Intressanta fakta om insektsätande små däggdjur

Insektsätande små däggdjur är allt som namnet antyder. Men även om insekter många gånger inte räcker för att tillgodose dessa djurs behov helt och hållet, utgör de huvuddelen av deras föda.

Skriven och verifierad av Veterinär Érica Terrón González.

Senaste uppdateringen: 27 december, 2022

Insektsätande små däggdjur äter inte nödvändigtvis en diet bestående av uteslutande insekter. De kompletterar ofta sin kost med både maskar, fisk och grönt. Många av dessa små däggdjur är dock beroende av insekter som en grundläggande del av kosten. Det finns dock andra som har en mer varierad diet som de kompletterar med protein från insekter. Detta gäller särskilt under parningssäsongen.

Små insektsätande däggdjur utgör en av de mest talrika däggdjursgrupperna i världen. Tack vare deras lilla storlek och produktiva natur kan de lätt föröka sig.

Insektsätande små däggdjur: allmän information

Nästan alla små insektsätande däggdjur är nattaktiva och sover på dagen. Därför tenderar deras syn att inte vara särskilt skarp. De har dock vissa försvarsmekanismer som kompenserar för deras dåliga syn. Ett par exempel är piggar eller körtlar som utsöndrar obehagligt doftande ämnen. Båda vilka är till nytta i mörkret.

Vilka insektsätande små däggdjur kan vi hitta i naturen?

De många olika sorterna av näbbmöss

Näbbmöss ingår i familjen Soricidae och innehåller allt från den vanliga näbbmusen, till den större husnäbbmusen (Crocidura russula), och den mindre dvärgnäbbmusen (Sorex minutissimus) samt många andra arter … Dessa små däggdjur utgör en mycket varierad grupp av djur.

Ett av de mest intressanta fakta om näbbmöss har att göra med deras ungar. Efter att näbbmusungarna har öppnat sina ögon och fått päls kan man se dem vandra i karavan tillsammans mot nya revir. De biter tar i svansroten på familjemedlemmen framför sig och håller på så sätt ihop.

Talpidae-familjen: En annan grupp insektsätande däggdjur

Den mest populära representanten i denna familj av däggdjur är mullvaden. Vi känner igen dessa djur på deras tänder, deras robusta och halvcylindriska kroppar och de kraftfulla klorna som de använder för att gräva.

Mullvadarna lever i fullständigt mörker och har därför mycket små och ibland obefintliga ögon. Mullvadar har en snabb metabolism och äta så ofta att de dör om de går mer än 12 timmar utan mat. I själva verket måste de äta tre gånger sin vikt av mat varje dag.

En av de märkligaste arterna i Talpidae-familjen är stjärnmullvaden (Condylura cristata) som finns i Nordamerika. Dess långa nos slutar i en ring av köttfärgade tentakler. Denna konstiga och något groteska kroppsdel kan öppnas, stängas, krusas och skakas. Stjärnmullvaden använder sin unika nos för att känna sig omkring och upptäcker på så sätt maskar och larver som den kan äta.

Det märkliga fallet med igelkotten

Igelkotten har en kropp som är skyddad av långa och täta taggar. Så när detta djur rullar ihop sig blir den till en taggig boll som skyddar dess mest utsatta delar av kroppen från rovdjur. Detta, som lätt kan få den att verka som ett försvarslöst litet djur, står i stark kontrast med det faktum att igelkotten är en skräck för ormar:

• Igelkotten är immun mot ormgift
• Den är snabbare och smidigare än ormen
• Den har mycket effektiva instinkter mot reaktionerna från sin fiende

Haitisnabelslidmusen är ett intressant däggdjur

Haitisnabelslidmusen – Solenodon paradoxus– är endemisk till Dominikanska republiken och Haiti. Detta intressanta djur ligger tyvärr inom riskzonen för att utrotas. Haitisnabelmusen har ett väldigt konstigt utseende – den liknar en fet råtta så långt som storlek och utseende går, men den har en nos som är väldigt lång för en så kort kropp.

Haitisnabelmusens päls är gul framtill och svart baktill. Detta djur gömmer sig och sover under dagen, för att sedan komma fram vid solnedgången för att jaga maskar, insekter, amfibier, blötdjur osv. Däggdjuret har ihjäl sitt byte med sina klor innan det stoppar det i munnen, och avger samtidigt skrämmande läten.

Insektsätande små däggdjur på den iberiska halvön

Bisabnäbbmusen (Galemys pyrenaicus) ser ut som en näbbmus men tillhör faktiskt familjen mullvadsdjur. Detta lilla däggdjur har dock vissa anatomiska egenskaper som skiljer den från mullvaden. Till exempel så har dess fötter delvis simhud.

Bisabnäbbmusen är en vattenlevande insektsätare som bor längs floder och strömmar samt vid stränderna av sjöar och dammar på den iberiska halvön. Den använder andra djurs hålor eftersom den inte kan gräva själv.

Kan insektsätande små däggdjur bli skadedjur?

De fem grupperna av insektsätande små däggdjur som vi har nämnt i dagens artikel är mycket utbredda i naturen. Dessutom är de väldigt viktiga på ekologisk nivå eftersom de utgör en del av planetens biologiska mångfald. Tilläggningsvis så hjälper de till att hålla insektsplågor under kontroll.

Men problemet är dock att de själva också har potential att bli skadedjur, med tanke på deras stora förmåga att reproducera sig.