Hur lagrar skallerormar vatten? Använder de sina fjäll?

13 juli, 2020
Olika typer av ormar har anpassat sig till sin omgivning genom att dra maximal nytta av tillgängliga resurser. Med det i åtanke kommer vi idag att titta på hur skallerormar lagrar vatten.
 

Har du någonsin frågat dig själv vad ormar gör för att överleva i regioner där det knappt finns något vatten? Kan de ha ett system för att lagra denna viktiga vätska i sina kroppar? Svaret är ja. Skallerormar lagrar faktiskt vatten i sina fjäll för att överleva i ogästvänliga miljöer.

Vi tittar närmare på denna intressanta egenskap i den här artikeln. Men innan vi gör det kommer vi att berätta om några allmänna aspekter om ormar.

Klassificering av skallerormar

Först och främst är det viktigt att skilja mellan ormar, kobror och huggormar. Människor brukar använda dessa termer utan åtskillnad, men det finns skillnader mellan dem.

Uttrycket “ormar” avser underordnade reptiler (sauropsids). När vi pratar om ormar hänvisar vi därför till hela underordningen. Och inom denna underordning hittar vi både kobror och huggormar. Skallerormen är sedan ett släkte inom familjen huggorm.

Egenskaper hos skallerormar?

Crotalus-släkten omfattar totalt 32 kända arter med många underarter. Alla arterna har det typiskt triangulärformade huvudet och skallran som sitter i svansänden.

Andra fysiska egenskaper hos denna art är ögon med vertikala pupiller, rörformiga huggtänder som kan dras in samt en bred kropp. När det gäller skallran i svansen kan det hända att skallerormen har sönder eller tappar den, och ormungar har inte någon skallra.

Fjäll på en skallerorm.
 

Varje art visar upp särskilda mönster som är unika för deras hud. Bland färgvariationerna hittar vi brunt, grått och svart samt gräddfärgad, gul och oliv. Karakteristiska mönster för denna typ av orm inkluderar ränder, fläckar och diamantliknande mönster. Vissa arter har emellertid inte något karakteristiskt mönster.

Distribution och diet

Skallerormar är kallblodiga djur som går in i brumation under de kalla månaderna på året. Brumation är ett sovande tillstånd som liknar ett viloläge. Runt april, när våren anländer och för med sig varmare temperaturer vaknar skallerormen från sin vila. Ormen stannar nära sin håla i flera dagar efter att den har kommit ut.

Under brumationen håller sig ormen skyddad i sprickor vid steniga avsatser. På våren och sommaren rör sig dessa ormar mot livsmiljöer som är rika på föda. Skallerormen är ett nattligt djur som jagar olika rov, som vanligtvis är små gnagare. Efter att ormen har ätit håller den sig dold och inaktiv medans den smälter maten.

Dessa ormar lever i olika områden, från områden vid havsnivå ända upp till bergsområden på cirka 3000 meters höjd. Andra arter lever också i ökenområden.

Skallerormen är välkänd för att vara den giftigaste ormen i Nordamerika. Det finns dock andra skäl till varför detta djur är så intressant, förutom dess kraftfulla gift.

Hur använder skallerormar sina fjäll för att lagra vatten?

Den västra diamantskallerormen lever i den sydöstra delen av USA och har en exklusiv teknik för att överleva i detta torra klimat. Dessa skallerormar använder sina fjäll för att lagra vatten, och för att göra det ändrar de kroppens position.

 
Västlig diamantskallerorm

När skallerormar lagrar vatten i sina fjäll så plattar ormen ut sin kropp dorsoventralt och gör sig till en ihoprullad spole. På det här sättet kan ormen samla på sig så mycket vatten som möjligt, oavsett vilket fysiskt tillstånd vattnet är i (snö eller regn). Skallerormen kan med andra ord lagra vatten både från snö och regn.

När ormen samlar på sig vattendroppar drar ryggfjällen sig samman, vilket låter ormen dricka vattnet. Det är därför som dess kropp har en sådan specifik design som gör att skallerormen kan lagra vatten på det här sättet. Är det inte fantastiskt?

Hur upptäckte forskare att skallerormar lagrar vatten i sina fjäll?

En grupp forskare genomförde en studie av den västra diamantskallerormen. De fokuserade sin forskning på den rollen som ormens ryggfjäll spelar i vattenupptag.

Skallerorm dricker vatten och lagrar det i sina fjäll.
Fotografi: Eric Heisey | Flickr.com
 

För att lära sig hur denna uppsamlingsteknik fungerar använde forskarna sig av elektroniskmikroskop. Detta tillät dem att observera hur vatten påverkar huden hos dessa djur.

De kunde se närvaron av ett nätverk, eller labyrint, på ryggarna av dessa ormar. Forskare har också bekräftat denna funktion hos två andra arter av samma familj. Dessa är öken kungssnok (Lampropeltis splendid) och Pituophis catenifer.

Forskare studerade också beteendet hos dessa två ormar gällande uppsamlingen av vatten, och fann att det var annorlunda. Det är endast vissa arter av skallerormar som uppvisar detta beteende för att överleva i varma och torra miljöer.

Andra ormar som lever i öknen har utvecklat sina egna tekniker. Dessa tekniker gör det möjligt för dem att reglera sin vattenbalans även i torra klimat som öknen. Utvecklingen av denna metod för vattenlagring är en fantastisk naturlig strategi. Tack vare detta kan dessa ormar klara sig i ogästvänliga regioner som till exempel öknar.