Vad äter fiskar?

Att veta vad fiskar äter är viktigt av både biologiska och produktiva skäl. Här visar vi dig vad dessa ryggradsdjur äter.

Skriven och verifierad av Biolog Samuel Sanchez.

Senaste uppdateringen: 21 december, 2022

Fiskar är fascinerande levande varelser ur en evolutionär synvinkel, eftersom de har koloniserat en av de mest ogästvänliga miljöerna på jorden: det marina ekosystemet. Vare sig det gäller sötvatten eller saltvatten har dessa ryggradsdjur gjort anpassningar som är otänkbara för en landlevande varelse. Har du någonsin undrat vad fiskar äter?

Dessa ryggradsdjur kan anta flera olika kostalternativ som omfattar allt från parasitism till filtrering. Läs vidare om du vill veta de mest fascinerande exemplen på varje kostanpassning.

Vad är fiskar?

Innan vi beskriver vad fiskar äter tycker vi att det är intressant att utforska dem ur en taxonomisk synvinkel. Först och främst är det viktigt att påpeka att dessa djur tillhör infrastammen Vertebrata och att de utgör en parafyletisk grupp. Detta innebär att taxonet omfattar alla fiskar samt deras förfäder, men att andra besläktade levande varelser lämnas utanför för att inte komplicera terminologin.

Alla fiskar är benlösa (saknar lemmar), har någon form av skelett (benigt eller broskigt) och andas med hjälp av gälar. Dock kan det hända att de mest basala fiskarna inte uppfyller den sista regeln. Ungefär 99 % av de kända arterna är strålfeniga fiskar, varav 95 % tillhör infraklassen Teleostei.

Detta innebär att nästan alla existerande fiskar är äkta benfiskar eller “typiska” ur morfologisk synvinkel. De har ett skelett av ben, en kropp som är täckt av fjäll, en simblåsa som gör att de kan reglera sin position i vattnet och en smal kropp som gör det lättare att simma.

Vad äter fiskar?

Nu när vi har presenterat gruppen ordentligt är vi redo att utforska vad fiskar äter i de olika miljöer de lever i och beroende på deras livsstrategier. Läs gärna vidare!

Köttätande fiskar

Köttätande fiskar är fiskar som endast äter levande eller nyligen dödade djur. De tydligaste exemplen på denna livsstrategi hittar vi bland Lamniformes, eftersom hajar är havets i särklass bästa rovdjur.

Den mest kända symbolen för de köttätande fiskarna är vithajen (Carcharodon carcharias). Dessa jättar med en längd på 5 till 6,4 meter dominerar kustområdena nära kontinentalsockeln, där vattnet är grundare. Deras diet är baserad på stora vattenlevande däggdjur, såsom sjölejon och sälar. Stora vithajar är dödliga och ostoppbara rovdjur.

Växtätande fiskar

Som namnet antyder äter växtätande fiskar enbart växtdelar. De är mycket viktiga för att upprätthålla stabila ekosystem, eftersom de konsumerar primärproducenter (växter) och skapar organiskt material som köttätare och allätare sedan kan äta.

Det är svårt att hitta en strikt växtätande fiskart, till och med den välkända pacu äter ibland små kräftdjur. Arten Piaractus brachypomus är dock ett mycket bra exempel, eftersom dess diet utgörs av frukter som faller från träden vid Amazonflodens stränder.

Allätande fiskar

Det generella svaret på frågan om vad fiskar äter är otvivelaktigt “allt”. De flesta arter i denna grupp (särskilt sötvattensarter) är allätare, vilket innebär att de äter växter, små bytesdjur och ruttnande organiskt material av olika slag.

Ett av de bästa exemplen i detta avseende är guldfisken (Carassius auratus). Detta djur har ett tåligt matsmältningssystem och kan äta insektslarver, vuxna ryggradslösa djur, ruttnande organiskt material, växtskott och många växtprodukter (t.ex. mangold, ärtor, gurka och mycket annat).

Saprofagiska fiskar

Saprofagiska fiskar livnär sig på ruttnande organiskt material som finns i sedimentet eller substratet. De har vanligtvis en liten mun som är riktad “nedåt”, eftersom all deras föda finns mellan stenar och sand. De äter små partiklar som har avlagrats, samt döda djur som ligger på botten och till och med avföring från andra arter.

Ett tydligt exempel inom denna grupp är släktet Corydoras. Dessa malartade fiskar har en specialiserad mun och taggar som hjälper dem att upptäcka organiskt material bland stenar. De är en del av den biologiska rengöringsapparaten i många sötvattensakvarier.

Parasitiska fiskar

Parasitiska fiskar utnyttjar en värd för att skaffa sig all den mat de behöver. För att lyckas med detta fäster de sig vid någon del av värdens kropp och börjar suga blod eller gnaga i sig dess vävnader. De måste uppnå en balans, eftersom de inte kan döda sitt offer omedelbart om de vill fortsätta att livnära sig på dess reserver under en begränsad tid.

Det tydligaste exemplet inom denna grupp är flodnejonöga (Lampetra fluviatilis). Med gnagande, sugkoppsliknande mundelar väljer ett vuxet exemplar av denna art ut de mest blodfyllda delarna hos stora fiskar och fäster sig vid dem. Den gnagar på muskelvävnaden hos sin värd och äter dess kött och blod, hur obehagligt det än låter.

Filtrerande fiskar

Filtrerande fiskar är fiskar som livnär sig på material som flyter i vattnet. De behöver en mycket specialiserad munapparat för att kunna göra detta, de måste nämligen tillåta ett konstant flöde av vatten in i munnen samtidigt som de fångar upp tillräckligt med mikropartiklar för att kunna livnära sig.

Det perfekta exemplet i den här gruppen är valhajen (Rhincodon typus). Den håller sin enorma mun öppen, pumpar vatten genom sina gälar och samlar in partiklar som ger den näring: Fytoplankton, nekton, makroalger och krill. Ibland kan den också äta kräftdjur och stim av småfiskar, men dessa är inte de vanligaste födokällorna.

Korallätande fisk

Vad äter dessa fiskar som har ett så konstigt namn? Svaret är enkelt: Korallätande fiskar äter koraller, det vill säga fastsittande kolonidjur som tillhör stammen Cnidaria. Papegojfiskar är en bra representant inom detta område, särskilt arten Bolbometopon muricatum.

Som du kan ser är svaret på frågan om vad fiskar äter mycket svårare att förklara än vad det först verkar. Dessa djur är otroligt varierande och därför förändras också deras diet drastiskt beroende på taxa. Det är dock tydligt att de flesta medlemmar i detta taxon är allätare.