Är gråsparvens överlevnad hotad?

08 juli, 2020
Om du bor i en urban miljö har du förmodligen sett de här små fåglarna i området. Men är gråsparvens överlevnad hotad? Vi ska berätta allt om gråsparven!
 

Gråsparven finns idag i tempererade stadsområden över hela världen även om den ursprungligen kommer från Eurasien och Nordafrika. I själva verket är gråsparven (Passer domesticus) en av de mest välkända stadsfåglarna. Du hittar dem i parker, på terrasser och uteserveringar, på trottoarer eller varhelst en brödsmula kan komma att falla ner på marken. Men är gråsparvens överlevnad hotad?

Denna fågels självsäkerhet gör att den kan närma sig folktäta platser utan att visa sig särskilt rädd. Den kan till och med äta ur din hand om du erbjuder den några brödsmulor i handflatan. Men när den väl har fått vad den är ute efter flyger den raskt iväg och håller sig på säkert avstånd.

Hur känner man igen en gråsparv?

Gråsparven är ungefär 14-18 cm stor. Den har en robust kropp. Hanarna och honorna är ungefär lika stora, men det finns andra egenskaper som särskiljer hanarna från honorna.

Hanen:

  • Hanen har en grå krona på huvudet omgärdad av bruna fläckar. Dessa fläckar sträcker sig till de ljusgråa kinderna och nacken. Dessutom har de ett svart band som går mellan näbb och ögon, vilket gör att det ser ut som att fågeln bär en mask.
  • Den kraftiga näbben är gråsvart och de har ljusbruna ben.
  • Under parningssäsong blir hanens näbb helt svart, men framåt hösten återgår färgen till en mer normal, lite brunaktig nyans.

Honan:

  • Gråsparvshonan har en fjäderdräkt som är något fläckig, men går i grått. Vingarna, näbben och stjärten har en brunare nyans.
  • Dessutom har honan ett ljusare band mellan den bruna kronan och ytterligare en brun rand. Näbben är alltid gråaktig vid spetsen men med en gul bas.
Gråsparvens överlevnad hane och hona

Är gråsparven ett skadedjur?

Eftersom gråsparvar är naturens renhållare lever de gärna på det skräp som vi människor lämnar efter oss. I vissa områden livnär de sig till exempel nästan uteslutande på sopor. Som ett resultat av att de då blivit beroende av mänsklig aktivitet är dessa fåglar inte särskilt vanliga på obebodda platser.

Deras kost består framför allt av frön, både i naturen och från odlingar. På landsbygden tenderar dessa fåglar att stjäla foder från våra husdjur och som ett resultat är de inte direkt populära bland lantbrukare och bönder.

När vädret blir varmare lever de gärna på insekter, främst olika arter av gräshoppor. Gråsparven är expert på att hitta dessa insekter. Dessutom behöver deras ungar insekter för att få i sig tillräckligt med näring.

Det är dock en fågel som spelar en viktig ekologisk roll och gråsparvens överlevnad är viktig för oss. På ett mycket enkelt sätt hjälper denna fågel miljön genom att variera vad den äter. Å ena sidan äter den frukt, torkade bär och frön på vintern. Å andra sidan jagar den på sommaren ryggradslösa djur. Till exempel äter den skalbaggar, cikador, gräshoppor, syrsor, bladlöss, spindlar, flugor och mal.

Gråsparvens överlevnad: En expert på att anpassa sig till staden

Gråsparvar bildar par för livet. De är hängivna partners och föräldrar. Gråsparvens överlevnad underlättas också av att de har anpassat sig för att kunna bygga bo och föda upp ungar i alla tänkbara delar av en stad. De kan leva nästan var som helst, oavsett om det är ovanpå en gatlampa, över luftkonditioneringsapparater, i sprickorna på en byggnad eller på metallstängerna som täcker för ett fönster. På alla dessa oväntade ställen bygger de sina bon med torkade löv, fjädrar och bitar av snören eller vad de nu kan hitta.

Ett ovanligt beteende hos gråsparvar är att de tycker om att “bada” i dammig jord (sandbad). De gör det vanligtvis i stora grupper. Varje fågel skapar ett litet hål i dammet. Sedan kastar de upp dammet på sina fjädrar. Detta gör de för att bli av med parasiter. Det ser dock ut precis som hos elefanterna när de tar sina jord- eller sandbad.

Gråsparven badar i damm

Sparvarna, som ursprungligen kommer från Afrika, har utvecklat denna anpassning så att de kan bada med fin sand istället för vatten.

Lämplig fågel för forskning och studier

Gråsparven har blivit en “modellfågel” för beteendemässiga och ekologiska studier under andra hälften av 1900-talet. Detta beror främst på överflödet av denna typ av fåglar. Dessutom har de lätt för att föröka sig i fångenskap. Forskare använder sig också av andra arter i sina studier, såsom zebrafinken, duvan och koltrasten.

Idag är gråsparven fortfarande tillräckligt vanlig för att vara i fokus för olika forskningsprogram i både Nordamerika och Europa.

Är gråsparvens överlevnad hotad?

Till exempel i Spanien är gråsparven fortfarande mycket utbredd i stadsmiljöer över hela landet. I allmänhet återfinns den oftast i zoner med ljumma temperaturer och på platser som inte ligger för högt över havet och som har lite jordbrukslandskap i närheten.

Å andra sidan har experter undersökt en plötslig nedgång i sparvpopulationer i Storbritannien.

Experterna tror att minskningen beror på olika saker. En orsak är förändringar i jordbruksmetoder, vilket leder till minskad tillgång på mat. Dessutom kan minskningen också vara ett resultat av konkurrens med andra fåglar, svårigheter att bygga boplatser i städer och problem med bekämpningsmedel.

 
  • Anderson TR (2006) Biology of the Ubiquitous House Sparrow: from genes to populations. Oxford University Press, Oxford.
  • Alberti, J. A. G. D., Pardo, R., & Abad, J. B. (1979). Avifauna del naranjal valenciano. II: el gorrión común (Passer domesticus L.). Mediterránea: Serie de estudios sobre biología terrestre mediterránea, (3), 69-99.
  • Murgui, E. (2016). Gorrión común–Passer domesticus (Linnaeus, 1758). En: Enciclopedia Virtual de los Vertebrados Españoles. Salvador, A., Morales, M. B. (Eds.). Museo Nacional de Ciencias Naturales, Madrid. https://digital.csic.es/bitstream/10261/111676/1/pasdom_v1.pdf