Lär dig allt om den vanliga tvestjärten, en mycket märklig insekt
Den vanliga tvestjärten är en mycket märklig insekt som utmärker sig genom de rörliga bihang som hittas i slutet av buken och som liknar en tång. Dessutom är det en kosmopolitisk insekt som är mycket lätt att hitta i trädgårdar, på landsbygden och i städer.
Trots detta hör vi sällan något om den vanliga tvestjärten som inte har att göra med att den är antingen ett skadedjur eller en skadedjursbekämpare. Men frukta inte, här hittar du en fullständig beskrivning av dess biologiska uppbyggnad, så missa inget – du kommer att få reda på hur intressant den verkligen är!
Taxonomi och egenskaper
Den vanliga tvestjärten (tekniskt sett den europeiska tvestjärten) har det vetenskapliga namnet Forficula auricularia och tillhör precis som namnet antyder ordningen tvestjärtar, eller dermaptera, (en ordning av insekter som särskilt kännetecknas av en kniptång på buken) i familjen Forficulidae. Även om det finns omkring 70 arter inom denna taxonomiska familj kommer vi i den här artikeln endast att fokusera på just den vanliga tvestjärten.
Det finns dock något märkligt med klassificeringen av tvestjärtar. År 2020 avslöjade en artikel att de är kryptiska arter, det vill säga att deras DNA skiljer sig åt mellan flera arter som har samma utseende.
Dessa genetiska studier avslöjade att det som var känt som Forficula auricularia är åtminstone ett komplex av fyra morfologiskt nästan identiska arter: Forficula aeolica, Forficula mediterranea, Forficula dentata och Forficula auricularia.
Utan “tången” är tvestjärtens kropp 10 till 15 millimeter lång, platt och flexibel. Den uppvisar en tydligt identifierbar könsdimorfism då hanarnas tång är böjd och större än honornas, som är rak. Dessutom har de 10 segment på buken, medan honorna bara har 8.
Även om den mycket sällan ses flyga är den faktiskt en art som har funktionella vingar.
Den vanliga tvestjärtens livsmiljö
Denna art är vitt spridd i västra Asien, Europa och Nordafrika. Även om den är infödd i dessa tre regioner introducerades den också till Amerika och Australien i början av 1900-talet.
Dess livsmiljöer är mycket varierande. Den är lätt att hitta i trädgårdar, under barken på levande träd eller i döda stammar, under stenar och andra fuktiga skuggiga platser. Arten är en välkänd kosmopolitisk art, särskilt i klimat med små temperaturvariationer, som den tempererade zonen i Europa.
Den är en allätande insekt som huvudsakligen livnär sig på växter i sin omgivning. Den fungerar dock även som en rengöringsorganism eftersom den kan konsumera ruttnande material, både vegetabiliskt och animaliskt.
Det är här som kontroversen om dess skadedjurskaraktär eller skadedjursbekämpande karaktär uppstår. När den vanliga tvestjärten förökar sig okontrollerat på en plats kan den bli en skadegörare av grödor eftersom den tenderar att föredra skotten, och kan flyga upp till de högsta växterna. Men den används också för att döda skadedjur som bladlöss eftersom den gärna jagar dem som föda.
Den vanliga tvestjärten och dess beteende
Den är en nattaktiv insekt som vilar på mörka, fuktiga platser under dagtid. Det är intressant att notera hur den kan leva både ett solitärt liv och i kolonier, där det förstnämnda endast förekommer när honorna flyttar iväg under parningstiden.
Deras huvudsakliga form av kommunikation sker genom kemiska stimuli. Vuxna djur släpper ut feromoner för att hitta varandra under parningssäsongen, och dessa tas emot av kemiska receptorer på deras antenner. De har också facettögon och hår på antennerna som ger taktil information.
Tången används också till kommunikation, antingen under parning eller som en form av hot.
Reproduktion
Parningstiden för den vanliga tvestjärten börjar i september, då paren möts under jord för att para sig. Hanarna viftar med tången för att uppvakta honan, smeker henne med den och försöker ta tag i henne. Befruktningen av äggen sker inuti honan. Ibland kan en annan hane dyka upp under uppvaktningen, och då slåss båda om honan med hjälp av sina tänger.
Sent på vintern, när våren börjar komma, lägger honorna 30 till 55 ägg i en grop som grävts i marken. Detta är en art som tar hand om äggen och de unga tills de är självständiga vid 2 månaders ålder. Nymferna får i sitt första stadium mat av modern, men i det andra stadiet kan de leta efter sin egen mat.
Man har upptäckt att honorna också tar hand om övergivna ägg från andra av deras art.
Kände du till någon av dessa detaljer om tvestjärten? Vi dömer ofta och vi tycker att de inte ska få bo i vår närhet. De är dock mycket viktiga medlemmar i de ekosystem de lever i, så respekten för deras liv bör alltid prioriteras.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- González-Miguéns, R., Muñoz-Nozal, E., Jiménez-Ruiz, Y., Mas-Peinado, P., Ghanavi, H. R., & García-París, M. (2020). Speciation patterns in the Forficula auricularia species complex: cryptic and not so cryptic taxa across the western Palaearctic region. Zoological Journal of the Linnean Society, 190(3), 788-823.
- Forficula auricularia (European earwig). (s. f.). Animal Diversity Web. https://animaldiversity.org/accounts/Forficula_auricularia/
- Van Meyel, S., Devers, S., & Meunier, J. (2019). Love them all: mothers provide care to foreign eggs in the European earwig Forficula auricularia. Behavioral Ecology, 30(3), 756-762.
- Bourne, A., Fountain, M. T., Wijnen, H., & Shaw, B. (2019). Potential of the European earwig (Forficula auricularia) as a biocontrol agent of the soft and stone fruit pest Drosophila suzukii. Pest management science, 75(12), 3340-3345.