Fakta om dvärgrätvalen: Egenskaper, reproduktion och kuriosa
I dagens artikel ska du få lära dig några intressanta fakta om den mystiska dvärgrätvalen. De valar som lever i planetens kallaste vatten är, med några få undantag, i stort sett okända. Detta är fallet med den dvärgrätvalen, som liknar en blåval men som är närmare besläktad med de stora vikvalarna. Den är den enda överlevande i sitt släkte.
Dessa jättar i havet (enorma jämfört med människor, även om deras namn antyder något annat) förtjänar mycket mer uppmärksamhet än vad de får. I den här artikeln ska du få lära känna dessa valar på djupet, så läs vidare så du inte missar detta!
Taxonomi och kännetecken
Dvärgrätvalen (Caperea marginata) är av typen bardval (dvs. med filtrerande barder i stället för tänder) som tillhör familjen Cetotheriidae och underfamiljen Neobalenider. Inom den sistnämnda gruppen finns 2 arter: den val vi ska titta på idag samt arten Miocaperea pulchra som varit utdöd sedan miocen.
Denna val är den minsta bardvalen med en längd på 6,5 meter och en vikt på cirka 3 ton. Den har en långsträckt, smal kropp, med en liten ryggfena som är placerad lite längre ner på kroppen jämfört med andra arter. Den har två karakteristiska räfflor på halsen som åtskiljer den från andra valar.
Fakta om dvärgrätvalen: Habitat
Denna val finns i ett begränsat geografiskt område runt vattnen vid Sydpolen. Den finns också i ett litet område som omfattar Stilla havet och Atlanten. Detta är en artrik, pelagisk livsmiljö med mycket kallt vatten.
Det finns också några små grupper på mer exceptionella platser, som Eldslandet samt en liten region vid Tasmanien. I en studie rapporterades till och med en observation av ett exemplar på norra halvklotet utanför Gambias kust i Afrika.
Dvärgrätvalen har inte övervakats i någon större utsträckning, eftersom observationerna är mycket sällsynta och svåra att spåra. Man tror att den kan vara lättare att upptäcka i områden där det finns mycket zooplankton och där de kommer för att äta oftare.
Läs också: 4 Hot mot narvalar
Föda
Det har varit sällsynt med observationer av den här valen vid matningsplatser. Därför kommer den mesta informationen om dess diet från analysen av maginnehållet från döda exemplar. Liksom de flesta valar livnär den sig på krill, små kräftdjur och zooplankton som den hittar i vattnet.
Genom att absorbera stora mängder vatten filtrerar den dvärgrätvalen maten genom sina barder. När den har fått i sig sin föda spottar djuret ut det rena vattnet.
Dvärgrätvalens beteende
Om det finns en okänd aspekt av detta däggdjur är det dess beteende. Fakta är motsägelsefulla, och vissa observationer man gjort på grupper av dessa valar tyder på att de rör sig i små familjegrupper. Men samtidigt visar andra observationer på att de är ensamma djur.
Vi vet inte om den utför vandringar, hur den kommunicerar eller om den upprättar relationer med andra arter. De flesta av publicerade artiklar har att göra med exceptionella observationer eller fokuserar på deras benstruktur, som skiljer sig markant från andra arter av mystiska valar.
Läs också: Allt om valars beteende
Fakta om dvärgrätvalen: Reproduktion
Detta är en annan ganska okänd aspekt av den dvärgrätvalen. Varje hona föder troligen en enda kalv efter vad som antas vara 10-12 månaders dräktighet. Detta är ett antagande som är baserat på andra valarter av liknande storlek.
Kalvarna stannar hos sin mamma tills de avvänjs, vilket sker vid cirka 6-12 månaders ålder, beroende på ungens tillväxttakt. När den lilla valen börjar äta på egen hand hittar den så småningom sin egen väg bort från sin mamma.
Bevarandestatus för dvärgrätvalen
.
Som du kan föreställa dig vid det här laget är de begränsade fakta som vi har om dvärgrätvalen otillräckliga för att förklara en exakt bevarandestatus. På grund av detta har den provisoriskt placerats på nivån livskraftig (LC, Least Concern) på IUCN:s rödlista.
De jagas vanligtvis inte av människor, men blev byten ett par gånger på 1970-talet. Det största hotet som dessa valar står inför är förmodligen detsamma som för många andra: slumpmässiga möten med båtar. Det finns dokumenterade fall där vissa har dött av att ha strandat. Andra har dött intrasslade i fiskenät och andra av kollisioner med båtar. Mänsklig aktivitet är dock ganska sällsynt i de områden där de vistas, eftersom det är så kalla vatten.
Det är inte särskilt tydligt om denna brist på information om dvärgrätvalen är ett hinder för att rädda dem (om de faktiskt är utrotningshotade) eller en fördel på grund av att de befinner sig så pass långt borta från människor. Så vi får helt enkelt vänta och se om denna mystiska varelse från de frusna haven kommer att avslöja fler av sina hemligheter för oss i framtiden.
Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.
- Cooke, JG 2018. Caperea marginata . La Lista Roja de Especies Amenazadas de la UICN 2018: e.T3778A50351626. https://dx.doi.org/10.2305/IUCN.UK.2018-2.RLTS.T3778A50351626.en . Consultado el 23 de diciembre de 2022 .
- Caperea marginata (pygmy right whale). (s. f.). Animal Diversity Web. https://animaldiversity.org/accounts/Caperea_marginata/
- Tsai, C. H., & Mead, J. G. (2018). Crossing the equator: a northern occurrence of the pygmy right whale. Zoological Letters, 4(1), 1-4.
- Fordyce, R. E., & Marx, F. G. (2013). The pygmy right whale Caperea marginata: the last of the cetotheres. Proceedings of the Royal Society B: Biological Sciences, 280(1753), 20122645.
- Kemper, C. M. (2002). Distribution of the pygmy right whale, Caperea marginata, in the Australasian region. Marine Mammal Science, 18(1), 99-111.