Vad menas med termen paraplyart?
Naturskyddsåtgärder är ett känsligt ämne eftersom det är nödvändigt att ta itu med en mängd olika faktorer som är svåra att kontrollera, och dessa beror inte bara på människans destruktiva handlingar. Många försök att återställa ett ekosystem har misslyckats på grund av att andra aspekter har hamnat i obalans under processens gång. Det är här idén om specifika arters agerande som paraplyart kommer in i bilden.
Det är möjligt att du utifrån själva namnet har en uppfattning om deras funktion: arter som tar andra under sitt skydd och skyddar dem när det gäller bevarande. Vi vill berätta om detta begrepp på följande rader eftersom det är en av de mest effektiva strategierna när det gäller att fördela insatser och ekonomiska medel.
Vad är en paraplyart?
Paraplyarter är de arter som väljs ut för att stå i fokus för insatserna för att bevara ett ekosystem. Detta beror på att man genom att skydda just den arten också får en positiv effekt på andra arter i samma livsmiljö.
Begreppet är inte nytt: det myntades 1984 vid Stanford University och definieras som “en art vars minimikrav på areal är minst lika fullständiga som resten av det samhälle som man vill skydda”.
Paraplyarter väljs därför inte enbart ut grund av deras funktion i ekosystemet (vilket ofta är nog så viktigt), utan på grund av deras behov. Med andra ord är det arter vars krav är breda och varierande samt komplexa, så att det krävs ingripanden på många nivåer för att säkerställa deras överlevnad.
Krav för att en art ska kunna katalogiseras som en “paraplyart”
Innan en plan för artens bevarande kan upprättas är en studie av ekosystemet nödvändig. När man identifierar det inbördes förhållandet mellan arterna finner man också deras behov och därmed kriterierna för att betrakta en art som en paraplyart för de andra. Dessa är:
- Det område som paraplyarten behöver måste vara tillräckligt stort för att även omfatta områden med andra arter som ska skyddas.
- Paraplyartens ställning i näringskedjan måste vara viktig för att kontrollera populationerna.
- Artens sällsynthet samt dess bevarandestatus och egen risk för utrotning är också kriterier som ska beaktas.
- Att ha en viktig roll som konkurrent eller rovdjur för andra arter. Dessa beteendeaspekter får inte glömmas bort vid urvalet.
Tillämpningar av tekniken med en paraplyart
Att välja paraplyart är inte bara användbart för att optimera bevarandet, utan har även andra användbara tillämpningar. Några av dem är följande:
- hitta optimala platser för att skapa naturreservat
- studera på djupet ekosystemens sammansättning samt deras struktur
- skapa ekologiska korridorer för att koppla samman fragmenterade livsmiljöer
- göra inventeringar av flora och fauna
- lokalisera geografiska områden som kräver brådskande åtgärder.
Att allokera insatser för att bevara en paraplyart är ett mycket effektivt sätt att skydda flera arter på kort tid.
Exempel på paraplyarter
Om vi tar Spanien som exempel är den mest kända paraplyarten panterlon (Lynx pardinus), följt av kejsarörnen. Båda arterna påverkar små djurpopulationer som insekter och groddjur, men även växter. De epidemier av myxomatos och viral hemorragisk sjukdom som den iberiska kaninen drabbades av hade en allvarlig inverkan på bevarandet av kaninerna (eftersom de utgör en viktig del av deras föda).
Utsättning av kaniner för att återbefolka Medelhavsskogarna ingick därför i planen för bevarande av panterlon och kejsarörnen. För att undvika den frekventa trafikdödligheten har man dessutom byggt en mängd korridorer för underjordiska vägar, som även används av andra arter.
Men denna strategi tillämpas även i många andra ekosystem. Här följer några andra paraplyarter:
- Däggdjur: Jaguar (Panthera onca), glasögonbjörn (Tremarctos ornatus), tapir (Tapirus terrestris), svart noshörning (Diceros bicornis) och sjöko (släktet Trichechus).
- Fåglar: Kungsörn (Aquila chrysaetos), tjäder (Tetrao urogallus), fläckuggla (Strix occidentalis) och magellanspett (Campephilus magellanicus).
- Reptiler: Orinocokrokodil (Crocodylus intermedius), karettsköldpadda (Eretmochelys imbricata) och podocnemis (Podocnemis arrau).
Som du kan se är artbevarande inte bara begränsat till att öka antalet djur eller växter i en viss art, utan det tar också hänsyn till hela ekosystemet. Och det är inte så konstigt, eftersom allt i naturen är sammankopplat och harmoniserat, även vi med vår ofta välvilliga påverkan. Därför upprepar vi en fras som ofta används i dessa sammanhang: att ta hand om dem är att ta hand om oss.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Catalá, E. I. (2011). Los conceptos de especies indicadoras, paraguas, banderas y claves: su uso y abuso en ecología de la conservación. Revista Inter Ciencia, Volumen 36(1), pp: 32-36.
- Roberge, J. M., & Angelstam, P. E. R. (2004). Usefulness of the umbrella species concept as a conservation tool. Conservation biology, 18(1), 76-85.
- Berger, J. (1997). Population Constraints Associated with the Use of Black Rhinos as an Umbrella Species for Desert Herbivores: Restricción de Poblaciones Asociadas con el Uso de Rinocerontes Negros como “Sombrilla de Especies” para Herbívoros del Desierto. Conservation Biology, 11(1), 69-78.