Fakta om ametiststaren: hemligheten bakom dess fjäderdräkt

Här kan du lära dig fakta om ametiststaren som utmärker sig med sin metalliska fjäderdräkt. Vad är hemligheten bakom dess magnifika färg? I den här artikeln svarar vi på denna fråga och mer!
Fakta om ametiststaren: hemligheten bakom dess fjäderdräkt
Luz Eduviges Thomas-Romero

Skriven och verifierad av Biokemist Luz Eduviges Thomas-Romero.

Senaste uppdateringen: 08 juli, 2023

Ametiststaren (Cinnyricinclus leucogaster), även känd som den plommonfärgade staren, är den enda medlemmen i släktet Cinnyricinclus som tillhör familjen starar (ordning tättingar (Passeriformes)). Detta fascinerande djur bor i savannskogarna i Afrika söder om Sahara. Läs vidare i dagens artikel för att lära dig fler fakta om ametiststaren.

Även om många starar har ganska neutrala fjäderdräkter, har denna plommonfärgade stare en metallisk fjäderdräkt. Men det finns fler starar som sticker ut på grund av sina underbara färger:

  • Brunbukig glansstare (Lamprotornis superbus) från Östafrika
  • Guldbröstad glansstare (Lamprotornis regius), också från Östafrika
  • Metallstare (Aplonis metallica) från Stillahavsöarna

Stark sexuell dimorfism

Ametiststaren är en relativt liten fågel (5 cm och väger ca 28 g). Det är bara hanar som har den slående metalliska plommonfärgade ryggen och den vita magen som kännetecknar denna art. Honor och unga fåglar har brunt huvud och rygg, samt en vit  mage med bruna fläckar. Både honor och hanar har svarta näbbar och ben.

Fakta om ametiststaren: fördelning och livsmiljö

Denna fågelart är allmänt utspridd eftersom den lever från sydvästra delen av Arabiska halvön till Afrika söder om Sahara. Ametiststaren lever ofta i tropiska skogar och på savanner.  Man kan dock också se den i parker och trädgårdar i mänskliga bosättningsområden. Det är dock väldigt sällan som man ser den på marken. Istället bor den i träd och på höga platser.

I allmänhet lever denna stare i hela den afrikanska skogsmarken, både norr och söder om ekvatorskogarna. Enligt vetenskapliga rapporter är arten delvis migrerande. Således tar den sig bort från ekvatorn för att reproducera sig strax före och under perioder med regn. Den återvänder sedan under följande torrsäsong.

Hittills känner experter igen tre underarter med sin egen geografiska fördelning:

  • Cinnyricinclus leucogaster leucogaster. Lever i Senegal och Gambia, till Etiopien, Kenya och Tanzania.
  • Cinnyricinclus leucogaster arabicus. Lever i östra Sudan, till nordvästra Somalia och Arabiska halvön.
  • Cinnyricinclus leucogaster verreauxi är utbredd i södra delen av Demokratiska republiken Kongo till västra Tanzania, söderut till Botswana och sedan till nordöstra Sydafrika och Moçambique.

Livsvanor för den plommonfärgade staren

Denna fågel är mycket social, eftersom den bor tillsammans med andra i kolonier. Dessutom äter den mestadels frukt, men kan också äta insekter, särskilt termiter som den fångar i flykten. Denna fågel bygger sina bon i ihåligheter och gamla träd med hjälp av fjädrar, växtmaterial och avföring. Honan kan lägga upp till sex ägg som sedan inkuberar i cirka 14 till 18 dagar.

Varför är färgen på fjäderdräkten viktig?

I naturen är färgmönster ett nyckelelement för sexuellt urval. Ofta spelar färgning av djur en roll när det handlar om kommunikation inom och bland arter. Det är intressant att veta att de olika mönster som finns i naturen knappt har undersökts, kanske på grund av att det är så pass svårt att effektivt fånga variationerna med de vanliga metoderna.

Fakta om ametiststaren: den speciella fjäderdräkten

Först och främst är det viktigt att notera att det finns två typer av färger på fjäderdräkt:

  • Pigmentbaserad färg. Denna sorts färg inkluderar bland annat melaniner och karotenoider. De utgör en liten färgpalett.
  • Strukturell färg. Denna sortens färg bildas av ljusets effekt på nanostrukturer.
  • Skimrande färger är ofta resultatet av fjäderns struktur. Ett brett utbud av iriserande färger möjliga tack vare denna mekansim.

Hur en fjäder får sin färg

Små folliklar som finns i överhuden, eller yttre hudskiktet, producerar keratinproteiner som i sin tur bildar fjädrarna. Den ihåliga vingpennan sitter längst ned. Från den går fjäderskaftet, också kallad spolen. På spolen hittar man fanstrålarna som går snett uppåt. På fanstrålen hittar man i sin tur bistrålar som har små hakar som gör att de kan greppa tag i varandra. Detta gör det möjligt för fanstrålarna att hålla ihop och bilda en yta, ett så kallat fan.

I fjäderdräkten är strukturell färgning produkten av nanoskala arrangemang av olika element. Med andra ord, keratinplack, melanosomer och även luften inuti fjäderhåren. Naturligtvis kan samma fågelart ha fjädrar med färger som produceras av olika mekanismer och pigment. Dessutom är det vanligt att samma fjäderdräkt presenterar kombinationer av båda mekanismerna.

Melanosomer, små buntar melanin som finns i fjädrar, hud och päls hos många djur, kan producera strukturella färger när de är ordnade i fasta lager.

Varför är färgerna hos ametiststaren så klara?

Som vi nämnde ovan bildas strukturella färger genom ordning av termodynamiskt stabila nanostrukturer, till exempel sexkantig symmetri. I allmänhet är melanosomerna som är inblandade i arrangemanget solida, vilket leder till låga färgvariationer i fjäderdräkten hos många fåglar.

För att uppnå klarare eller mättade färger måste ett av dessa två villkor vara uppfyllda:

  • Förbättra kontrasten för brytningsindex
  • Öka den relativa mängden material med lågt brytningsindex

Ametiststarens fjäderdräkt uppfyller det andra villkoret. År 2013 fastställde en vetenskaplig rapport att det strukturella arrangemanget av fjäderdräkten hos ametiststaren har en varierande blandning av ihåliga och solida melanosomer. Detta är hemligheten bakom den intensiva metalliska färgen på dess fjäderdräkt.

Fakta om ametiststaren: bevarandestatus och ekologisk roll

I allmänhet förväntar vi oss att tättingfåglar bidrar till att sprida ut frön upp till några kilometer bort. Den migrerande ametiststaren kan dock sprida de intagna fröna mycket längre.

Man har ännu inte kvantifierat världspopulationen av ametiststaren. Men experter klassificerar arten som utbredd och “allmänt vanligt” till “lokalt rikligt”. På grund av dess omfattande spridning och det faktum att experter inte är medvetna om specifika faror, klassificerade Internationella naturvårdsunionen (IUCN) den som ”livskraftig”.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.



Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.