Andningsproblem hos katter: vad man kan göra

Om din katt lider av andningsproblem kan det vara resultatet av en rad olika orsaker, från allergi till infektion. I denna artikel ska vi tala om andningsproblem hos katter.
Andningsproblem hos katter: vad man kan göra

Senaste uppdateringen: 22 oktober, 2019

Det är viktigt att veta att andningsproblem hos katter kan leda till allvarliga hälsoproblem. I denna artikel ska vi gå in i detalj om de olika orsakerna såväl som hur man bör agera.

Hur andas katter?

Innan vi går in på orsakerna och lösningarna så är det viktigt att veta hur katter andas. Om du upptäcker något märkligt kommer du på så sätt känna igen det och kunna agera snabbt.

Till skillnad från andra däggdjur, som hundar och människor, andas katter endast genom nosen. Deras luftvägar består av två separata delar: den övre och den nedre. Det innebär att kattens mun inte är en del av andningssystemet alls.

Här är några av symptomen vi bör hålla utkik efter:

  • Att försöka andas med öppen mun.
  • Väldigt snabb eller hackig andning.
  • Hosta och kontinuerliga nysningar.
  • Andra relaterade symptom inkluderar obehag, feber och flytningar från näsan.
Katt hos veterinären

Om du märker av dessa symptom relativt regelbundet så måste du agera snabbt. Den bästa lösningen är givetvis att åka till veterinären.

Andningsproblem hos katter: orsaker

Det finns ett antal orsaker som kan påverka en katts andning. En av de vanligaste och mest huvudsakliga orsakerna är en uppsättning sjukdomar som drabbar luftrören.

Vanligtvis grundas detta i ett av två virus: herpesvirus och felint calicivirus (FCV).

Dessa virus attackerar de övre luftvägarna – inklusive ögon, näsa, mun, tunga och hals. Utöver att orsaka andningsproblem resulterar det även i irritation, vilket i sin tur leder till ökad produktion av saliv, slem och tårar.

Dessa kroppsvätskor kan sedan infektera andra djur med samma virus. Denna typ av överföring gör katter som lever i grupper eller på katthem väldigt sårbara. Om de inte behandlas kan dessa tillstånd vara dödliga.

Felin astma är ytterligare en av de vanligaste orsakerna till andningsproblem hos katter. Det tenderar att orsakas av en inflammation av bronkiolerna på grund av en skadlig eller irriterande substans.

Felin astma orsakar andningsproblem, intensiv hosta och högljudd andning.

Katt med andningsproblem

Som vi nämnde ovan finns det många orsaker till detta problem. Nedan är en kort summering:

  • Allergier hos katter kan påverka deras andning.
  • Det finns vissa parasiter, som lungmask, som infiltrerar kattens andningsapparat.
  • Om katten av misstag har svalt ett föremål kan det också påverka andningen.

Vad bör jag göra om min katt har andningsproblem?

Det bästa du kan göra i dessa fall är att ta katten till veterinären direkt. Många av problemen kan snabbt bli väldigt allvarliga. Ju snabbare du agerar desto bättre chans att katten återhämtar sig helt.

När du träffar veterinären kommer denne ta medicinska åtgärder beroende på orsaken till problemet. I vissa fall kan antibiotika eller andra speciella läkemedel vara nödvändiga.

Vid felin astma kan din veterinär till exempel ordinera en inhalator.

Som kattägare finns det inte särskilt mycket man kan göra utöver att ta preventiva åtgärder. Dessa inkluderar att stärka kattens immunförsvar, ge den bra mat och ge den alla nödvändiga vaccinationer.

Detta kanske intresserar dig
All nödvändig information om kattens matsmältningssystem
My AnimalsLäs det My Animals
All nödvändig information om kattens matsmältningssystem

Idag tar vi upp viktig information om kattens matsmältningssystem, och går igenom hur det är uppbyggt och eventuella sjukdomar.



  • Gómez, N., Pisano, P., Castillo, V., & Fontanals, A. (2012). Asma felino: fisiopatología, diagnóstico y tratamiento. InVet14(2), 191-207.
  • Cohn, L. A. (2011). Feline respiratory disease complex. The Veterinary clinics of North America. Small animal practice41(6), 1273-1289.
  • Azócar, L., Tamayo, R., & Thibaut, J. (2008). Estudio retrospectivo de las enfermedades respiratorias en felinos diagnosticadas clínicamente en el Hospital Veterinario de la Universidad Austral de Chile, Valdivia, durante el período 1997-2004. Archivos de medicina veterinaria40(3), 289-294.