Allt om den fantastiska jättebältan. Känner du till den?

Den fantastisk jättebälten är ett stort djur som lever i stora delar av Sydamerika. Den är utrotningshotad p.g.a. tjuvjakt och förlust av sin naturliga hemvist.
Allt om den fantastiska jättebältan. Känner du till den?

Senaste uppdateringen: 18 juli, 2019

Den fantastiska jättebältan är ett djur från Dasypodidae-familjen och dess vetenskapliga namn är Priodontes Maximus.

Den fantastiska jättebälten kommer från olika Sydamerikanska länder och är den största bältan i världen. Dess namn refererar till dess starka skal, som täcker en stor del av kroppen.

Egenskaper hos den fantastiska jättebältan

Den kan väga mellan 19 och 32 kg. Den kan också bli 76 till 100 cm mellan nosen och änden på svansen, och har ett litet och tjockt huvud med plattor längs ryggen. Jättebältan har spridda öron med plattor mellan dem. Den har ett konformat och köttfärgat hårlöst ansikte. Detta djur har ca 100 tänder som ser likadana ut.

Magen är bar men resten av kroppen är täckt av små, flexibla skal. Skalet utgörs av små, grå plattor med gulaktig färg mot de lägre kanterna. Den har även väldigt starka klor som kan bli 20 cm långa, speciellt på frambenen.

Tungan utsöndrar en substans som gör att den kan fånga insekter, vilka är dess huvudföda. Den har ett bra luktsinne, men de andra sinnena är inte så värst starka. Faktum är att den inte kan skilja på färger, men det göra inget eftersom det är ett nattlevande djur.

Jättebälta i naturen.

Utbredning och hemvist

Den fantastiska jättebältan lever på olika platser i Sydamerika, från Colombia till norra Argentina, Venezuela och Guyana. De lever främst nära Amazonfloden.

Jättebältan föredrar tropiska skogar och savanner. Den kan dock lätt anpassa sig till en rad olika ekosystem. Experterna har hittat den på platser vid 500 m höjd ovanför havsytan. Oavsett vilket område den lever i så lever den för det mesta i de utrymmen som den har grävt ut under marken.

Förökning och beteende

Den blir dräktig på sommaren och det varar i under ungefär fyra månader. Den föder endast en eller två ungar, som får dia under de första månaderna innan de anpassar sig till annan föda. Jättebältan blir könsmogen vid 9-12 månaders ålder.

Det är ett nattlevande djur som lever för sig självt under marken. Det kan förflytta sig över tre kilometer för att leta efter mat. Trots dess stela utseende så är det ett väldigt smidigt djur som både kan röra sig och gräva snabbt. Den kan också stå på bakbenen samtidigt som den vilar på svansen. Detta låter den nå upp för att äta termiter och även hota rovdjur.

Då den är så stor och har en så pass stark bepansring, behöver den inte gömma sig helt i skalet, till skillnad från andra bältor.

När det gäller kosten så äter den främst myror och termiter. Den äter dock även maskar, spindlar, ormar och larver.

Jättebälta i mörkret.

Är den fantastiska jättebältan utrotningshotad?

Denna bälta anses vara utrotningshotad. Den är hotad i Colombia, Paraguay, Argentina, Peru och Ecuador, men anses redan var utrotad i Uruguay. Den är även hotad i Venezuela, och där klassificerades den som en skyddad art 1983. 1996 infördes det ett jaktförbud mot bältan.

Den fantastiska jättebältan är ett sårbart djur. Den har en låg reproduktiv förmåga och har väldigt specialiserade matvanor då den föredrar myror och termiter. Det totala antalet är okänt men experterna tror att det finns sex individer per 100 kvadratkilometer.

Den är också hotad p.g.a. jakt och eftersom den har förlorat alltmer av sin naturliga hemvist. Då bältans kött innehåller mycket protein så jagas den ofta, vilket har gjort att en stor del av populationen gått förlorad.

Ett annat hot är den illegala jakten, där skalet säljs till samlare, men det är svårt att uppskatta hur många bältor detta rör sig om. Vissa stammar i Amazonas använder även deras hovar som utsmyckning.

Detta kanske intresserar dig
Ta en titt på arten viscacha och lär dig var den finns
My AnimalsLäs det My Animals
Ta en titt på arten viscacha och lär dig var den finns

Lagostomus maxmus är det vetenskapliga namnet på arten Viscacha, en stor gnagare som lever i vissa delar av Sydamerikas stäpper.



  • Superina, M., Abba, A.M., Porini, G. y Anacleto, T.C.S. (2009). «Priodontes maximus». Lista Roja de especies amenazadas de la UICN.
  • Wilson, D. E. y D. M. Reeder (Eds)(2005). Mammal Species of the World – A Taxonomic and Geographic Reference. Third edition.