Nektarsugande fåglar som du kanske inte känner till
I de tropiska och tempererade regionerna på planeten finns det många nektarsugande eller nektarätande fåglar. Några av de mest representativa fåglarna i denna grupp är solfåglarna (familjen Nectariniidae) i Afrika och honungsätande fåglar (familjen Meliphagidae) i Australien. I neotropiska, eller tropiska regioner på den amerikanska kontinenten, är att livnära sig på nektar begränsat till fåglar av familjen Trochilidae, även känd som kolibrier. Inom denna familj finns det cirka 300 registrerade arter.
Det finns dock referenser till andra arter som inte tillhör denna familj som också verkar dricka nektar. Fortsätt läsa för att lära dig mer om dessa nektarsugande fåglar som du kanske ännu inte känner till!
Vad är nektar?
För att förstå hur dessa intressanta fåglar lever måste du först och främst förstå vad nektar är och varför det är så näringsrikt för dessa fåglar. Det är dock viktigt att betona att ingen fågel kan livnära sig uteslutande på nektar, eftersom den saknar flera essentiella aminosyror.
Nektar är en utspädd produkt som huvudsakligen består av socker, särskilt sackaros. Ibland innehåller den också polysackarider, aminosyror och lipider. Nektarproducerande växter använder den uteslutande som en strategi för att locka till sig pollinatörer.
Växter som fåglar pollinerar har vanligtvis röda blommor (den färg som fåglar ser bäst) och de saknar lukt. När fågeln närmar sig för att suga i sig nektar så fastna pollen på den, som den kan lämna av på nästa blomma som den besöker. På detta sätt främjar dessa fåglar pollinering av växterna.
Intressanta fakta om nektarsugande fåglar
Som du kan gissa är nektarsugande fåglar utformade för att äta detta ämne, såväl som att smälta det. En diet som exklusivt fokuserar på nektar ger dock mycket allvarliga brister hos fåglarna. Därför måste de också äta små mängder insekter för att komplettera sin kost. Nektarsugande fåglar har dock följande gemensamt:
- Nektarätande fåglar har långa, smala näbbar, varav några också kröker sig något nedåt.
- Tungan är vanligtvis mycket lång, med utbuktningar. Dessa utbuktningar ökar ytarean och underlättar extraktionen av nektar.
- Matsmältningssystemet hos dessa fåglar är mycket kort. Dessutom är fågelmagen (den muskulösa delen av magen som är högt utvecklad hos gräsätande fåglar) liten och inte särskilt muskulös.
- Nektarsugande fåglar saknar den typiska tarmkanalen som andra fåglar har.
- Nektar bryts snabbt ned och producerar en stor mängd urin. För att undvika förlust av elektrolyter under natten sätter vissa nektarätande fåglar sin njurfunktion i pausläge.
- För att få de näringsämnen som nektar inte ger, spenderar dessa fåglar en del av sin tid på att leta efter mjuka leddjur.
- Unga nektarsugande fåglar äter en diet baserad på leddjur, som sedan ändras till en diet baserad på nektar när de växer och mognar.
Nektarsugande fåglar: Olika arter
Nedan berättar vi om några av de mest spektakulära arterna av nektarsugande fåglar, liksom några intressanta fakta om deras ursprung och livsstil.
Malakitsolfågel
I sydöstra Afrika hittar vi en av de vackraste nektarsugande fåglarna, nämligen malakitsolfågeln (Nectarinia famosa). Den tillhör gruppen solfåglar som, till skillnad från kolibrier, slår sig ned på växten för att äta.
Under häckningssäsongen får solfågelshanarna en mycket ljus grönblå färg under solens strålar. Dessutom blir två av svansfjädrarna upp till 10 cm långa. Den föder främst på nektar, men jagar också insekter.
Variabel solfågel
Variabel solfågel (Cinnyris venustus) är en annan solfågel i familjen Nectariniidae. Med sitt ljusgula bröst och blå kropp, som ändrar ton under solens ljus, lockar hanen potentiella honor. Honor har, å andra sidan, en mer diskret färg, även om de också har ett gult bröst.
Den här fågeln är en expert på att bygga bon som den sedan placerar upphängt i trädgrenarna. Liksom andra nektarsugande fåglar ökar den sitt insektsintag under häckningssäsongen.
Vitögd honungsfågel
Den vitögda honungsfågeln (Phylidonyris novaehollandiae) är en fågel som är endemisk till södra Australien. Hanar och honor är mycket lika varandra, med en svart kropp som har en vit strimma. Dessutom har en del individer gula vingar och en del har vita irisar.
Dessa fåglar lever vanligtvis i stora grupper för att undvika predatorer, även om uppfödningen av ungar äger rum i monogama par. De är inte strikt nektarsugande fåglar, eftersom de också äter leddjur som till exempel syrsor och spindlar. Dessutom föder de på sockret som utsöndras av vissa psyllidinsekter.
En av de konstigaste nektarsugande fåglarna: Hjälmmunkskata
Den här fågeln bor i de tropiska skogarna nära Queenslands, Australien. Om man enbart skulle hålla de allmänna fysiska egenskaperna hos nektarsugande fåglar i åtanke, skulle hjälmmunkskatan inte vara inkluderad. Hjälmmunkskatan är nämligen inte en särskilt attraktiv fågel.
I själva verket saknar huvudet praktiskt taget fjädrar, vilket lämnar den svarta huden exponerad. När vi pratar om resten av kroppen så är den täckt av en ljusbrun fjäderdräkt. Näbben är mycket bredare än resten av de fågelarterna som livnär sig på nektar. Den har dessutom en utbuktning som man tror spelar en viss roll under parningstider.
Likt resten av fåglarna i denna grupp föder den främst på blommors nektar. Eftersom den inte har fjädrar i ansiktet, upprätthåller den bättre hygien och hindrar nektar från att fastna vid fjädrarna.
Grön eremit
Den gröna eremiten (Phaethornis guy) tillhör en underfamilj av familjen Trochilidae, till vilken kolibrier också tillhör. Vad som gör att denna grupp särskiljer sig, är att den här arten har en speciell böjd näbb, sammanfogade fingrar och särskilt långa svansfjädrar.
Den gröna eremiten bor närmare bestämt i de fuktiga skogarna i Colombia, Venezuela, Costa Rica, Ecuador, Panama och Peru. Den bor på höga höjder, mellan 800 och 2000 meter.
Som namnet antyder är fjädrarna som täcker hela kroppen av dessa fåglar gröna. Precis som kolibrier så fortsätter gröna eremiter att konstant flyga medan de suger nektar från blommorna.
Bevarandet av nektarsugande fåglar
I de flesta fall är bevarandestatusen för många nektarsugande arter okänd. Det eftersom dessa fåglar tenderar att vara väldigt svårfångade, snabba och skygga djur. Men den ständiga förstörelsen av miljön skadar självklart också denna fågelpopulation. Andra betydande hot mot dessa fåglar är fragmentering av livsmiljöer, konvertering av skog till grödor, vägbyggande och olaglig avverkning av skog.
Det är viktigt att veta att många av dessa fåglar har utvecklats tillsammans med specifika växtarter. Om dessa försvinner har nektarsugande fåglar ingenstans att få sin nektar från.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- BirdLife International. 2016. Phylidonyris novaehollandiae. The IUCN Red List of Threatened Species 2016: e.T22704361A93964734
- BirdLife International. 2018. Nectarinia famosa. The IUCN Red List of Threatened Species 2018: e.T22717979A132114939.
- Estévez Varón, J. V., & Castaño-Villa, G. J. (2014). riQueZa y aBundanCia de aVes fruGíVoras y neCtaríVoras en una PlantaCiÓn de aliso (Alnus acuminata) y un BosQue seCundario en los andes Centrales de ColoMBia. BOLETÍN CIENTÍFICO CENTRO DE MUSEOS MUSEO DE HISTORIA NATURAL Vol. 18 No., 67.
- Miller, R. S. (1937). The Helmeted Friar-bird. Emu-Austral Ornithology, 36(4), 249-253.
- SMITH-RAMÍREZ, C. E. C. I. L. I. A., & Armesto, J. J. (1998). Nectarivoría y polinización por aves en Embothrium coccineum (Proteaceae) en el bosque templado del sur de Chile. Revista Chilena de Historia Natural, 71(1), 51-63.
- undefined. 2018. Cinnyris venustus. The IUCN Red List of Threatened Species 2018: e.T22717826A131882422