kropp är täckt av hårda fjäll och benplattor. Skalet har dessutom tre rader med spikar utmed kroppen, vilket ger djuret ett taggigt och arkaiskt utseende.

Kroppens längd kan nå cirka 75 centimeter och svansen är ovanlig i att den är både tjock och lång. Artens skal når cirka 30 centimeter, så vissa delar av kroppen har inget skydd. Djuret är dock beväpnat med skarpa klor och starka käftar med en näbb, därmed är dess rustning inte det enda försvaret.

Sköldpaddans färger är mörka och sträcker sig från gråbrun till olivgrön. Eftersom den bebor flodsystem så är dess kropp ofta täckt av alger.

En alligatorsköldpadda med öppen mun.

Hur lever den?

Denna reptils sätt att leva är inriktat på att bibehålla sin position inom sitt revir i floden, eftersom det är där den får den mesta av sin mat. Dess fysiska form ger den en fördel eftersom den lätt kan förväxlas med formerna på en flodbädd. Trots detta rör den sig ofta omkring i vattnet och utser olika viloplatser för att kunna ta skydd eller jaga.

Det är inte en migrerande art, och dess livsmiljö är ganska begränsad. Trots att den tillbringar större delen av sitt liv i vatten lägger den sina ägg på land. På grund av dess egenskaper anses den vara ett rovdjur på hög nivå i näringskedjan, vilket innebär att den har väldigt få fiender som vuxen.

Hur livnär den sig?

Denna art är en opportunistisk köttätare och dess diet består av i princip alla djur och allt as den kan få fatt i, inklusive fiskar, fåglar, reptiler, insekter, amfibier, däggdjur, kräftdjur och till och med andra sköldpaddor.

Dessa chelonier har ingen preferens för någon typ av kött eftersom de i fångenskap gärna äter vilken köttförening som helst, inklusive as.

Djurets mun har utvecklat en speciell egenskap för att attrahera och jaga fisk. Spetsen på tungan liknar utseendet på en mask i syfte att lura fisken att komma närmare. Under jakten förblir den orörlig på flodbotten med munnen öppen och vickande tunga, och när fisken “nappar” levererar den ett snabbt, kraftfullt och dödligt bett.

Denna reptil jagar helst på natten, nästan som en nattaktiv. Men den är också aktivt under dagen, varmed vissa klassificerar den som en verkligt opportunistisk art.

Fortplantning

Alligatorsköldpaddan är en ovipariart som inte når sexuell mognad förrän mellan 11 och 17 års ålder. Hanarna är vanligtvis större än honorna. Deras bon rymmer cirka 35 ägg per läggning, men de lider stor sannolikhet att ätas av rovdjur. Detta är en av anledningarna till att antalet stadigt har minskat.

År 2013 genomförde biologiavdelningen vid Museum of Natural History at the University of Louisiana ett experiment för att lära sig om hur predation drabbar dessa djur. Detta team fann att alla deras platser förstördes och äggen blev mat för andra djur. Dessa resultat är inte ovanliga eftersom, beroende på årstid, endast som mest 20 % av avkommorna når kläckning.

Som om det inte vore tillräckligt når sedan endast cirka 20 % av dessa “tonåren”. På grund av detta har aktivt beskydd av boplatser föreslagits som ett sätt att förhindra ytterligare minskningar i sköldpaddspopulationen.

Könen på dessa sköldpaddor bestäms av temperaturen vid vilken äggen inkuberas. Dessutom gör levnad i varma vatten, över cirka 30 °C, att de växer snabbare.

Utbredning av alligatorsköldpaddan

Alligatorsköldpaddan är en vattenlevande art som är endemisk till floder i USA. Den är begränsad till vattendrag som strömmar in i den mexikanska golfen, och dess fördelning sträcker sig från Florida till östra Texas, genom Arkansas, Georgia, Louisiana och Oklahoma.

Antalet har minskat till nivåer som börjar bli oroande på grund av efterfrågan på kött och typiska rätter i området, såsom sköldpaddsoppa.

Kan man ha en alligatorsköldpadda som husdjur?

Även om det kan verka som ett idealiskt exotiskt husdjur för stora akvarier så rekommenderas det inte att ha en alligatorsköldpadda i hemmet. Egenskaper som dess storlek och vikt spelar en mycket viktig roll när det gäller att tänka på kraven för att detta djur ska få ett fullvärdigt liv. Av denna anledning rekommenderas att du väljer andra sköldpaddsarter som husdjur.

Deras livsmiljö måste omfatta både vatten och mark. Utöver detta måste miljön ha vegetation, fisk, stenar och ett konstant flöde av vatten. Därför är det bara specialiserade skyddscentra, naturparker eller djurparker som kan klara ansvaret med att öka antalet alligatorsköldpaddor på lång sikt.

Dessutom klassificeras denna art som sårbar när det gäller dess bevarande. Denna situation beror på en historia av överexploatering och problem med deras livsmiljö och reproduktion. Lyckligtvis pågår redan ett antal projekt för att skydda den mot utrotning.

I vissa regioner är det  förbjudet att ha denna art hemma utan tillstånd på grund av den storlek den når och dess kraft.

En alligatorsköldpadda i ett akvarium.

Trots sina dödliga käftar sticker inte denna art ut för sin aggressivitet. Men du måste vara mycket försiktig om du möter en eftersom bettet kan slita av både fingrar och tår. Så länge du inte trampar på, attackerar eller försöker lyfta upp den så är du säker, förmodligen.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Sheil, C. A. (2005). Skeletal development of Macrochelys temminckii (Reptilia: Testudines: Chelydridae). Journal of Morphology263(1), 71-106.
  • Riedle, J. D., Shipman, P. A., Fox, S. F., & Leslie Jr, D. M. (2006). Microhabitat use, home range, and movements of the alligator snapping turtle, Macrochelys temminckii, in Oklahoma. The Southwestern Naturalist, 35-40.
  • Baker, S., Kessler, E., Darville-Bowleg, L., & Merchant, M. (2019). Different mechanisms of serum complement activation in the plasma of common (Chelydra serpentina) and alligator (Macrochelys temminckii) snapping turtles. PloS one14(6), e0217626.
  • Chaffin, K., Norton, T. M., Gilardi, K., Poppenga, R., Jensen, J. B., Moler, P., … & Mazet, J. (2008). Health assessment of free-ranging alligator snapping turtles (Macrochelys temminckii) in Georgia and Florida. Journal of wildlife diseases44(3), 670-686.
  • Jensen, J. B., & Birkhead, W. S. (2003). Distribution and status of the alligator snapping turtle (Macrochelys temminckii) in Georgia. Southeastern Naturalist2(1), 25-34.
  • Elsey, R. M. (2006). Food habits of Macrochelys temminckii (alligator snapping turtle) from Arkansas and Louisiana. Southeastern Naturalist5(3), 443-452.
  • Alhaboubi, A. R., Pollard, D. A., & Holman, P. J. (2017). Molecular and morphological characterization of a haemogregarine in the alligator snapping turtle, Macrochelys temminckii (Testudines: Chelydridae). Parasitology research116(1), 207-215.
  • Lescher, T. C., Briggler, J. T., & Tang-Martínez, Z. (2013). Relative abundance, population structure, and conservation of alligator snapping turtles (Macrochelys temminckii) in Missouri between 1993–1994 and 2009. Chelonian Conservation and Biology12(1), 163-168.
  • Holcomb, S. R., & Carr, J. L. (2013). Mammalian Depredation of Artificial Alligator Snapping Turtle (Macrochelys temminckii) Nests in North Louisiana. Southeastern Naturalist, 12(3), 478–491. doi:10.1656/058.012.0303
  • Trauth, S., Farris, J., & Rauschenberger, R. H. (2004). Incubation of alligator snapping turtle (Macrochelys temminckii) eggs in natural and agricultural soils. Applied Herpetology1(3-4), 299-309.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.