Allt om duvors beteende
Duvor (från familjen Columbidae) omfattar en rad fåglar, t.ex. gourinae och turturduvor, och utgör sammanlagt 308 arter. De har varit en del av människans liv sedan urminnes tider. Från religiösa symboler till vetenskapliga studier av duvors beteende har dessa bevingade djur följt oss sedan kulturens början.
Trots att vi ser dem varje dag i stads- och landsbygdsmiljöer skulle du inte förstå deras stora intelligens och inlärningsförmåga om du inte undersökte dem noggrant. Det är därför vi har skrivit den här artikeln för dig, bara för att du ska lära känna dem lite bättre.
Duvors sociala beteende
Duvor rör sig, som du kanske har sett, i flockar som består av flera individer. Inom varje grupp upprättas en välstrukturerad hierarki genom att hacka på varandra, men vi kan också iaktta horisontella relationer mellan medlemmarna. Man har faktiskt observerat att de två organisationsformerna, hierarkisk och egalitär, kan växla beroende på behov.
Agonistiskt beteende förekommer också bland duvor, särskilt när de äter. Om en dominant fågel ser att en annan försöker ta dess mat kommer den att försvara sig. Den kan göra detta genom att resa sina nackfjädrar som en varning, eller så kan det leda till ett våldsamt slagsmål, där de tar tag i varandras näbbar och slår varandra med vingarna.
Territoriellt beteende är också vanligt, särskilt bland hanarna. Detta är känt som “rättigheten att sitta“. Territoriet är markerat beträffande vilka grenar varje duva ska vila på under natten.
Duvors beteende i samband med fortplantning
Duvor är huvudsakligen monogama, eftersom man ibland ser samma par vid olika fortplantningsperioder. Man kan observera flera faser när de skapar ett förhållande:
- Uppvaktning: Hanen utför en parningsdans som består av att burra upp fjädrarna, slänga med stjärten och röra sig i cirklar runt honan. Den avger en specifik vokalisering, som påminner om en vaggvisa, för denna ritual.
- Godkännande: Om honan godkänner honom som partner kommer hon att närma sig hanen och höja stjärten samtidigt som hon sänker på huvudet. Denna uppvaktnings- och parningsprocess kan ske många gånger under en vecka.
- Häckning och ruvning: Föräldraomsorgen är jämlik, eftersom både hanar och honor ruvar och tar hand om ungarna när de kläcks.
Duvornas flygning
Hierarki och egalitär organisation återspeglas också i hur dessa fåglar flyger. Tack vare sin otroliga orienteringsförmåga kan de kommunicera med varandra och fastställa optimala rutter för att till exempel hitta resurser och undvika rovdjur.
När de märker någon störning under flygningen varnar de första duvorna som upptäcker den de andra. När varningen når ledarna i flocken tar de en ny kurs och de andra följer efter. På detta sätt kan de improvisera strategier som hjälper dem att överleva i fientliga miljöer.
Duvors träning och intelligens
Även om deras enorma inlärningsförmåga har uppmärksammats redan under antiken (man behöver bara titta på brevduvor) så har dessa fåglar också varit en återkommande djurmodell i studier gällande beteende och inlärning. På grund av deras goda syn och förmåga att se färger bygger de flesta experiment på färgkodade objektassociationer.
I den här typen av experiment fann man att duvor inte bara kan särskilja en mängd föremål, de kan dessutom lära ut det till andra individer. Detta studerades med riktigt komplexa stimuli: konstverk av bland annat Van Gogh och Chagall.
Dessutom kan duvor känna igen sig själva i en spegel: de är självmedvetna.
Problemlösning är inte heller något som dessa fåglar har glömt bort. I experiment där man hindrade dem från att ta sig in i matkällor lärde sig duvorna att undanröja hinder för att nå dem. Genom att ändra färg och form på hindren anpassade de dessutom sitt beteende för att lösa de nya aspekterna av testet.
Fåglar som förtjänar respekt
Duvor har ofta den allmänna stämpeln som smutsiga och sjukdomsalstrande fåglar. Det är visserligen sant att det i stadsmiljöer är vanligt att se dem med parasiter eller sjukdomar, med detta beror på en osund livsmiljö och inte på deras natur.
Om vi lägger våra fördomar åt sidan återstår dock deras nyfikna blick och deras fjädrars ovanliga skimrande färg. Dessa fåglar förtjänar respekt eftersom de är mycket mer intelligenta än vad de får erkännande för.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Watanabe, S. (2001). Van Gogh, Chagall and pigeons: picture discrimination in pigeons and humans. Animal Cognition, 4(3-4), 147-151.
- Cook, R. G., & Fowler, C. (2014). “Insight” in pigeons: absence of means–end processing in displacement tests. Animal cognition, 17(2), 207-220.
- Columba livia (common pigeon). (s. f.). Animal Diversity Web. Recuperado 26 de julio de 2021, de https://animaldiversity.org/accounts/Columba_livia/
- Pettit, B., Flack, A., Freeman, R., Guilford, T., & Biro, D. (2013). Not just passengers: pigeons, Columba livia, can learn homing routes while flying with a more experienced conspecific. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences, 280(1750), 20122160.
- Williams, C. D., & Biewener, A. A. (2015). Pigeons trade efficiency for stability in response to level of challenge during confined flight. Proceedings of the National Academy of Sciences, 112(11), 3392-3396.