Ta reda på varför myggor biter vissa människor mer än andra

Myggor använder diverse strategier för att avgöra vilka de biter och vilka de inte ska bita. Ta reda på hur det går till i följande artikel.
Ta reda på varför myggor biter vissa människor mer än andra
Cesar Paul Gonzalez Gonzalez

Skriven och verifierad av Biolog Cesar Paul Gonzalez Gonzalez.

Senaste uppdateringen: 04 oktober, 2022

Myggor är så små att de ofta går oss obemärkta förbi. De är dock kända för att de lever på människors blod, så om vi inte upptäcker dem får vi ta konsekvenserna; obehag och klåda. Dessutom är det sant att myggor biter vissa människor mer än andra, och alla lider inte lika mycket av myggbett.

Även om det kan tyckas konstigt så väljer myggor sina byten utifrån vissa biologiska egenskaper. Detta är anledningen till att vissa människor har en tendens att bli bitna. Läs vidare för att ta reda på varför myggor biter vissa människor och inte andra.

Vilka är de, dessa myggor?

Myggor är en typ av små ryggradslösa djur som tillhör gruppen dipteraner (di=två, pteros=vingar). Deras kroppar är i genomsnitt mellan 3 och 6 millimeter långa och är indelade i tre delar: huvudet, bröstkorgen och buken. Dessutom har de två väldefinierade vingar som hjälper dem att flyga snabbt och smidigt.

I motsats till vad vissa tror så är det faktiskt bara honmyggorna som håller en diet som innehåller blod . För detta ändamål har de en modifierad mun som kallas proboscis, den har ett långsträckt utseende och kan tränga in i huden. Tack vare den använder de munnen som ett “sugrör” och suger blodet från sina byten.

Honorna måste äta, eller dricka, blod eftersom det innehåller proteiner som är viktiga för utvecklingen av deras ägg. Faktum är att de flesta arter lägger sina ägg direkt efter att de ätit eftersom de omedelbart kan dra nytta av näringsämnena. Deras storlek gör naturligtvis att de inte kan suga i sig så mycket, men 2 eller 3 milligram blod räcker för att lägga upp till 100 ägg.

En mygga sticker sitt offer.

Hur väljer myggor vem de ska bita?

Det är sant att myggor har en rad sammansatta ögon som gör att de kan se sin omgivning, men de använder inte detta sinne för att välja ut sina offer. I allmänhet styrs dessa insekter av de lukter som uppfattas av deras antenner, som talar om för dem vem som är det mest attraktiva bytet.

Myggor attraheras särskilt av feromoner, koldioxid, mjölksyra, ammonium, östradiol och andra ämnen som är en produkt av djurens ämnesomsättning. De flesta av dessa molekyler ackumuleras på huden i varierande mängder, vilket genererar en karakteristisk lukt som är unik för varje individ.

CO₂:s inblandning i att locka till sig myggor

Myggor upptäcker sina byten genom koldioxid (CO₂), eftersom människor avger denna förening efter att ha andats (utandning). Detta talar om för insekterna vilken väg de måste följa för att få sin mat, även om det inte är den enda avgörande faktorn för vem de biter. Sett på ett annat sätt fungerar det som en slags startsignal som färdas genom luften och indikerar närvaron av ett byte.

Det finns en del studier som tyder på att mängden CO₂ som en person avger är avgörande för om myggor lockas eller inte. Detta garanterar dock inte att de alla kommer att bita samma personer. Därför verkar det som om myggor tar hänsyn till andra faktorer när de beslutar om de ska bita en person eller inte.

Mjölksyrans inblandning i att locka till sig myggor

Mjölksyra som utsöndras i svett är ett av de viktigaste myggattraktionsmedlen. Denna förening är en produkt av epitelcellernas normala ämnesomsättning och finns därför i hela huden. Mängden mjölksyra som utsöndras av kroppen varierar dock beroende på hur många svettkörtlar en person har.

Detta innebär att ju fler svettkörtlar, desto större är risken att en person blir biten av myggor. Det enda problemet är att tätheten av dessa körtlar är starkt beroende av ännu inte fastställda genetiska faktorer.

Ämnen som påverkar människors lukt
En persons lukt är en produkt av en kombination av ämnen som finns på huden. Man uppskattar att minst 400 olika molekyler är inblandade, varav de viktigaste är karboxylsyror, aromatiska kolväten, estrar, ketoner och sulfider.

Att myggor dras till vissa personer förklaras ofta av skillnaden i deras lukt. Det har dock vid olika tillfällen visat sig att denna förutsättning inte är helt korrekt, eftersom varje myggart verkar ha sina egna preferenser.

Hos Aedes aegypti-myggor har man observerat en större attraktion till afroamerikaner än till kaukasier eller asiater. Å andra sidan visade arten Anpheles albimanus en större preferens för vuxna än för barn. Som man kan gissa attraheras varje myggart av vissa lukter, vilket gör det ännu mer komplicerat att identifiera vad som får dem att välja vem de biter.

Allt är inte ämnesomsättning

Ämnesomsättningen är inte den enda faktor som är inblandad i genereringen av varje människas särskilda lukt. Det finns vissa mikroorganismer som lever naturligt på huden och som kan få vissa ämnen att modifiera och förändra sin doft. Detta kan också visa sig vara en väsentlig faktor vid myggbett, även om det är något svårt att mäta vilken inverkan det har på deras beslut.

När man lider av en sjukdom kan faktiskt populationen av mikroorganismer på huden modifieras och förändra personens lukt tillfälligt. Följaktligen kan sannolikheten för att myggorna biter minska eller öka, även om allt beror på den patogena processen.

Som ni ser är det svårt att identifiera de komponenter som gör att myggorna biter en viss person mer, eftersom de förändras beroende på art. Eftersom detta är ett kontroversiellt ämne är det fortfarande en lång väg att gå för att nå en slutsats och skapa bättre sätt att förebygga myggbett.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Ruiz, N., Rincón, G. A., Parra, H. J., & Duque, J. E. (2018). Dinámica de oviposición de Aedes (Stegomyia) aegypti (Diptera: Culicidae), estado gonadotrófico y coexistencia con otros culícidos en el área Metropolitana de Bucaramanga, Colombia. Revista de la Universidad Industrial de Santander. Salud, 50(4), 308-319.
  • Torres-Estrada, J. L., & Rodríguez, M. H. (2003). Señales físico químicas involucradas en la búsqueda de hospederos y en la inducción de picadura por mosquitos. Salud pública de México, 45(6), 497-505.
  • Zhang, H., Zhu, Y., Liu, Z., Peng, Y., Peng, W., Tong, L., … & Cheng, G. (2022). A volatile from the skin microbiota of flavivirus-infected hosts promotes mosquito attractiveness. Cell, 185(14), 2510-2522.
  • Téllez, E. A. R. (2005). Human body odor, mosquito bites and the risk of disease transmission. Folia Entomologica Mexicana, 44(2), 247-265.

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.