Massutdöende: Så många arter kan vara utrotade år 2100

Massutdöenden orsakas av en mängd olika faktorer, inte bara av mänsklig verksamhet. Vissa experter anser dock att mänsklig verksamhet har en stor inverkan på arters försvinnande i dagsläget.
Massutdöende: Så många arter kan vara utrotade år 2100
Cesar Paul Gonzalez Gonzalez

Skriven och verifierad av Biolog Cesar Paul Gonzalez Gonzalez.

Senaste uppdateringen: 18 oktober, 2023

Planeten Jorden har drabbats av flera massutdöenden under sin historia. Som ordet antyder innebär detta fenomen att många arter försvinner världen över. Detta leder till att ekosystemets balans förändras och att miljön förändras. Nya studier visar att ett liknande scenario med massutdöende kommer att inträffa kring år 2100, och att omkring 20 % av alla arter kan ha utrotade vid denna tidpunkt.

Även om det är sant att massutdöenden är naturliga biologiska händelser har det visat sig att mänsklig verksamhet kan påskynda processen. Det är föroreningar, utsläpp av gaser i atmosfären, förstörelse av ekosystem och förändrad markanvändning som man anser vara några av huvudorsakerna. Fortsätt läsa och lära dig mer om detta.

Vad är ett massutdöende?

Massutdöende är den plötsliga förlusten av ett stort antal levande varelser, upp till 30 % av världens mångfald. Denna plötsliga förändring av ekosystemets stabilitet påverkar klimatet och miljön och gör att miljöförhållandena blir mer extrema och aggressiva för övriga arter.

Ett massutdöende påverkar inte bara de arter som blir utrotade utan även andra växter och djur, samt olika mikroorganismer som lever både på de kontinentala massorna och på havsbotten. Kort sagt är det en förödande global händelse som orsakar flera djupgående förändringar i naturen.

Massutdöenden äger vanligtvis rum under en relativt kort tidsperiod (mellan några tusen upp till några miljoner år) om man utgår från den geologiska tidsskalan. Detta är anledningen till varför de flesta levande varelser inte kan anpassa sig och snabbt går under.

An elephant.

Vad kan orsaka ett massutdöende och utspritt utrotande av arter?

Massutdöenden orsakas av många olika faktorer. Faktum är att dessa inte alltid är desamma, och varje scenario presenterar sina egna omständigheter som främjar arters försvinnande. Följande är några kända orsaker till dessa katastrofer:

  • Klimatförändringar
  • Förändringar i havsnivåer eller havsförhållanden
  • Överbefolkning av vissa arter
  • Nedslag av asteroider eller kometer
  • Vulkanutbrott
  • Förändringar i jordens magnetfält
  • Överskottsstrålning från rymden (på grund av supernovor)
  • Effekter av mänsklig verksamhet (utsläpp, föroreningar osv.)

Hur många massutdöenden har inträffat på jorden?

Även om det fortfarande råder stor debatt är de flesta specialister överens om att jorden har upplevt fem stora massutdöenden hittills. Vi beskriver dessa nedan:

  • Ordovicium-silur-utdöendet (för 440-450 miljoner år sedan): ett massutdöende bland omkring 100 familjer av ryggradslösa havsdjur.
  • Devonska utdöendet (372 miljoner år sedan): ett massutdöende där flera marina arter som tillhörde bland annat eurypterider, ostrakoder, asteroider och crinoider blev utrotade.
  • Perm-trias-utdöendet (250 miljoner år sedan): Utrotandet av 90 % av jordens marina arter och nästan 70 % av de terrestra arterna uppskattningsvis.
  • Trias-jura-utdöendet (för nästan 200 miljoner år sedan): ungefär 20 % av de taxonomiska familjer som levde i havet försvann. Flera stora amfibiearter försvann också.
  • Krita/Tertiär-gränsen (för 65 eller 66 miljoner år sedan): Det mest kända utdöendet på grund av utrotningen av våra karakteristiska reptilarter (dinosaurier).

Början på det sjätte massutdöendet

Många specialister menar att den senaste tidens försvinnande av arter runt om i världen är början på ett sjätte massutdöende. Klimatförändringarna, tillsammans med föroreningar, jordbruk, boskapsuppfödning och invasionen av exotiska arter, verkar vara de största bovarna. Det är dock möjligt att det finns andra orsakssamband som fortfarande är okända.

Vissa forskare har genomfört olika simuleringar för att förutsäga vad som kommer att hända med flora och fauna i framtiden. Även om resultaten varierar något är de alla överens om att ett stort antal arter kan komma att försvinna i slutet av detta århundrade.

Some chimpanzees.

Mer än 10 % av jordens arter kan vara utrotade år 2050

Enligt en nyligen publicerad studie i tidskriften Science Advances förväntas mellan 6 och 10 % av den biologiska mångfalden ha försvunnit fram till 2050 om de nuvarande miljöförhållandena fortsätter. Med samma trend beräknas mellan 13 och 27 % av de nuvarande arterna ha försvunnit år 2100.

Med andra ord kan en av tio arter ha försvunnit år 2050, och två av tio arter år 2100. Detta är naturligtvis bara en simulering som tar endast några av de faktorer som leder till massutdöenden i beräkning, så det kan bli ännu värre i framtiden.

Kan man undvika massutdöenden?

När vi nu väl känner till det grymma öde som väntar många av de djur och växter som finns i världen vill vi naturligtvis veta hur vi kan förhindra det. Detta är dock inte riktigt möjligt, eftersom utrotningen av arter redan har börjat och går framåt med stormsteg. Det enda sättet att rädda dem är genom drastiska och omedelbara globala förändringar, vilket är omöjligt att uppnå.

Även om vi inte kan undvika ett massutdöende går det fortfarande att minska allvaret i konsekvenserna av detta utrotande. För att göra det är det viktigt att fokusera på miljöåterställande åtgärder och miljöskyddsverksamhet samt att uppmuntra till reglering av utnyttjandet av den naturliga miljön.

Även om detta kan låta enkelt är uppgiften komplex och kräver samarbete mellan människor, myndigheter och forskare. Allt är dock inte förlorat; det finns fortfarande hopp om att rädda flera djur och växter från utrotning. Detta kräver dock att vi ändrar många mänskliga vanor och tankar och att vi är villiga att ge upp en del av våra bekvämligheter.


Samtliga citerade källor har granskats noggrant av vårt team för att säkerställa deras kvalitet, tillförlitlighet, aktualitet och giltighet. Bibliografin för denna artikel ansågs vara tillförlitlig och av akademisk eller vetenskaplig noggrannhet.


  • Briggs, J. C. (2017). Emergence of a sixth mass extinction?. Biological Journal of the Linnean Society, 122(2), 243-248.
  • Strona, G., & Bradshaw, C. J. (2022). Coextinctions dominate future vertebrate losses from climate and land use change. Science Advances, 8(50), eabn4345.
  • Normander, B. (2012). Biodiversidad: combatir la sexta extinción masiva. La situación del mundo, 16.
  • Maldonado, C. E. (2009). Evolución, teoría de las extinciones, complejidad. Acta biológica colombiana, 14, 283-300.
  • Rodríguez Sousa, A. A. (2018). Ciencia y divulgación sobre la sexta extinción masiva de biodiversidad,¿ es realmente el cambio climático el principal responsable?. La comunicación de la mitigación y la adaptación al Cambio Climático.
  • Molina, E. (2008). Etapas y causas de la sexta extinción en masa. Arcega C, Lahoz J (coords.) La Vida en el Terciario Del impacto el meteorito al origen del hombre, 187-2013.
  • Sassi, F. (2019). HISTORIA DE LA VIDA EN LA TIERRA: EXTINCIONES MASIVAS. (Tesis de maestría, Universidad de Jaen).
  • Prados-Téllez, C. (2014). Grandes catástrofes en la historia de La Tierra: extinciones en masa. (Tesis de grado, Universidad de Jaen).

Denna text erbjuds endast i informativt syfte och ersätter inte konsultation med en professionell. Vid tveksamheter, rådfråga din specialist.