Neospora caninum hos hund: Orsaker, symptom och behandling
Neospora caninum är en parasit som tillhör subklassen coccidia (Coccidiasina) och den använder hästar, nötkreatur och andra däggdjur som värdar. De ger upphov till en smittsam sjukdom, som går under namnet neosporos hos hundar. Hunddjur är de enda permanenta värdarna, så patogenen etablerar sig vanligtvis i deras muskelvävnader i form av vävnadscystor.
I allmänhet är många av de infekterade hundarna asymptomatiska, men särskilt valpar kan ha en mycket dålig prognos. Läs vidare om neosporos hos hundar och hur man ställer en korrekt diagnos.
Vad innebär Neospora caninum hos hund?
Som vi tidigare nämnt är orsaken till denna infektion Neospora caninum, som är en intracellulär parasit. Fram till nyligen trodde forskare att hundar var den enda definitiva värden, men studier avslöjade att andra hunddjur, som prärievarg, gråvarg och dingo också kan vara slutgiltiga värdar.
Veterinärwebbplatser uppskattar att förekomsten av parasiten – antalet infekterade hundar i en viss population – varierar från 0 till 100%, beroende på region. I Sverige tyder en studie från 1994 på att förekomsten är så låg som 0,5% i hundpopulationen, medan uppskattningar från USA tyder på att cirka 7% av alla hundar i vissa områden där testar positivt. I England ligger förekomsten mellan 5,5-23,6%.
Lösa hundar och de som är i kontakt med boskap är mer benägna att bli smittade.
Parasiten har tre former beroende på stadierna i livscykeln. De är följande:
- Oocyster: En analog till ägg som bildas i hundens tarmkanal och utsöndras i avföringen.
- Takyzoiter: De smittsamma formerna som sprider sig från oocyster när de kommer in i en hund.
- Bradyzoiter: Som skapar cystor i djurets muskler.
Symptom på Neospora caninum hos hund
Som vi har sagt uppvisar många smittade hundar aldrig några symptom. Tyvärr, kommer vissa vuxna hundar och framför allt valpar att vara mer benägna att utveckla allvarliga kliniska tecken. Dessa tecken är resultatet av takyzoiter som orsakar inflammation och nekros i drabbade vävnader.
På grund av detta är de vanligaste symptomen neuromuskulära. Bland dem hittar vi följande:
- Det typiska symptomen på infektionen förekommer hos valpar under 6 månader. Dessa kan orsaka förlamning i bakbenen, vilket följer ett uppåtgående mönster. Detta kliniska tecken börjar vanligtvis dyka upp vid 3-9 veckors ålder.
- Utbredd muskelatrofi som även denna sker i ett uppåtgående mönster. Bakbenen är vanligtvis mer påverkade än frambenen i början.
- Svårigheter att sälja, förlamning i käkarna och markant livmoderhalssvaghet kan följa.
- Andra komplikationer inkluderar lunginflammation, kramper, anorexi, svaghet, myokardit och i värsta fall döden.
- Hos valpar som är symtomatiska är muskelatrofi progressiv och resulterar i kontinuerlig sammandragning av de drabbade musklerna. När denna kliniska bild visar sig är prognosen mycket dålig.
Behandling
Vi måste komma ihåg att det hittills inte finns någon 100% effektiv behandling. Vissa typer av antibiotika som man kan administrera till valpar har visat sig vara framgångsrika, men medicinering garanterar inte djurets överlevnad. Clindamycin är det läkemedel som man rekommenderar från 3 veckors ålder och upp till 2 månader i nästan alla fall.
I allmänhet tenderar vuxna hundar att svara bättre på behandling än valpar. När neuromuskulära kliniska symptom uppträder hos djuret kommer dock prognosen att vara extremt dålig.
Om behandlingen sätts in snabbt och administreras innan förlamning börjar förbättras prognosen något.
Förebyggande av Neospora caninum hos hundar
Eftersom det inte finns någon slutgiltig behandling är den bästa åtgärden att förhindra sjukdomen. Veterinärwebbplatser informerar oss om att dräktiga hundar kan överföra patogenen till sina valpar via moderkakan, så vi måste vara mycket försiktiga med dräktiga tikar.
I allmänhet får hundar sjukdomen genom att upprätthålla nära kontakt med kött- eller nötkreatur vars vävnader har bradyzoiter. Veterinärer vet fortfarande inte om oocysterna i miljön också är smittsamma för hundar – även om de är det för boskap. Av denna anledning är det bästa sättet att begränsa kontakten med boskap så mycket som möjligt.
Som du kanske har märkt går Neospora caninum hos hundar ofta obemärkt förbi, men när det börjar manifestera sig kan det vara dödligt. Om det finns tecken på sjukdomen i din region, begränsa hundens kontakt med boskap och landsbygdsmiljön. Vid infektionssjukdomar är det alltid bättre att förebygga än att bota.
Den här artikeln kan kanske intressera dig …
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Neosporosis, capcvet.org. Recogido a 21 de diciembre en https://capcvet.org/guidelines/neosporosis/
- Dubey, J. P., & Lindsay, D. S. (1996). A review of Neospora caninum and neosporosis. Veterinary parasitology, 67(1-2), 1-59.
- Dubey, J. P., Schares, G., & Ortega-Mora, L. M. (2007). Epidemiology and control of neosporosis and Neospora caninum. Clinical microbiology reviews, 20(2), 323-367.
- McAllister, M. M., Dubey, J. P., Lindsay, D. S., Jolley, W. R., Wills, R. A., & McGuire, A. M. (1998). Rapid communication: Dogs are definitive hosts of Neospora caninum. International journal for parasitology, 28(9), 1473-1479.