Forskare hittar fossil från nötkreatur som är 5 200 år gamla

År 2020 hittade en grupp forskare fossil från nötkreatur på den tibetanska högplatån. Detta förklarar även delar av människans civilisering.

Skriven och verifierad av Biolog Cesar Paul Gonzalez Gonzalez.

Senaste uppdateringen: 13 september, 2023

Hovdäggdjur (Bovidae) är bland de vanligast förekommande däggdjursfamiljerna i världen. De omfattar flera arter av tamdjur som kor, getter och får. Dessa djur har stor betydelse för ekonomin och för människans näring. En del av deras evolutionära historia är dock fortfarande en gåta. År 2020 fick dock en grupp forskare möjligheten att några fossil från nötkreatur som hittats på den tibetanska högplatån och som är cirka 5 200 år gamla.

Detta öppnade ett nytt panorama och genererade nya hypoteser om deras förhållande till den tidens människor. Läs vidare och ta reda på mer om det.

Varför finns det fossil från nötkreatur på den tibetanska högplatån?

Den tibetanska högplatån är en vidsträckt slätt som ligger i Östasien. Den är 2 500 kilometer lång och har en höjd på över 4 500 meter över havet. Den är omgiven av Himalaya och Kunlun-bergen, så de djur som bor där har en begränsad utbredning.

Det kan vara svårt att föreställa sig, men en del av denna platå låg för mer än 50 miljoner år sedan under havsytan, medan resten låg på havsnivå. Som ett resultat av detta hade den en stor biologisk mångfald, som var mottaglig för fossilisering eftersom vattnet främjade sedimentbildningen.

Med tiden begravdes många arter på havets botten, men fördes upp till ytan genom kollisionen mellan två tektoniska plattor i området (den indiska och den eurasiska). Denna kollision skapade den tibetanska platån och lyfte upp många av de fossil som höll på att bildas från havsbottnen. Därför finns här idag ett stort antal djurfossil, både jord- och vattenlevande.

Vilka fossil har man hittat på den tibetanska platån?

Den tibetanska platån innehåller fossil från olika geologiska perioder. Detta inkluderar arter som existerade flera tusen år innan den bildades, samt exemplar som levde efter att den steg upp ur havet. Även om den vid den tidpunkten inte längre hade några stora vattenmassor fanns här fortfarande vissa floder och sjöar på dess yta som gjorde det möjligt att fossilera djur.

Den tibetanska högplatån har dessutom genomgått flera gynnsamma klimatförändringar som diversifierat dess flora och fauna. Detta har också bidragit till bildandet och bevarandet av fossiler efter plattornas kollision. Tack vare dess historia är det möjligt att hitta fossiler från rester av fiskar, dinosaurier, Denisovamänniskan (släktingar till neandertalarna), fåglar och däggdjur som liknar nu levande arter.

Upptäckten av nya fossil från nötkreatur på den tibetanska högplatån

År 2020 upptäckte en grupp forskare från den kinesiska vetenskapsakademin de fossiliserade resterna av vad som verkade vara okända nötkreatursarter. Detta var inte första gången de stötte på den här typen av fossil. Men den här gången bestämde de sig dock för att reda ut alla frågor och analysera DNA:t från proverna.

Forskarna blev oerhört förvånade över resultaten. Det visade nämligen att de hittat en förfader till gauren (Bos gaurus). Detta är ett tropiskt nötkreatur som idag inte förekommer i det här området. Detta oväntade resultat ledde forskarna till att föreslå ett nytt perspektiv på den tibetanska platåns uppkomsthistoria.

Enligt specialisterna uppstod den tibetanska platån successivt efter kollisionen mellan de tektoniska plattorna. Detta innebär att den nådde sin maximala höjd ett visst antal  år efter att den dök upp ovanför ytan. Detta ledde till att dess klimat genomgått vissa förändringar, och sedan stabiliserats vid någon tidpunkt vilket i sin tur är vad som möjliggjort biologisk diversifiering.

Det är möjligt att geografiska och miljömässiga variationer på den tibetanska platån orsakat drastiska förändringar i dess temperatur. Ändå bibehöll den åtminstone under den sena neolitiska perioden (för 5 200 år sedan) ett tempererat och fuktigt klimat som var perfekt för nötkreatur som gauren. Detta är en av anledningarna till varför man tolkar detta som att arten lyckades etablera sig i området.

Varför är förekomsten av nötkreatur på den tibetanska platån viktig?

Mellan 6 000 och 3 000 år sedan skedde en märklig ökning av människans kolonisering av den tibetanska platån. Denna händelse verkar vara kopplad till utvecklingen av verksamheter som boskapsuppfödning och jordbruk. Det enda huvudbryet har varit att människan inte behärskade dessa tekniker förrän för 4 000 år sedan, så de förklarar inte varför människor började bosätta sig i detta område.

Men tack vare den genomförda studien har forskarna nu löst gåtan och menar att människan kom till området på grund av nötkreatur. Eftersom de var lätta att jaga hade befolkningen resurser att växa snabbt och bosatte sig i närheten av den tibetanska platån. Djurens antal minskade dock med tiden, vilket tvingade dem att förlita sig mer på jordbruk och djurhållning.

Detta innebär att närvaron av nötkreatur på den tibetanska platån för 5 200 år sedan var avgörande för människans kolonisation. Utan dem är det osannolikt att tibetanska kulturer skulle ha erövrat detta område och anpassat sig till de efterföljande klimatförändringarna.

Som du kan se hjälper dessa fossil från nötkreatur oss att förklara en del av de levande varelsernas historia och de förändringar som deras miljö genomgått. Även om det är en komplicerad process som tar flera år arbetar specialister outtröttligt för att avslöja dessa hemligheter och lära sig mer om det som omger oss.